Oftast är det ju inte bara hundens fel. Ägaren måste ja ha uippfostrat den fel på något sätt också.

Eller så har jag uppfattat det

Må så vara. Men är man mamma till ett litet barn som blir bitet av en hund så brukar man nog mest normalt propsa på att vovven ska avlivas.

Men troligtvis kände hon kanske vovven väl eftersom det var en granne och så var hon djurvän.

går att läsa mer utförligt på allehanda.se

Men fy så hemskt, stackars stackars lilla pojken… Och all heder åt mamman som lyckas bevara sinnet. Fast vore det jag hade jag nog krävt att hunden ifråga avlivades, det är inte ok med hundar som beter sig så. De mår inte heller bra.

http://www.expressen.se/nyheter/1.1246514/tvaaring-fick-tio-hundbett-i-ansikte     *4  Heder?   Vad jag kan läsa här var hon vettskrämd , Hennes tvååring  blev biten o tuggad på  , stackars barn o mamma,,

Vem tusan skulle inte bli vettskrämd om något sådant hände ens barn?!

Det jag uppfattade som hedersamt var att mamman ifråga inte ville lägga all skuld på hunden, utan poängterade att många sånna här händelser skulle kunna undvikas om det ställdes högre krav på oss människor.

#6# Precis det jag menade Eros. Tänk att folk alltid ska förvränga det man skriver. :)

#4 Jag kan inte förstå ditt resonemang? Man ska verkligen INTE ALDRIG NÅGONSIN avliva en hund om inte man har gjort allt i sin makt för att lokalisera problemet (som i 99% av fallen är ägaren och dennes brist på kunskap) och åtgärda dessa genom träning och rehabilitering.

Jag förstår inte hur man någonsin kan avliva ett djur som inte lider fruktansvärt av diverse fysisk åkomma.

Det är iallafall min åsikt, who's with me?

Men jag tycker ändå dt var otroligt bra att hon inte ville lägga all skuld på hunden. Det är oftast inte hundens fel, det är människans.

tycker inte man ska avliva en hund som har attackerat typ en gång .. tycker självklart att man ska det om det upprepas men inte annars. En hund kan alltid rehabiliteras till det bättre, avlivning behöver inte vara ända utvägen.

Personligen tycker jag att man ska mentaltesta alla hundar som anfaller människor, för att se om de är aggresiva utan orsak eller vilka störningar som utlöser ilskan, Då kan man också utvärdera vad som gått fel i livet för hunden och dess ägare

#8 Om jag vore mor skulle jag kräva att mitt barn inte skulle behöva riskera att något liknande hände igen. Mina barn skulle gå före andras hundar, helt enkelt. För att rehabilitering ska vara lyckad krävs rätt omgivning, vilja, kunskap och engagemang från ägaren och det är inte direkt ägarna med de egenskaperna som misslyckas så kapitalt särskilt ofta.

Min hund är ett klart bevis på att ägaren styr hundens beteende.

När jag tog över honom i december skulle han egentligen avlivas. Han hade då bitit en liten terrier så att den skadades allvarligt. Han högg efter ägaren och hennes barn, samt alla andra som kom i närheten av honom.

Han är en Rottweiler/Berner sennen. En stor och stark hund som behöver en fast hand.
Men mest av allt behöver han kärlek. Oftast är det det som sätter "pricken över i" när man rehabiliterar en aggressiv hund.

En sådan hund har oftast betett sig på ett sådant sätt att man inte längre kan känna kärlek till den. Men han ser inte likadant på saken. Han ser bara att matte alltid e arg. Klart att han blir arg tillbaka. De snappar upp så mkt av vårt sätt att agera.

Idag e han världens goaste! Alla älskar honom o han älskar alla.
Han e bästa kompis med 3 pudel/dvärgspets korsningar, så småhundar e inte längre ett problem.
Han går perfekt fot på promenaderna och lyder över lag väldigt bra.

Alltså, än en gång e det bevisat att ägaren styr hundens beteende! 

Visst kan de, precis som våra massmördare ha problem mentalt, men det e väldigt få fall där det e så. Oftast e det faktiskt ägaren som inte kan hantera sin hund.