Be att han sitter ner och sträcker fram handen med en godis som Aramis tycker mycket om och låt Aramis gå fram till barnet inte tvärrt om.

Barnet är ju så pass stort så man kan förklara hur han ska bete sig med och kring hunden. Hur man hälsar, att man inte springer på, inte t.ex. skriker eller viftar plötsligt bredvid hunden, att man klappar fint osv. När de ska hälsa kan barnet (som Anne skriver) sätta sig på golvet eller marken och sträcka ut en hand med godis mot hunden. Så får vovven välja själv när och om den vill komma fram.

Om bara barnet förstår hur man ska bete sig mot och kring hunden så brukar allt gå bra och lösa sig av sig självt. Har aldrig haft några problem att lära barn. Min hund har alltid regelbundet umgåtts med ungar i olika åldrar. Främst mosters pojk sen han var nyföding, nu är han 2 år. Och så mina "dagbarn", nu 4 och snart 2 år gamla. Det jag fått vara tydlig med är att de inte får springa fram mot honom och inte vara hårdhänta eller hålla fast.

Förklara för barnet… Vad hunden uppfattar som lek..

Om barnet förstår det, så brukar resten ge sig av sig själv.. Viktigaste är väl att barnet inte blir rädd för hunden, genom att hunden hoppar på barnet.. För händer det… då blir det en jobbig semester.. 

Men du hade en Sennen?? Dom brukar fixa det rätt väl själva, kan bli lite krockar då dom blir glada och ska springa och hälsa..

När jag hade min Ramses… Så blev han jätte glad när svågerns lilla kom på besök, sprang fram för att hälsa men blött gräs och tung hund… Hmm Ingen bra kombo… Hunden försökte verkligen stanna, men gled och gled… och råkade glida på barnet (2år) hihi såg roligt ut… Men Ramses skämdes för han ville ju bara… hälsa… djupa tass avtryck i gräsmattan var det…

Tack för svaren :)

Jag är ju inte orolig för att Aramis kommer göra något fel eller så, det är mest det att systersonen inte är hundvan som jag började tänka på igår :).

#3 Haha, det måste sett lite lustigt ut :)

Jupp…

Men ungen tyckte inte det såg roligt ut när 60kg Sennen kom emot honom… Glidande utan broms eller nödbroms..

Haha

Mina hundar brukar se lite lagom lidande ut när icke hundvana människor kommer fram och klappar dem på huvudet. Och barn kan göra detta rätt omilt…! Så det är det första jag påpekar: klappa INTE mitt på huvudet, det gillar de inte. Klia bakom örat eller på halsen istället.

När jag hade valp senast blev jag själv väldigt trött på alla icke hundvana människor som envisades med att PLOCKA UPP valpen!? Det är ett ohyfs.

Eftersom jag har golden, som älskar människor i allmänhet och barn i synnerhet så vill de väldigt gärna hälsa på alla. Där behövs inget godis.

#5 Haha kan tänka mig att det såg lite läskigt ut för ungen

#6 Hihi, vill dom plocka upp honom så säger jag lycka till åt dom ;). Men jag kan tänka mig att det inte är roligt alls när folk ska hålla på så med ens valp, många utan att ens fråga också! Då blir man irriterad.

Brukade tycka det var roligt att klappa på folks huvuden när dom klappade på Tzar som liten utan att först fråga om lov.. Då klappade jag helt enkelt dom…

-reaktionerna var betalbara..

#8 Haha så bra gjort :)

Jag har väldigt svårt för det här med barn och hundar. Eftersom min hund kan vara knepig med andra hundar så låter jag aldrig barn klappa min hund. Vill inte stå till svars för om det skulle hända nått även om det skulle vara barnets fel så är det alltid ett barn och dom förstår kanske ainte allting. Känner att det är lika bra att säga ifrån om dom vill klappa. Fast förstår att dom vill klappa när han ser ut som en liten barbie hund hihi ;)