Självklart går det lära hunden att inte dra iväg, det man behöver är tålamod och lite kunskap så jag tror en kurs i vardagslydnad vore jätte bra för er.

Okej.. Jag har väl inte så mkt kunskap, även om jag har praktiserat på ett hunddagis några månader.. Det tar väl tid o lära sig få kunskap, inte bara läsa böcker utan göra det i praktiken oxå. Jag har haft sämre tålamod innan, men nu när jag har hund får jag väl räkna med att det brister ibland, eller hur har ni det andra hundägare? Det svåra tycker jag är att stoppa sig själv att inte bli så arg, för det hjälper inte att bli det..

Fler får gärna komma med åsikter, ser ju att det är många som läst den här tråden ;) Ni som haft hund många år vet ju hur det är, så ni får gärna berätta!

Tack för era berättelser.. Mycket intressanta *S*

I början måste du vara väldigt vaksam och hindra honom från att dra iväg så fort det bara går (behåll dock lugnet). Hur du hindrar honom får du prova dig fram. Börja med att avleda hans uppmärksamhet med godis. Om han struntar i godiset kan du ha varit för sen och han har redan gått upp i varv. Du kan iofs testa så fort ni går utanför dörren med godis. Han ska vara så pass lugn ute att godis är intressant annars är han för uppjagad redan innan o då blir det svårt att få honom att lyda.

Du kan göra honom trött innan ni går ut, dvs en massa mentala övningar o trix. För oftast handlar sånt om att de har för mycket energi i sig och det är din uppgift att se till att den dreneras.

Tyvärr fick jag ta hand om en hund där de förra ägarna hade helt försummat hans fostring och motionering vilket gjorde att han var helt hyper när han var ute på promenader; han kastade sig mot allt som kom och skulle lukta på allt. Han var dock inte aggresiv utan skulle bara fram o hälsa, men det ska de normalt inte göra. Du som ledare ska fram o hälsa -inte din hund!

I vilket fall blev det strypkoppel och väldigt strikta promenader till en början med honom. Kopplet högt uppe bakom öronen och han fick bara kissa mm när jag tillät det. Försökte han dra höll jag bara emot, har man kopplet högt på det viset kommer han ingenstans, senare får man öva bort att han inte ligger emot o drar i kopplet hela tiden, men första steget är att han respekterar och förstår att det är du som bestämmer vad som händer på promenaderna.

Ha alltid godis med dig, den dagen han tar emot den när ni är ute eller när ni möter en hund så vet du att han är avslappnad.

Det känner jag såväl igen. Glöm inte att hundar bedömer inte en annan om sina kläder som människor gör :-) De måste gå o lukta så de får intryck. Om en hund aldrig får gå o hälsa på främmande, blir de bara frustrerade.

Men - vad jag vill säga, jag tror att din hund är under två år - då är de ivriga att göra så. Var lugn, det går över. Det är som en tonåring, gör vad han vill… :-)

Träna hunden bara så han vet att det är du som bestämmer, ibland får han hälsa och ibland inte, då förstår han syftet. Men jag tror det inte är bra om du nekar mötena varenda gång. Du ska vara absolut lugn vid mötena, håll inte koplet hårt, då känner han sitt eget ansvar, och mota honom med godis så han blir distraherad under mötena, prata med honom gulligt och lekfullt så han struntar i "damen som cyklar förbi".

Tack för era svar! Dem betyder mkt :) Jag ska ju anmäla mig till en lydnadskurs i augusti, så det blir nog bra träning för oss båda, för då träffar vi ju andra hundar o människor oxå..

TS - Det låter inte som du har några jätte stora problem med den hunden?
Nu har jag iof inte läst dina tidigare inlägg.

Men med lite övning får du snabbt ordning på det.

En kurs är nog en jätte bra ide.

#8 Nä inte just jättestora problem ;) Ja det blir träning o träning som gäller, så löser det sig nog.. Jag ser fram emot att få gå kurs :)