Det har ju ändå gått framåt med Ecko-grisen, men jag förstår att det är jobbigt, för folk ser ju bara en "livsfarlig" hund. Känner du ingen som har barn som han kan få träffa?

Om du hade bott närmare mig så hade Ecko fått träffa mina kusiner, dom har erfarenhet av hund och vet hur dem ska bete sig. Men jag kanske kan skicka dem på posten? Eller bussgods?

Skönt att höra att det fungerat till viss del. Har ju tyvärr haft så jäkla mycket att göra,så jag känner att jag inte kunnat ge Dig den tid det skulle behövas.

Men jag tycker ändå att Du ska jobba med klickern med barn. Det funkar, det gäller bara att ta ut sånt avstånd som han kan hantera.

Du kan även om Du har möjlighet spela in ljudet från barn på ett dagis. Spela upp det hemma och klicka-belöna.

Jag skulle gärna hjälpa Dig mera, har ju dotter också som vi skulle kunna ta till hjälp av i träningen. Men nu har vi rätt mkt. Har ju köpt radhus m.m

Ska Du upp till stockholm något, tex under världsutställningen?

en jobbig sits, men du!? tänk inte på vad andra ska tycka, du vet ju bäst själv, vilket dom inte gör,hoppas du kan få träffa barn med vana från djur…mina är ju inte i den storleken heller ju

#1 Jo precis, speciellt med dem raserna i sig. Neh jag har INGEN inom de närmaste med barn faktist. De är väl just därför han aldrig fått vänja sig. Jag är aldrig runt barn själv.

#2 hehe joo just det, vi kan ju testa med posten:P

#3 Neh jag förstår ju! Så de är ingen som helst fara.. hade inte väntat mig jätte mycket hjälp heller- de varna du ju för innan.
Jo jag kör ju med klicker när barn kommer. Men medans han reagerar bra när de gäller hundar och kommer för att hämta godis så blir de alldeles tvärtom när de gäller barn. Han blir ist mer spänd och ser klicket i det fallet som en varning? Alltså - Ser barn lite halvt- Klick- tittar mer spänt på barn och vill undan.

Jo barnljud kanske är något.. för de reagerar han illa på också- så fort någon tjuter eller skriker så blir han jätte rädd.

Vi får väl hoppas att du har tid snart igen iaf:)

#4 Jo visst är det jag själv. Och jag vet ju att han är världens bästa. Men de är ändå jobbigt för mig personligen när föräldrar tittar på en och drar sitt barn till sig som han vore en farlig dödsmaskin. Visserligen är jag van med sånna handlingar redan innan han gjort något. Men ändå. Och att han drar och skäller är jobbigt för mig fysiskt också för den delen:)
De där med storleken är väl rätt stort snitt egentligen- allt från småttingar till 11 kanske eller nått sånt. Om 15 åringar låter högt är de med äckligt.

ok synd då att han inte fick träffa mina 15-16 års söner, finns inte en rädd hund som inte gått fram till dom till slut, dom är upplärda på det viset sedan spädbarnet:-)))

antar att du redan testat det, men kan ju va värt att börja om. sätt dig 200 meter från ett dagis och var tråkig någon timme, nästa dag 199meter ifrån och så vidare. nu är det ju sommar nästan och man kan sitta ute.

Men du har ju lyckats fixa det övriga på honom ju! han behöver ju aldrig kunna hälsa på barn (om inte du tänker skaffa några själv) men det kan ju vara bra om han kan passera dem.. jobba på och se det bra helatiden.. vem vet, nästa gång kanske det dröjer en tills ni är en meter närmare barnet innan han skäller.. :-)

#7 Jo jag har faktist suttit endel precis utanför mig här på en gräsplätt. Vi har nämligen ett dagis precis framför porten, rakt över vägen. Visst har de blivit bättre med ljud från barnen, han bryr sig inte lika mycket längre eftersom dem är ute och leker nästan varenda gång vi går ut. Men de är just när dem kommer för nära, springer imot/förbi honom, skriker högt eller gråter, stannar upp och tittar - som många barn kan göra. Då genast blir han spänd och vill bara bli av med de hemska.

När jag provat att sitta sådär går de bra men genast när de blir på samma gata/väg går de bara inte. Jag får gena någon annan stans eller distrahera honom och gå vidare när dem är borta. Och de är det som gör de så jobbigt. Att hela våran prommenad bestämms utefter hur barnen kommer och går.

Neh det är mycket sant! De är massvis med positivt med honom också som blivit mycket bättre. Jag försöker se de bra.. men de är tufft när man får onda blickar från föräldrar och när barn blir livrädda också. Känns inte som jag kan gå vart jag vill med honom.

Jätte kul att det går framåt, använd den glädjen till att hitta styrkan för att gå vidare. Ni kommer att klara av det.

Jag förstår att det är jobbigt (både fysiskt och psykiskt) men tänk också på vad ni har klarat av. Små steg framåt är bättre än att stå still.

Och detta med vad föräldrarna tycker, strunta i det, låt dem tycka vad de vill. Du vet sanningen bakom hans uppträdande och det är det viktigaste. Om någon säger något tala då om att han är rädd för att barn har varit dumma mot honom.

Bor du i närheten av Växjö så har jag 2 barn i 9 och 12-års ålder samt en hund att träna möte med.

LYCKA TILL!

#8 Tänk på att det måste få ta tid, och troligen lång tid oxå..  Jag har tyvärr inga ungar du kan träna på, känner bara två själv varav den ena har fått för sig att han är rädd för nova.. hon har aldrig gjort honom något, han bara såg henne och trodde han var rädd. knasiga barn… andra hundar går nämligen jättebra.

och du.. han kan ju höra massa barn utan att han blir livrädd!! och se dem med. det är positivt!!! då är det mest individnivå kvar.. hjälper inte om du sätter honom  och "sitter rygsäck" som vår valpkursledare kallade det, knäböjer dig om ryggen på honom tills barnet gått förbi. skulle han känna sig mer trygg då fast inte ömkad kanske.. (jag har ingen aning, bara kastar idéer)det kan ju vara en början tills han har vant sig vid det då går man vidare.. bästa vore ju att hita ett barn och närma sig långsamt.. föräldrarna kanske tror at du kommer kidnappa barnet dock och springa, så… *ler*

Du kan göra som jag gjort nån gång när jag mött folk med hundar Vidar varit rädd för. Fråga nån förälder med barn som inte ser stressad ut, om de kan slösa 5 min på dig och din hund när ni möts. Förklara att han är rädd för att han träffat dumma barn. Fråga om de kan bara stanna och stå 5 m från er, bara prata med dig, lugnt och avslappnat. Ni kan prata om vädret, de får titta på dig, men inte på Ecko. Dessutom kan du gäspa och ge endra lugnande signaler. Om det går, mata honom med godis, riktigt tratta i, kanske kan han äta från backen, kanske inte ens äta. Men står man och slappar några minuter, så slappnar han förhoppningsvis av oxå.

Hur gammal är barnen han är rädd för? är det bara små barn eller är det Alla barn?

Håller med #11 Vattnadal. Låt Ecko vara i närheten av lugna o snälla barn (stillsamma) o prata om väder o vind..!! Lycka till!

#9 Jo du har ju rätt! Vart himla glad idag igen när vi mötte en stor svart schäfer och ecko sa inte ett knyst utan vända sig om och titta på mig ist:) DÅ blir man glad.. hehe! Behövde inte ens klicka.

Jag bor i Norrköping:)

#10 Jo när vi är ute är de ingen fara med ljuden, men blir dem FÖR högljuda i närheten är de inge roligt och han vill gärna gå iväg. Och på balkongen går de inte alls om barn är nedanför och skojar.. då morrar han och går in!
Visst är de säkert en bit påväg, men de är just biten där de är att gå förbi och kunna verkligen gå där man vill med honom som de gäller. Fick nästan lite smått panik när vi runda ett hörn och de är ett helt harem med barn på lekplatsen och på gatan där vi ska gå! Men han var rätt lugn, han vända sig om ofta för att titta så dem inte kom efter bara. Och så morra han lite på en liten pojke som gick en bit ifrån.

Att sitta ryggsäck tror jag ändå inte funkar.. då får vi nog sitta där en hel dag eftersom vi inte kommer någonstans. Och dessutom tror jag att han bara blir mer spänd om jag visar att de är nått att vara rädd för? Jag brukar bara försöka ignorera.

#11 Jo men som sagt så är de så svårt när man inte känner några barn alls. Jag tror ärligt talat att jag inte kan fråga en endaste kotte här faktist. De bor mycket folk som är rädda för hundar överlag och andra som är rädda enbart för att han är en amstaff. Lugna, sansade barn finns inte här .. och inga föräldrar ser så glada ut heller. Så då känner jag inte för att fråga dem.. Annars hade jag väl kunnat göra så.. (finns inga snälla barn här;)) haha!

#12 Som jag sa tidigare- barn allt från liten kotte som precis lärt sig gå till kanske 11-12 år.. medans han även kan vara rädd för 15 åringar OM dem är högljuda- fanns de är nog överlag egentligen. Han är nog helt enkelt rädd för barn och sen för högljuda människor.

Vad glad man blir när han har sånna här toppen dagar!:) Vi mötte ännu en hund på denna promenad. Och inget den här gången heller.. inte de minsta morr eller skall:D Vi gick efter dem en bra bit, för dem skulle samma väg. Och de enda ecko gjorde av ljud var att gny. Och han har aldrig träffat varken den svarta schäfern på förra varvet eller den hära.. och ändå inte ett ljud! Tjohooo!:)

Kanske inte låter som så mycket för er andra.. men de är ett stort steg för en osäker, rädd hund:D

Kul att det går så bra :D

Kan du inte åka till brukshundklubben vid tävlingar då, hundfolket kan ju ha sina barn med sig och de har även lättare att förstå ditt problem. Eller kolla med dem om det finns någon där som kan hjälpa dig.

#16 Just bruks här i Norrköping gillar inte jag. Dem brukar ha en dålig syn på blandras. Fast man kan ju se om de finns någon hundtränare eller någon kurs som kan hjälpa mig med barn.

Ja visst är de skoj! Man blir alltid lycklig då.. men så har han dåliga dagar ibland:P

Missy var förut jätterädd för stökiga "gäng", finns en del här runtomkring…men jag gjorde så att jag frågade killarna om Missy fick gå fram till dem o lukta på dem, förklarade att hon var ung o rädd. Det har aldrig varit några problem, killarna har sagt "javisst" lite förvånade men ställt upp o varit "objekt", kul o se dessa modiga killar när Missy morrandes undersöker dem! De frågar en massa om om henne under tiden o jag berättar, slutligen har man ett gäng killar (10 ca) som alla kelar med en MYCKET glad hund! Numera "passar" många av dessa killar Missy när hon står bunden utanför affären så att inget ska skrämma henne!  Kan bara säga  tack till dessa killar o att vi har haft tur oxå…

Lycka till med Ecko o grattis till alla framsteg hur små de än må vara! Många bäckar små…

Gud vad jag blir ledsen och ARG! Här går man på promenader och försöker göra saker bättre. Man ser framsteg och de har funkat bra i tre dagar nu med att komma förbi barn och höra barn osv.

Och så de här varvet sitter en jävla unge på 5-7 år och skäller åt ecko för att provisera honom. När Ecko vart spänd började även han skälla så klart och jag fick dra honom vidare. När ungen hör att Ecko skäller är de ju ännu roligare och ungjäveln fortsätter ännu högre för att provisera än lite mer! Hans skit föräldrar var med honom och dem säger INGENTING! Va f*n ska man göra egentligen när sånt här händer?! Ungen förstörde HELA promenanden, för resterande så var ecko spänd pågrund av de där och då skällde han även åt alla som råka stå still eller såg läskiga ut. Så de vart en skit tråkig promenad tack vare ungen!

Jag kommer bli anmäld för hot snart alltså, klarar inte av sånna jäkla ouppfostrade snorungar som förstör för både mig och Ecko!:(

tänk på ditt eget kroppsspråk med.. ibland när saker händer när jag är ute med Nova blir hon odräglig efteråt och jag tycker hon är hopplös.. så efter en stund upptäcker jag att jag har ont i axlarna och inser att jag själv är jättespänd efter händelsen. fungerar på Nova i alla fall när man slappnar av.

Men rubriken är framsteg och baksteg, detta var ett halvt bakåt, nu är det tre frammåt vi tror på! *ler*

och du.. jag brukar säga (min syster soom började) väldigt högt när jag är ute med Nova och någon dummar sig sådär "Nej Nova, vi äter bara barn till frukost!" fast det kanske inte är så bra när du ha en såndäringa "farlig" hund.. då kanske du får dåligt rykte… brukar fungera på ungarna i alla fall. ;-)

Hehe joo visst.. nu kommer tre framsteg:P

Ja jag tänkte nästan gå imot dem med Ecko ist. Men de känns lite onödigt för eckos skull. Och inte hjälper det att säga åt dem heller. För då blir dem ännu värre.

#22 Tyvärr har Du nog missat lite om raserna. En amstaff, pitbull och andra bullhundar har extremt lite aggression i sig. De är avlade för kamp, inte aggression.

#24 Det är inte aggression det handlar om i kamp. Precis lika lite som det är aggression när polishundarna eller skyddshundarna biter i ärmen på boven/skyddsfiggen.

En hund med hög aggression får en enormt stor energiförlust och det har inte en kamphund råd med i slagsmålet. Då dör de. En hund med hög aggression kan inte tänka klart och tänka klart måste både en kamphund och en polishund göra. En aggressiv kamphund skulle man inte kunna ta i när det är dags att bryta en fight. Och en aggressiv polishund skulle inte kunna ta kommandon av sin förare.

Det är min åsikt så ta inte illa upp!

elinpelin96, nu är ju dock inte denna tråd till för diskussion om raserna han har i sig och inte heller om kamphundar, det finns andra trådar för det, denna tråd är för att prata om Eckos framsteg och baksteg!

#19

Jag var ute igår med Ceasar och en annan hund och barnen skällde som du sa. Jag sa till dem "Ska jag släppa?" Var av de sa nej, "Bra, du kan ni sluta att reta dem då" sa jag då.

Ska tillägga att jag hade aldrig släppt dem, men jag hade kopplat loss Ceasar (som jag vet lyder) om det hade behövts.

elinpelin96 - I detta fallet så spelar ju rasen ingen roll, hunden är rädd för barn, det kan alla raser bli oavsett vad de har framavlats till eller om de är aggrisiva eller ej i sig.

LisetteS - Jag önskar er all lycka med träningen och följer er här i tråden.

#29 okej förlåt då men då vill jag bara säga till Lisettes lycka till jag tycker att du ska fortsätta med det du gör eftersom att det värkar funka ;)

#30 Pmar Dig istället.

Har ju ett gäng barn jag, men bor i Sandviken, så det är lite väl långt!

Här i området lär jag ungarna hur de skall hälsa på hund, men mina hundar är inte rädda för barn, då de ju växt upp med dem, bott här så länge med småbarn.

Jag tror att om du kämpar och även håller koll på ditt eget kroppsspråk, så går det vägen, med 150% tålamod. Det finns många som har fördomar mot vissa raser och det är fel. Vi har en amstaff i närheten som min man var rädd för men min man har sett numera att den hunden är en helt vanlig hund, som faktiskt inte är så arg som han har troooott!

Pust! Kan inte Sara eller Zebben vara snäll och ta bort onödiga kommentarer som inte har med ämnet att göra.

Jo det med kroppspråket är mycket sant också. De har jag märkt väl! När Ecko har en "dålig" dag så brukar de oftast bara vara JAG i själva verket som har en dålig dag:P Och när ungar skäller sådär blir jag fly förbannad och så himla ledsen över att allt förstörs med Eckos promenad så då går väl även de över till Ecko tyvärr. Men de är svårt att kontrollera sånna känslor när de bara kommer på en utan varning.

Jag försöker verkligen vara glad och allert med ecko när vi är ute. Jag märker ju även att de funkar. Som sista varvet här nu så är de ju mörkt ute och lite läskigt. Två unga killar går förbi men jag lalla bara med honom och prata glatt, då skiter han i dem.

Jag får helt enkelt kämpa på, och tack till alla som hejjar:P hehe..

#29 De var en sån kommentar jag hade tänkt mig också, men dem var på andra sidan parkeringen och tyvärr har väl inte jag stake till det heller. Men blir jag för arg kommer de nog ut de ena och det andra.

Ja just det.. nu har han även fått en ny sele:) Inte riktigt den jag tänkt mig, men en vänlig själ var snäll och gav mig den (tack hanna!)

Den ser lite ut som en fallskärmsutlösare:P Den sitter alltså som ett kors på ryggen och har en hel vaderad bit under bröstet. Då slipper vi även dra över huvudet eftersom man knäpper den runt huvudet ist:) fast den känns ungefär likadan som den andra att gå med osv.

En sån fast i camo;)

#33 Fixat

#35 tack så mycket:)

Ringde bruks i sörping nu.. men förstår inte alls hur man ska få kontakt med dem. Dem har ingen mail förutom kursanmälansmail som dem inte läser när de är fullt, vilket de är nu i vår såklart. Dem har ett nummer och där svarar dem inte utan de är bara en röst som berättar om dem olika kurserna.

Och om jag nu håller koll på deras hemsida hela tiden tills nya kurser börjar igen när nu de är.. alltså jag vill ju inte bara börja en lydnadskurs sådär huxflux heller. utan jag vill ju prata med någon där om eckos problem och få hjälp. men hur ska man få hjälp när de inte finns nått sätt att nå dem på annat än kursanmälan sen^^

#37 har du en länk till deras hemsida?

www.soderkopingsbk.com - hoppas den vart rätt.

Vill ju helst gå där isf eftersom Norrköpings inte är så bra som sagt. Flertal hundägare säger att sörpings är mycket bättre.

Lisette du har PM

Jo, men det stod ingenting:( snyft*

LisetteS

Gå in på den sidan och sedan till den första länken, välj sedan styrelse och där finns så du kan ringa och prata med ordförande. Hon kan ju sedan lotsa dig vidare till en lämplig instruktör.

Så hade jag gjort.

Ja Anne hitta alla nummer åt mig:) hehe, förstår inte alls hur jag missa allt de där:P

Lisette man kan ju inte se allt =)

Neeh men kändes lite snopet ändå! Suttit och tittat igen allting men ändå missat alla dem där uppgifterna:)

Hur har det gått? *nyfiken*

#21 Men Ecko ser ju ut som en renrasig dogo i mina ögon :) Nog för att jag aldrig sett en renrasig sådan(tror jag) mer än på bild

#46 Mja det finns väl inte jätte mycket mer att säga just nu. Därför det vart tyst.
Vi går på som vanligt och tar en sak i taget. Han har gått förbi barn bra hittills.. idag var det avslutning på dagiset och han spännde sig lite när några barn kom ut från grinden. Men då vänta jag bara så dem fick gå lite och när ecko tog kontakt med mig ist gav jag godis. Så sakta men bra går det väl:)

De kommer ju aldrig bli rikigt bra om han inte lär sig någon gång att barn inte är farliga. Och de hjälps inte när barn faktist är elaka häromkring.

#47 Jasså? Neh ecko peck är mindre än en Dogo argentino. Men han är också större än en Amstaff.. Jag tycker också han ser mer ut åt dogo hållet:) men alla okunniga ser ju bara "farlig hund";)

#48

Åh vad roligt att han tog kontakt, det är ju en bra bit på vägen.

Jag tycker Ecko är helt bedårande söt, Lisette :)

#49 Jo visst är det de. Men de går fram och tillbaka från dag till dag känns det som.

Fast nu har de vart jätte bra i några dagar. Han går förbi barn alldeles utmärkt. De enda var att han hoppa till lite när en liten kille kom bakom honom. De är som om han är beredd på att dem ska kasta något på honom som dem gjorde när han var liten. Men de vara bara att låta (som jag gör när jag lockar på honom) och då kom han för sin godis och gick vidare.
Sen morrade han på två tanter med rulatorer som stod stilla. Dem såg väl lite mystiska ut, jag vet inte. Men annars har de som sagt vart jätte bra.
vart jätte stolt idag när vi mötte hundar på varje promenad och han visar mindre och mindre tendenser för att dra och skälla. Han är tyst och söker kontakt med mig ist:) Så ibland går de bra!

Men så finns det dem dagarna då allt går fel också.

#50 Tack så mycket.. hehe:) det tycker jag med^^

Och valpbilderna.. liksom, ge mig en egen hund, nu! Nej, men han är jättefin :)

Hehe, mm.. de var inte många som kunde säga nej till honom då. Nu är de desto fler;P

Nee, han är fin nu med :)

#51 Se!! Det gäller bara att vara envisare än Ecko..*ler* Läs ditt första inlägg och så tänker du på idag.. (kanske inte idag, det kan ju vara en obstinat och eländig dag, tänk på som han är i dagsläget:) så barn börjar lösa sig, hur går med med att han vill hälsa på alla??

 Snyggt jobbat bruden, du klarar ju detta utmärkt!!!
(kan du komma och uppfostra min hund med?? Eländig och obstinat är orden för dagen)

#54 hehe tack:)

#55 Jo då, ibland funkar de som sagt. Men så har han sina tråkiga dagar också. Och då känns det som man bara vill ge upp. Men så går det bra såhär i flera dagar och då vill man bara pussa sönder honom:P hehe.. Mja, barn har väl inte löst sig riktigt.. bara att han söker kontakt med mig ist. Han är ju fortfarande rädd för dem.
Han går rätt fint med mig, drar ibland när något luktar gott. Så han hälsar inte på alla. Men de är ju hundar då.. fast som sagt, nu är han tystare vid hundmöten också och drar inte alls ibland. Söker kontakt med mig då också:) (Ibland)

hehe tack! de känns skönt att höra:) hehe.. tror inte jag är tillräckligt duktig för att hjälpa någon med ens hund. Klarar ju knappt min egen;)

Börja föra träningsdagbok. Ett toppentips från en riktigt bra bok: Koickerträning och lugnande signaler.
Jag skriver, men tyvärr inte alla dagar. Då kan man backa och se framsteg, samt kanske räkna ut om det är något särskilt som gör att det går sämre.

Jag har en del där jag beskriver träningen, och där jag beskriver hur det känns för mig.

Ja, jag kan ju hålla den här.

Just nu är jag ledsen, för nu vart de skit igen! De första vi möte när vi kommer ut från porten är en ung kille så ecko reser ragg och skäller direkt. Jag har ju inga som helst problem med att hålla honom och komma vidare. Men han lyssna inte alls på mina lockningar osv, utan han skulle bara fortsätta. Och efter de raserades hela promenaden. En sån sak förstör hela promenaden för just honom. Inget funkar om han blivit rädd i början. Utan då var de direkt skall på en hund på andra sidan huset, efter de skall på en människa som helt enkelt bara gick förbi. Efter det skall på ALLT som lät medans vi gick. Alltså sånt här smågruff inte höga skall då. Och efter de kom de en man ut från en annan port när vi gick förbi och honom skäller han på också. Allt som gick förbi morra han på. Och jag blir så ledsen!

De känns som om inget är lönt! Hur mycket jag än kämpar så finns de alltid kvar i honom. Räddslan för vissa saker. Och kommer de upp i något tillfälle är allt förstört för stunden och han är okontaktbar. Jag kan liksom inte göra nått! Jag undviker saker och går förbi och lyckas just för att jag lockar honom med annat eller att han tar kontakt just för godisen. Men problemet ligger ju kvar i grund och botten!
Jag blir så fruktansvärt ledsen och illa berörd. De verkar som folket här omkring gaggar ihop sig och tycker illa om Ecko. Jag skäms när han skäller för de känns som dem får de bekräftat då. De känns som om jag kommer förlora min lilla gris! för även om han är världens snällaste hund så kan räddsla göra en hund farlig! Och händer nått och jag får avliva honom så kommer även jag dö, det kan jag lova!

Jag vet att jag säker överdriver. Men sånna här gånger så känns allt bara förstört. Inget hjälper.. de ligger där hela tiden!

Och när jag sitter här och är förtvivlad och gråter över att ecko säkert inte blir över 3 år så kommer han och kryper över soffkanten och slicker mig i hela ansiktet och vill krypa upp i mitt knä i datorstolen! Kan man göra annat än älska honom!:(

Inte ska du avliva Ecko heller, då kommer du aldrig förlåta dig själv, det är ju inget fel på vovven. Men lite träning behöver han ju. Kan du inte sätta upp en lapp på affären om att du behöver lugna barn som inte är hundrädda som kan vara runt honom?

#60 Neeh de är ju just det. Jag skulle aldrig kunna avliva honom, för då försvinner jag med honom. Men händer något pågrund av hans himla rädsla så finns de ju inget annat att göra. Och fortsätter han vara rädd hela sitt liv lär det hända nått för eller senare känns det som. Rädsla är inget bra för en hund.

Det känns inte sådär jätte aktuellt att sätta upp en sådan lapp häromkring. De är mestdels bara barn som är proviserande och dumma eller barn som är rädda häromkring som sagt. Och sen känns det så olustigt att sätta upp något sånt och någon okänd kommer. Och man vet aldrig.. jag har svårt att lita på barn själv.

Tror du att jag är för gammal (15 år i augusti) för att han ska tycka att jag är läskig?

#62 Neeh, han tycker allt från putte liten till ungdommar på 15 bast är läskigt. Men dem som är äldre(14-15år) brukar de bara vara om dem låter högt eller liknande.

Vore bra om jag kunde hjälpa dig och Ecko ju^^

jag är tyvärr ett aldeles för stort barn… 26..

Men du, det var den här promenaden det gick fel. och det kommer gå fel igen men det går mer och mer frammåt med!!!! Tänk lite på dig själv när det går fel, din hållning och liknande.. ignorera honom när han är jävlig?? sätt dig ner på marken och vänta tills han kommer uppkrypandes i knät på dig? så du känner hur myckt du tycker om honom igen… och så börjar han tänka på annat. så gör jag med Nova när hon inte lyssnar på mig när jag ropar in henne. sätter mig ner, tar inte många sekunder innan hon funderar på varför jag sitter där. (kan vara för att jag "hittat" hundgodis på marken ibland insåg jag nu…)

Älskar Nova idag förresten. hon har fått pool (tack för idén Kerstinjo!!) och hon badar, sen kommer hon till mig som ligger och solar på en filt och lägger sig tätt intill och lägger huvudet på min rygg.. som hon precis doppat i vattnet…. Du är välkomen upp och bada din skrutt med, min gigantiska tomt på 7*8 meter fick staket i helgen..

Det kommer alltid att finnas dagar då hundarna är billiga på blocket, ovasett hur de är. Sedan så är det en viss skillnad på dig och vissa andra jag känner till. Du vet om problemet och försöker att lösa det till varje pris. Set säger en hel del tycker jag.

Så upp med hakan och älska honom för den han är (pårecis så som du redan gör).

Jag är inte insatt i era problem men har läst den här tråden och har all medkänsla med dig! Har du provat att kontakta en sk hundpsykolog från immi? (jättelöjligt att de kallar sig hundpsykolog, jag vet, men de flesta är faktiskt himla duktiga). Det känns som att du skulle må bra av att få hjälp av någon på plats som kan se er tillsammans kanske. Lycka till i vilket fall som helst!

Dagar jag inte orkar tar jag bilen ut i skogen. Då vet jag att vi får vara ifred från hundmöten och folk. Bra dagar, sokm idag, tar vi bilen till stan just FÖR att möta en massa hundar.

Det där med utanför porten är svårt. Hunden sögon är inte lika snbabba som våra på att anpassa sig från mörker till solljus, så det mesta är läskigare precis då man kommer ut.
Kanske om du kan platsa honom inne, och kika ut för att se om det kommer nån. fast då visar du ju att det kan vara läskigt oxå… Hmmm, om du börjar redan inne att klicka för uppmä'rksamhet, och fortsätter på väg ut, kanske låter  honom sätta sig och vinka  för att tänka på annat än att det kan komma nån. Jobba stenhårt på kontakt de första minutrarna som är viktigast.

vet hur det är med en rädd hund. det öär bara att bita ihop och jobba på. Förhoppningsvis överväger de bra dagarna…

#65 De lät alldeles underbart hos dig!:) Vet ju iof inte vart du bor;)

Ja det kan jag ju testa. De har jag aldrig gjort. Jag brukar försöka inte bli påverkad. Klart jag blir påverkad när han skäller och jag måste hålla hårt i honom.. men efteråt försöker jag prata glatt med honom så han förstår att de inte är något att vara upprörd över. Men som sagt, händer något i början sådär så är allt förstört. De spelar ingen roll om jag är glad, ledsen eller arg. Han fortsätter att vara spänd och osäker mot allt och alla efter en sån liten sak. Fast den är väl inte så litet för honom. Tråkigt också att folk blir rädd för honom eftersom dem inte ser rädslan utan bara "ilska".

#66 Tack så mycket. De där värmde.. För i slutänden känns de ju som det är JAG som misslyckas. De är mitt fel att han är som han är. Men tack som sagt:)

#67 Tack! Jag har hört av mig till bk i söderköping och hon hänvisa mig till en kvinna som är "hundpsykolog" som sammarbetar med dem. Jag ska ringa henne och se om hon har något att hjälpa till med. Och när hon tyckte de gick bra skulle vi skickas vidare till brukshundsklubben efter det.
Men de beror ju allt på hur hon ställer sig till frågan. Får se när jag ringer.

#68 Jo vi brukar åka till skogen varje onsdag för att han ska få avreagera sig lite. Han ÄLSKAR det!
Men de där med att gå i stan när han har bra dagar. ärligt talat vågar jag inte det ens då. Han är liksom rädd för för mycket grejer. Och de är ju absolut mitt fel eftersom jag missa att lära upp honom redan från början att funka i stan och socialt. Han lägger svansen mellan benen bara vi går till köpcentret bredvid oss här. :(

De angående utanför dörren, jo jag förstår att de är läskigare när de bara kommer rakt imot en utan förvarning. Och att klicka eller locka precis när vi går ut kanske är en ide. De är ju bara att prova. funkar det så gör det:)

Tack allesammans.. De är riktigt skönt att ha folk och prata med. Så man får lite kämpaglöd tillbaka efter fallgropparna:)

#69 det är det vi är till för.. att ge lite kämparglöd!! De flesta av oss har varit i din situation, kansek inte med precis dina problem, (eller Eckos problem är det nog.. eller era problem helt enkelt) men vi känner ändå igen kännslan. *ler*

Jag bor i Örebro, det är så bekvämt så, mitt i sverige! *ler*
Stan kan vänta.. tror (hoppas, vet inte) att det aldrig är försent att vänja en hund vid stan, men kanske inte kan få honom avslappnad där någonsin. men fungerande. Börja i bostadsorådet du, det är ju grunden. Sen bygger man på. som allt annat med hund.*ler* eller med människor.
Bra med egen tränare!!! det tror jag kommer hjälpa om personen är kunnig.

#70 Jo jag vet. Men tyvärr verkar de som hundfolk häromkring glömt bort att även dem fått kämpa. Men men, de får väl bli deras problem.
Ja Örebro är ju inte allt för långt bort:)

Ja precis. Jag vill ju träna honom med stan och allt folk där. Men innan dess vill jag ha honom mycket mer säker ändå. Så att de inte bara blir kalopps utav de och allt bara blir så mycket värre för honom.
Jo jag bor ju mitt i ett bostadsområde med massa trevåningshus med lägenheter. Så de är gott om folk att gå förbi. Dock är de väl rätt ont om hundar på något konstigt vis. Ibland ser man massvis och ibland är de öde.

Ja vi får se vad hon säger först och främst. Och efter de är det ju beroende på hur hon tränar. Tränar hon hårda stilen vill jag inte vara med, för de funkar inte Ecko med. Han är för vek för det. Men jag hoppas och håller tummen för att hon ska vara bra och att de funkar:)

#71 Ett tips är att kontrollera att hon är ansluten till branschorganisationen IMMI. (kolla på www.immi.nu) Är hon det tränar hon inte enligt den gamla skolan. Det är viktigt att du känner dig trygg med henne och har fullt förtroende.

Hoppas att du och Ecko kommer att ttrivas med henne och att ni får all den hjälp ni behöver.

Jag måste bara säga att Ecko är nog den sötaste hunden jag sett faktiskt, på de bilder du visat. Han är ju fullständigt underbart fin!

Igår var vi i skogen och de var toppen som vanligt. Han lyssnar jätte bra när han är lös:)
Så vart de fika i skogsvrån och sen bad.

Jag har inte fått tag på henne ännu. Men kommer skriva här när jag pratat med henne såklart.
#73 Ja de hoppas jag med

#74 Haha tack så mycket:)

Lycka till