Börja med att gå till någon hunddressyrklubb i din närhet. Där kan dom ev hjälpa dig. Det finns ju även hundspsykologer man kan anlita.

Exakt vad jag själv kände när jag läste det här. ta kontakt med en instruktör som kan hjälpa dig. Antingen på brukshundsklubben eller någon annan hundinstruktör.

Jag har värdlens fegaste 40 Kgs klump, Vidar! Han är jätterädd och osäker när vi möter andra hundar, och gör utfalöl i kopplet eller blir hysteriskt okontaktbar och skriker.

Jag började träna detta genom att när jag såg en hund komma mötandes, låångt fram, gick jag av vägen/stigen, i början ganska långt, och så kommenderade jag sitt, sedan spred jag ut gott godis på backen, och när den mötande hunden var rätt nära sa jag "varsågod" och Vidar letade godis. Om den mötande hunden inte han försvinna, så fyllde jag på med godis. När de passerat klart fortsatte i promenaden. Sedan flyttade vi oss närmare och närmare vägen. På slutet kunde jag stå på vägen och Vidar leta godis i diket när hundarnba passerade.

Tyvärr smet en lös hund och kom fram till oss, så att han blev så där hystrerisk igen, så vi har backat en del i träningen. Nu går det bättre igen, och vi använder även klicker i träningen. När han ser en hund klickar jag och ger godis, sedan får han göra tricks för klick/godis till hunden försvunnit.

#1 #2

ja de kan vara bra, har gått lydnadskurs en gång då blev allt bättre men sen vi sluta har de liksom fortsatt…

#3

jag har oxå försökt med godis trix å sånt där men de hjälper bara inte..

Högst upp på bannern så står det reklam. Där är det en länk till Problemhunds expert! Har inte kollat men det står att dom håller kurser och utb i hela Sverige. Kanske något för dig?

#5

okej, ja ska kolla upp det..

#1 Det finns inga hundpsykologer. Mentalbeskrivare finns det, men hundpsykolog är en självutnämnd titel som inte betyder ett dugg.

Ska man hitta en bra hundinstruktör så är det bäst att ta en som även är en utbildad mentalbeskrivare eftersom det är alltför lätt att bli instruktör. Här i stan finns det hundinstruktörer som - tro det eller ej - inte ens kan få sin egen hund att lyda, och ändå får de utbilda andra. Det är skamligt, men tyvärr händer det. Därför ska man välja någon med en ordentlig utbildning. Av vara hundinstruktör behöver inte betyda att man är det minsta duktig med hundar.

Vi gjorde som så att så fort vi såg att det kom en mötande hund tog vi till kontaktövningen. Helst innan Max hade fått syn på den mötande hunden. Genom att locka med en godis lyckades vi till slut få honom att hålla ögonkontakt under tiden som vi gick förbi den andra hunden, eller ja, nästan hela tiden. Han skällde inte och gjorde inga försök till att komma fram till den andra hunden utan han sneglade bara lite ibland. Detta handlar alltså om möte då man går på vars en sida av vägen eftersom vi alltid undviker närkontakt :) Testa det.

#7# Vad heter han som bor i västmanland Anders någonting. Han är väl hundpsykolog. Dom mentaltestar hundar där bl a. Har skrivit böcker om problemhundar osv. Så visst finns det?!

Nej, det finns ingenting som heter hundpsykolog. Som sagt, det är en självutnämnd titel som lättlurade går på. Man kan vara mentalbeskrivare som sagt, men hundpsykolog finns det egentligen ingenting som heter.

Mentaltestar man hundar så är man en mentalbeskrivare - vilket båda mina föräldrar är.

Här kan du se om det finns någon i närheten av där du bor.

http://www.hundpsykolog.se/default.htm

Det står ju där, precis det jag säger:
"Hundpsykolog är egentligen ingen titel, följaktligen kan vem som helst kalla sig för det."

Dessutom står det:
"Att vi valt att kalla oss hundpsykologer, och oftast kallas så av hundägare beror på att vi till en mycket stor del arbetar med hundpsykologiska problem."
Vilket en utbildad mentalbeskrivare alltså också gör.

Som sagt, jag är uppvuxen med två mentalbeskrivare. Jag vet precis vad de håller på med och jag vet inte hur många s k "problemhundar" mina föräldrar har hjälpt. Dock är problemet inte hundarna utan förarna. Vissa hundar har blivit avlivade för att ägarna inte har gjort det som krävs av dem, trots att mina föräldrar har försökt lära dem.

Du ska inte vara så petig.

Det finns nog många av dom här som jag länkade till som kan hjälpa många som har problem med sin hund. Sedan vad dom kallar sig bryr jag mig inte så mycket om. Bara hunden och ägaren blir hjälpta.

Ser inte att det står så som du skriver. Det står ju om hundpsykologutbildningen att den bl a är 180 timmar lång osv.

Länk igen.

http://www.hundpsykolog.se/default.htm

Klart jag är petig när någon motsäger mig och jag motbevisar. :P Det jag citerade finns på "Behörighetsbevis". :)

Ingen som tyckte mitt förslag var bra? :P

Hehe, jodå, men jag har fullt upp med diskussionen om hundpsykologer, haha. :P Men ditt förslag var bra, ja.

#15# Förstår inte vitsen att tjafsa om dom är psykologer eller inte. När man letar på internet på just hundpsykolog så kommer detta fram. Ja, jag har också läst det. Det gjorde jag ju då du skrev det första gången. Men dom kallar det själva för hundpsykologutbildningen. Jag är inte utbildad eller känner någon som är det. Men jag ser ju vad jag läser här på internet. Dom skriver på ett ställe att dom inte är hundpsykologer och på en annan sida är det en hundpsykologutbildning. För en annan som är helt novis ang detta är för mig helt irrevant jag är ju bara ute efter hjälp så att jag och hunden kan må bra tillsammans.

Därmed tycker jag att saken är utagerad vad du eller jag vill kalla dom. Det var inte riktigt det som det här handlade om tycker jag.

måste baar säga en sak.. använd inte godis!! vi har också en schäfer.. en 5 årig hane.. och godis ska man inte ge som beröm. han ska bli glad av att du blir glad.. annars så kommer du få en hund som går och nafsar osv.. och det går utan godis med..

det stod inte hur gammal han var, men alltså om du ser att en hund är på väg emot dig.. så va berädd ta ett extra hårt tad om kopplet.. när du märker att han börja dra.. så rycker du till och säger nej med bestämd röst.. inte skrika!!!!! utan ryck till.. om han inte lysnar så stå stilla och låt den andra hunden gå förbi.. om han dra håll honom hårt.. prata med grov röst om han gör fel..

sen när den andra hunden gått förbi så beröm honom.. " bra, vad duktig du va!!" med så glad och ljus röst de går.. busa lite och lek med honom.. så han vet att de kommer roligt om han är duktig..

sen så finns det inget som gör att hanblir lydig direkt.. man måste träna.. hela tiden.. bara träna.. vt att de låter jobbigt, men så är de med hund.. men lovar att när han väll kan det så kan han det!! Lycka till!!

TessanK: BS! Att korrigera med obehag på en osäker hund vid hundmöten resulterar ofta i att det blir etter värre då hunden kopplar obehaget till den andra hunden.

Att du får en nafsig hund genom att använda sig av godis som belöning var nog bland det dummaste jag hört! ALLT handlar om timing och kunskaper, inget annat!

En osäker hund behöver en stark ledare som "tar hand om det farliga", som h*n kan se upp till och söka trygghet hos. Godis ska inte användas varje gång, annars än kanske i början. Man ska INTE bara träna hela tiden som TessanK säger. Verkligen inte. Man ska leka, busa, göra olika övningar som bygger på kontakt och samarbete, och när hunden är duktig så ska de berömmas och lekas med.
En såhär osäker hund har helt tydligt ingen han verkligen ser som ledare, och därför krävs det även ledarskapsövningar med hunden. Man måste visa att det är en själv som flockledaren som bestämmer och som - löjligt uttryckt - håller en vakande hand över allting. En ledare som blir osäker och vet att "shit, nu kommer det att gå åt skogen!" och ger det intrycket gör såklart även hunden osäker. Visst är det mycket träning som krävs, men man måste växla mellan träning och lek, allvar och icke allvar. Det säger sig självt att "träna.. hela tiden.. bara träna.." inte ger en hund som trivs med läget och livet. Dessutom är det lätt att hunden tröttnar, likaväl som jag vet att jag själv skulle tröttna om det enda jag gjorde var övningar och få beröm, men inte leka med min matte/husse.

Den metod TessanK tar upp passar mer in på en hund som har lite mer jävlar anamma i sig, som själv är lite av en hund med ledarinstinkter(fast då skulle jag rekommendera att använda mer kropp också, inte bara röst. Dock måste alla uppfostringsmetoder utvecklas till förmån för hunden. Inga hundar kan uppfostras på samma sätt), men en hård hund kräver en hård förare. En osäker hund ska man inte använda för hårda metoder på, utan lugna och självsäkra.

Ni som ville veta så är blir Han 7år nu i september..

 Tack för alla svar, känns som jag provat allt de ni säger, förutom hundpysologi lr va de va, men känner inte att jag i så stort behov av att gå till en sån..

men de är väl bara å fortsätta försöka med de "vanliga" tills han lär sig att andra hundar e snälla, man vet ju inte om han hatar dom lr om han är rädd eller om han bara vill hälsa..

Det är ju faktiskt så att vissa hanar helt enkelt inte tycker om andra hanar/hundar. Sådan är vår schäfer. De flesta hanar vill han bara bråka med. Det är ju bara att acceptera. Dock ska ju hunden inte göra utfall och sådant utan anledning.

Marylojs, alla ha rätt att tycka vad dom vill men jag vet att jag ha hört.. jag tror du är en sån som gå på hund klubb osv.. och där säger alla att man ska ha godis osv.. me najg vet för att min pappa, farfar och min farfars bror har träna militär hundar.. schäfrar och du ska inte tro att dom ger dom godis.. så jag vet vad jag snackar om!! inte godis.. sen så är de så att de är inte trevligt med en hund som nafsar osv.. jag säger inte att alla gör de.. men de blir vanligt att hunden går och nafsar i fickorna!!

och jag vet att jag ha rätt.. sen få du kalla mig okunig men jag vet mkt om hundar ha haft de hela mitt liv och som sagt min pappa utbildar dom i det militära!! hundar som letar efter minor dresserar han.. gör du det??? NEJ!!

Eldbarn jag vet att jag typ skriver som du sa med mite mer jävlar anamma i sig, och de stämmer väll för att vi utbildar militär hundar.. men dom blir lydiga sen.. dom blir inga robotar utan man kan leka med dom också..  men som sagt alla ha oliks metoder och träna.. alla är väll bra på det sättet som du vill ha din hund.. det gäller bara att hitta det rätta sättet.. gö på ditt sätt och om du blir osäker så fråga någon som kan!!

men sen så skiter jag i vad ni säger men inget godis!! och jag menade inte att träna hela tiden.. men när ni är ute och går så kan du inet bara skita i det en gång för då lär sig hunden att det går å töja på gränserna och sen så blir de mer och mer och så är man tillbaka på ruta ett!!  men en sak i allafall!! inget godis!! utan hunden ska bli glad av att du bli glad och berömmer den!!

lycka till!!

P.S vår hund är vakthund och han gillar inte andra hundar heller.. och om dom inte gör de så ska man inte tvinga dom.. alla hundar har olika personligheter som vi människor.. D.S

TessanK - Väldigt fek uppfattning av godis du har. Hundar blir inte konstiga om du använder dig av det.

dom blir inte konstiga.. men jag tycker inte att man ska använda det.. man kan se de som så att tex.. om du ska potträna din 2 åring så ger du väll inte den godis om den gå på pottan?? aja de tycker inte jag iallafall och jag vet att många tycker de med.. och om du provar så funkar de..

Som TessanK säger, man behöver inte godis. Definitivt inte. Dock kan det göra att hunden lär sig snabbare, men dock blir mer disträ till dig och mer koncentrerad på godiset vilket inte är bra. Allt beror helt på vilken hund man har.
TessanK:s pappa o s v må ha lärt upp militärhundar som SKA ha lite jävlar anamma i sig, men det har inte alla hundar. Mina föräldrar har lärt upp brukschampions och även en och annan polishund. Tuffa hundar kräver tuffare inlärning, och inlärning där godiset inte tar upp all uppmärksamhet är bara bra. Det är fel av TessanK att slänga godis-metoden i backen på det där viset, men det är lika fel av er andra att höja upp godiset till skyarna. SÅ nödvändigt är verkligen inte godiset. Det klarar man sig lätt utan. Ska man använda sig av godis så ska man då defintivt ge det i rätt tidpunkt.

Håller med dom sista talarna ang godis. *ler*

Godis har man mest i början när dom är små valpar eller unghundar. Då lär dom sig snabbare. Sedan ska dom göra saker för nöjets skull inte för att få godis. Det ska vara roligt att träna.

Sedan ska jag tala om att min hanne som är kastrerad också kan hoppa på någon annan hund här hemma. Vi har prövat två ggr med olika hundar. Men det går inte. Vi har hans syster här hemma också. vi vet inte om han gör utfall tex på hundklubben men vi tycker inte att det är värt att pröva det. Han kommer till mig vid inkallning mellan hundarna på hundklubbe och skiter i dom. Men leka med dom kan han inte.

En del hundar vill inte leka med andra hundar. Har jag fått lära mig. Behöver inte vara fel på dom för det.

Självkart använder man sig inte enbart av godis, men som sagt, det går snabbare. Man kan börja med det sen erbjuda andra saker som leksak som belöning

tjena.. sitter ungefär i samma sitts som du, har en 65 kilos leonberger som är rädd för andra hundar och da även vill attackera dom förmodligen p.g.a att offensivt är den bästa defensiven..!? just nu sa andvänder jag mig av en metod där jag tar hunden till sidan av vägen, sätter honom ner klappar honom pa huvudet och talar lugnande till honom.. funkar relativt bra faktiskt..

Har gett en del tips på en tråd längre ner, "hund rädd hund" kanske det kan hjälpa dig med? Åtminstone boken hundens lugnande signaler kan hjälpa din omplaceringshund för han hade nog blivit väldigt lättad över att någon äntligen förstår honom.

Ang hundpsykolog så borde ett bättre namn vara hundkonsult/problemhundsutredare. Ja kurserna är inte långa men de är intensiva och man får plugga mycket på egen hand för det är distanskurser och man får hålla sig uppdaterad hela tiden. Sen är det som med allting annat det finns bra och det finns dåliga.

Lycka till!

Tinha