hur ska man göra?
med detta inlägg vill jag ha råd! inga förmaningar, påhopp eller liknande. det är jobbigt som det är redan…
en lång historia börjar så här:
vår första hund hugin dog 06. då hade vi han och nadja. när hugin dog blev nadja orolig och jag kudne inte gå ifrån henne utan att hon började gnälla efter mig. två dagar senare fick vi hem wesley. min svägerskas hund som mådde dåligt hemma hos dem. 30 kgs övervikt är ingen överdrift. han fick springa på ungefär 50 kvm utomhus. de gick sällan ut med honom.
wesley som är åtta år gammal nu är en väldigt speciell hund. schäfer, bordercollie och spets korsning. han har ingen social kompetens, har aldrig fått träffa andra hundar förrän han flyttad hit. han skäller för allt, gnäller och bara jättejobbig. han behöver betydligt mkt mer stimulans än vad ger honom.
med facit i hand känner jag att vi inte skulle tagit hem honom till oss. vi var för snabba och saknade vår andra hudn så himla mkt.men nu är han är och jag orkar inte mer.
vi har förutom nadja även en son, tre utekatter och två hästar. jag har inte tid för den stimulansen som wesley trots allt kräver. min man är totalt ointresserad och tycker bara det är jobbigt att gå ut och gå med hundarna och för att inte tala om att aktivera dem.
nu har vi varit utan wesley i en vecka ungefär. det har varit SÅ skönt. nadja har varit tyst och knappt skällt ens när det har kommit hem någon till oss. det är alltid wesley som startar "nukommernågontilloss" skällandet. sedan är det nästan omöjligt att få tyst på dem.
jag märker att nadja har saknat honom. hon har aldrig varit ensam hund. just nu ligger hon och slickar wesley i ansiktet och han bara rånjuter.
jag känner att jag inte orkar med honom. sa det till min man tidigare idag. att vi inte kan ha kvar honom för vi har itne tid och lust för honom.
min man svarar att wesley inte ska flytta någonstans. när jag frågar varför får jag enbart svaret "därför". han kan inte vidareutveckla svaret utan det är bara blankt nej.
jag tycker itne det är rätt mot hunden att han ska må dåligt. han har mått så dåligt under sina år hos min svägerska och det känns nu som om jag gör samma sak som de gjorde mot honom.
men jag orkar inte mer.
vad ska jag göra? bita i det sura äpplet och behålla honom?
kan inte få min man att förstå att hunden hade mått bättre hos ngn som gör något med honom.
jag vet att han säger att om wesley ska bort så ska nadja oxå bort. men nadja är inga problem. hon kräver inte alls stimulansen som wesley gör. man kan lätt ha med sig henne överallt för hon är så lätt att ha och göra med. det är itne wesley.
ja vad tycker ni? detta blev verkligen jättelångt…
kan bara tala för hur jag själv skulle gjort i din sits, jag skulle satt kravet på min man att han gett mig ensamtid med hunden och att han ska hjälpa till med allt annat också…men det är ju vad jag skulle gjort;-)
tack för svaret!
men jag har verkligen ignet intresse av att göra något med honom. jag tycker bara han är så jobbig på alla sätt och vis. tycker inte ens om hunden. visst hade jag var ledsen om vi lämnat bort honom, men inte alls som om jag skulle lämnat bort vår tik.
Är du inte intresserad av hunden, och vill lämna bort den, och det är bara din man som vill ha kvar hunden, så bör det väl vara din mans jobb att sköta hunden? Han kan ju inte kräva att ni behåller hunden om han inte gör något för att få den att må bra. Vill han ha hunden, KRÄV att han gör något med hunden.
Har du berättat för din man exakt hur du känner? Tycker att han borde förstå dig, och inte vara så barnslig att bara svara "därför" när du frågar honom varför ni ska behålla hunden. Tycker att du ska säga det du har skrivit här, vem som helst kan ju förstå hur du känner, det är uppenbart att du vill att hunden ska få en chans till de liv han förtjänar.
Önskar dig all lycka till, och om du bestämmer dig för att omplacera hunden så hoppas jag att du hittar det perfekta hemmet till honom!
Med vänlig hälsning
Kajsa, sajtvärd på BARF i Fokus.
2,förstår dig tro inget annat och jag tycker du har rätt inställning eftersom du vill göra det bästa för hunden ändå,går det inte att prata med din man så skulle jag ge hunden ett bättre liv över hans huvud,för hans tanke gång är fruktansvärt ego tycker jag,klandrar dig absolut inte nu beskriver bara hur jag själv skulle agera….hoppas allt löser sig för hunden och er;-)
tack, det känns verkligne skönt att läsa att jag inte har fel i det hela!
självklart skall du omplacera honom eftersom du inte ens tycker om hunden som du skrev i inlägget #2
Jag skulle inte brytt mig vad min sambo tycker eller inte tycker utan försökt skaffa honom ett annat hem som kan aktivera honom som man skall och framförallt ge honom den kärlek som han o alla djur förtjänar!Hittar du sedan inget hem så tyvärr måste du nog avliva honom…han kan ju inte leva som han gör nu iaf och det har du ju själv insett!
Lycka Till!!!!
Vill inte petra ha honom för alltid då?
nej hon har inte tid. hon är här mkt och sen har hon skolan. =(
Vad synd! Försök hitta någon pensionär som vill ta han. Tycker det är synd att avliva en frisk hund. Han kanske skulle må så mycket bättre hon någon gamling som går ut och går med vovven och är hemma med han jämt.
jag har ivf pratat med andreas. han sa att han skulle aktivera hunden. hoppas han gör det med bara.
#9 en stark pensionär isf. han är ju ingen lätt hund.
#10# Haha är han inte? Trodde att han gick som ett ljus i koppel. :)
Hoppast att Andreas gör det nu.
Starta ny diskussion