I förmiddags, efter morgongöromålen, försvann Bullen. Gick inte att hitta någonstans. Hela familjen, som är neurotiska efter att ha mist en rymmande unghund förra sommaren, gav sig ut och letade ÖVERALLT. Ingen valp. Vi har sedan olyckan förra året, satt ett rejält och högt staket runt halva tomten och vid morgonkissningen upptäckte jag att 40 cm hög hund helt plötsligt blivit 12 cm hög hund och manglat sig genom en springa längst ner på staketet. När vi sedan inte kunde hitta honom utgick vi från att han smitit den vägen. Behöver jag berätta att paniken blev total. Hela grannskapet och flera av släktingarna engagerade sig och hysterin var total Efter 3,5 timmars lockande och pockande och tårar och tandagnisslan tittade äldsta dottern mellan brädorna på vår terass. Hon tyckte att det såg ut som något vit/brunt. Mycket riktigt. Utkrypandes från altan/terassen kommer en nyvaken bulle och undrar varför människor hysteriskt kastar sig över honom, storgråtandes.

Lyckan över att ha fått tillbaka honom är OBESKRIVLIG! Jag bifogar därför en bild av den lille familjeplågaren!