För mig så har de alltid löst det där själva så jag har tyvärr inga råd att ge just nu…

Det är ju också just ett råd. Låt dem sköta det själva. Det är sällsynt det blir fel. Håll ett öga på dem och låt dem sköta det själva.

ja jag tycker desamma, att de ska sköta det själva, för när hon väl fräser till allt hon kan kommer han att backa..så var det i alla fall med william han hade svårt i början att förstå att man inte kan göra hur som helst med damer :P

jo vi lät dom va idag men när hon fräste till så han pep så fortsatte han igen bara, han tyckte att de va ännu roligare..

jag tror hon inte vågar sätta dit honom som hon brukar med andra hundar för att han e liten valp.. kan de vara de ?

Jag tror visst hon vågar säga ifrån åt honom, men att hon bara är en snäll gammal dam med längre tålamod inför valpar. De har de flesta vuxna hundar.

Ser det ut att bli väldigt jobbigt åt henne kan man ju sära dem åt ett tag. Annars är även min erfarenhet att det oftast är bäst att låta den vuxna hunden säga ifrån själv.

När hon väl slutar ha en tants tålamod och säger ifrån kommer han att inse att det är allvar och lugna ned sig varje gång hon säger ifrån. Hon kommer att hitta det läge han förstår sig på.

Honnes signaler tyder inte på att hon tänker gå för långt när hon väl säger ifrån så han förstår, snarare att hon testar fram när han faktiskt börjar förstå… successivt.

#4 Äldre hundar säger till skarpare ju äldre valparna blir. Så det löser sig.

7 precis så har det varit för mina med, men ibland kan ju vissa ha längre tålamod än andra oavsett ålder, men till slut så får dom sig en skopa ovett och då slutar dom,min gamla kevin gick länge med snodden dragandes i haser och svans öron osv osv ibland gick jag ut med dem var för sig bara för att kevin skulle slippa odågan..han hade ett enormt tålamod, men en dag sade det stopp och då hade snodden precis kommit in i första slyngelperioden,och efter den skopan räckte det med ett morr eller en visad snygg framtand för att snodden skulle låta bli:-)).

Snodden har nyligen själv satt en ungefär lika stor hanvalp på plats som vi umgås med flera ggr i veckan, och jag ser att snoddens tålamod är kortare än vad kevins var, men det räckte med en ordentlig skopa där snodden mest lät och klippte med käkarna i luften väldigt nära valpen, nu söker valpen lek men på ett mycket snyggare sätt, alltså inget bit utan en himla massa spring, nonchar snodden honom då så lägger valpen också ner, han fattar att snodden för tillfället inte går att få igång med bus;-)

okey jo jag förstår va ni säger.

jag tog med honom hem till mej idag och här så är han lugnare än hemma hos sej sj.. här ligger han och sover brevid henne men han vill ju busa =) hehe jo Berit säger ifrån iband.

9, det beror ju mycket på att vappisen inte är hemma i sitt eget revir också, mysig bild:-))

jo jag tror de med =9 ute går de bättre =)

Balder var precis likadan mot Wilma, svärföräldrarnas 3-åriga tik (också rottis).
Han var på henne precis hela tiden.
Oftast kunde hon stå ut, men ibland sa hon till ordentligt!
Ibland vad han dock så uppe i varv att han ändå fortsatte, så då fick vi säga till honom och så var det inget mer med det. =)

#12 om de va så lätt att säga till :P han e speciell denna grabb :P men underbar =)

Åskar är likadan mot syrrans rottis. Älskar att jaga henne men om hon säjer ifrån minsta lilla springer han gnällande o gömmer sig… i ca 5 sekunder tills Blissan vänder bort huvudet;) Sen är det full fart på honom igen;p

#14 hehe precis som bonzo förutom att han inte springer iväg han e på henne XD

men ju äldre han (som ni sa) så kommer hon bli mer skarpare på honom =)

#13: Om du visste hur pojkvännen låter när han "ryter i" och säger till Balder, skulle du förstå. =P
Det är nästan så t.o.m. jag hajjar till.
Han har en väldigt dov röst när han säger åt Balder.
Han låter precis som svärföräldrarnas rottishane Eddie.
Båda låter jättearga, även fast de bara säger ifrån lite lätt. =P

#16 hehe okey jo farfar har sån röst. så man blir lite oj oj oj liksom.. han brukar ryta till till Bonzo.