Finns flera trådar om detta. Jag kastrerade Ludde för att jag även har hans syster hemma. Märks ingen skillnad på honom. Veterinären sa att han skulle gå upp i vikt och bli lugnare. Väntar fortfarande på det. Han är nu 6 år och vi gjorde det för 5 år sedan. Det ända är att han inte kan träffa andra vuxna hundar. Han gillar dom inte. Vet inte om det var kastrationen som gjorde detta för han var inte sådan innan.

Jag kasterade min lilla gosse Oliver när han var 1½ för att han inte skulle användas i avel och för att han blev oerhört förtvivlad och ledsen när dte fanns löptikar i området. Tyckte det var onödigt att inte kastrera.
Är helnöjd med det beslutet :)

Tror att det kostade kring 2000kr då men det var 5½år sen så jag vet inte riktigt vad det kostar nu. Priset varierar dessutom från veterinär till veterinär så ring runt och hör med dom som finns i ditt område :)

Lycka till!

Har funderat på det samma med Valtteri… Han är två år nu, och allt mer intresserad av tikar. Han skall inte heller användas i avel, pga OCD och uratkristaller. Dessutom vill han inte ens visa sig i ringen

Min gamla hane blev kastrerad vid två års ålder, och jag (och han) var totalnöjd. Han blev mycket mer intresserad av mig (eller godis i min ficka), var lättare att träna och hantera. Fet eller lugn blev han aldrig. Har bara positivt att säga om kastreringen!

Frågade priset på kastreringen just i dag, skulle kosta ca 260€, i Finland alltså. Valtteri väger 35kg, det har nog någonting att göra med kostnader…

Vad kul att höra att det bara är positiva erfarenheter ni har med kastrering. Och just det du skrev #3 om att din hund blev mer intresserad av dig lät ju jättebra! Tarox har nämligen en tendens att totalignorera mig så fort det finns en tik nånstans runt om oss :P

Vid kastrering av hanhundar är det inte sagt att dom inte längre bryr sig om löptikar.
Min farmor, som har 2 kastrerade hanar, 1 okastrerad hane & 2 okastrerade tikar, kastrerade sin äldsta hane när han var ca. 2 år. Efter kastreringen så förändrades ingenting hos honom, han var och är fortfarande helt galen så fort tikarna i huset löper.
Farmors andra hane som kastrerades vid 1,5 års ålder blev däremot sjukt lugn och totalt loj.

Så det är ju helt efter individ.

#5, det kanske var för at den " galna" hunden blev kastrerad senare? (en gissning bara=)

**#6
**När jag tänker efter så kastrerades nog den yngre hunden vid samma ålder.

Men det jag ville komma fram till är att det inte behöver bli så att hunden blir en jättebra hund som absolut inte bryr sig om tikar etc etc.

#5 Okej, men hur som helst ska han ju ändå inte användas i avel pga sin sjukdom :)

Men bra att du nämner det iaf :)

Det finns ett sätt att testa exakt hur de blir av kastrering. Ett nytt chip som kastrerar kemiskt. Vanlig kemisk kastrering gör ju att de fortfarande kan betäcka en tik. Detta chip får kulorna att dra ihop sig till ett ingenting. Effekten är garanterad 6 mån. Tas chipet bort kommer kulorna tillbaka och fåtr full funktion.

Vi ska kastrera Piro, men börjar med att testa chipet. Alla hundar fungerar ju inte toppen av kastrering. Vidar tex har ju byggt på, och fortsätter gärna att bygga på nya, rädslor.

**#9
**Har du kollat bieffekterna av chipet?

Nej, jag har bara hört om det via min veterinär. Sedan träffade jag en tjej som hade chipat 2 eller om det var 3 av sina hanar. Hon var helnöjd. Det har alla effekter som en riktig kastrering har. Således följer väl de nackdelar en riktig kastrering har.

Enligt tillverkarna ska hanen få fullt normnal funktion när chipet tas ut, eller då desss effekt försvinner.

**#11
**
http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=6000000000000020&conference=
9500000000000091&posting=19500000003924610

Om jag inte minns fel så kan medroxyprogesteronet påverka tumörbildningar etc.

Inlägget du hänvisar till handlar väl om de "vanliga" sprutorna för kemisk kastrering.

Vi kommer troligen att etsa detta chip en gång, fungerar det bra kastreras Piro till hösten. Cipet räknas som doping, och vuill vi tävla honom är karensen 6 mån, så före juni vill vi ha det, annars får det bli bara riktig kastrering till hösten ändå.

Min veterinär sa att det är olika från hund till hund hur mycket dom ändrar sej efter kastration. Min hane fick låg ämnesomsättning och gick upp i vikt. Löptikar var intressanta, men han blev ju inte galen när han fick nos på dom.

Att ämnesomsättningen ändras vet man ju om. Har nu en kastrerad hane hemma, en kastrerad tik och en kemiskt kastrerad tik (p-sprutor) och där har vi ändrat kosten. De får mindre kraftiga foder (utom då de jobber hårt) och mindre mängd. Dock är detta huskys, så det är inte alltför svårt att hålla vikten vettig på dem.

Min 10-åriga golden blev kastrerad för 3 v sen pga livmoderinflammation. DÖÄR får vi jobba med vikten! Vi började med att på en gång minska maten med 30% så ser vi vad som händer.

Om 30% av energin en hund gör av med går åt till att producera känshormoner, säger det sig själv att man måste minska maten med ca 30% när de kastreras. Eller så ökar man motionen med motsvarande. Misstänker att många av de kastrater som anklagas för att ha blivit slöa och tråkiga är det pga övervikt.

Vidar som är kastrerad sen han var 6 mån (är nu 4 1/2) gick inte att ha tillsammans med löptiken i hundgården nu. Han försökte glatt para sig med henne. Inte vill vi ha en parning med påföljande hängning när vi inte är med, även om det inte kan bli några valpar som resultat!

Det är bara att se hur hunden ser ut - och ge mindre mat.

Och sant, hanarna fattar vad löptikar är, kastrerade eller inte. Roope satte på Alli på hennes "bästa dagar" tills han blev tio år, då orkade (eller fattade) han inte mer. Men efter kastreringen han blev aldrig helgalen ut av dofterna, utan han lyssnade på mig - och maten = godis var intresse number one!