En aussie är en otroligt aktivt hund som kräver daglig träning och aktivring.

Rekommenderar er att verkligen läsa på om rasen och träffa andra av samma ras. Och leta dagmatte/hunddagis så den slipper vara ensam hemma om dagarna.

Lycka till!

Jag skulle inte rekomendera en sådan till första hund tyvärr.

En kompis till mig har en sådan (hon har erfarenheter av rätt många olika hundraser). Hunden är med på jobbet där hon får valla får och ankor dagligen och på eftermiddagen får hon hänga med till hundklubben där ägaren är instrukör.

Vet inte hur det är med alla uppfödare med denna uppfödaren har som krav att hunden måste få valla regelbundent.

Dom gånger jag har träffat hennes hund har jag tyckt att den är väldigt intensiv och kräver 100% från ägaren hela tiden annars gör den saker på egen hand som inte är så bra. Men hon är väldigt snäll och öppen och visar ingen rädsla eller agresivitet.Hanarna skall tydligen vara snäppet värre än var tikarna är, särskillt i tonåren!

Men hunden funkar jätte bra i barnfamilj (kompisen har  fyra barn varav en som är under tomåren).

Hoppas ni inte tar illa upp men jag säger bara vad jag har för erfarenhet av rasen, man vill ju njuta av hundägarskapet! Lycka till med erat val.

JAg har mött väldigt många Aussies under mitt 14åriga liv då jag kör agility och är aktiv i en hundklubb där många äger just Aussie, Och kan bara säga att det är väldigt individuellt från varje hund. Men vad jag har märkt är att dom söker uppmärksamhet hela tiden. Och att hundarna är väldigt villiga till arbete. Sem har jag också mött hundar som anpassar sig till olika folk, medans endel bara respekterar sin ägare och kan hoppa på vem som helst som står i närheten. Men rasen är nog ingen första hund och du skall nog ha rätt så stor kunskap och känna sådana hundar sedan innan. För vad jag har hört har dom väldigt stor vilja.

Jag tror starkt på att man kan ha vad som hellst som "förstahund" under vissa förutsättningar.

Att man vet hur rasen är och vad den kräver och är förberedd på det och då självklart har en livsstil för det, samt att man har stöd från någon hundkunnig ex. uppfödaren.

Jag tror däremot inte att man måste "genomlida" en ras bara för att få någon sk. erfarenhet då det blir en "förstagång" varje gång man byter hundtyp, du får ingen erfarenhet av terrier om du ägt retriever hela livet.

En Aussie kräver otroligt mycket aktivering och motionering för att ens kunna funka. Enligt mig kräver dom lika mycket som Border Collie. Det är en hund för folk som har tänkt att aktivt träna med sin hund varje dag och som motionerar mycket.

Jag skulle inte rekomendera en sådan hundras som första hund såvida man inte har får eller så.. Har en bekant som köpte sig en Aussie & innan hunden var 1år så sålde hon den, just pga att hunden krävde alldeles för mycket aktivering & motion. Ska tilläggas att min bekanta pysslat med schäfer i många många år, och hon erkände för ett tag sedan att hon inte klarade av Aussien.

Jag rekommenderar inte heller en Aussie som förstahund då de kräver väldigt mycket aktivering. Det ultimata för en aussie är att ha tillgång till någon slags boskap för att kunna ge utlopp för sin vallningsinstikt.

Det finns ju numera mini-aussies (sök på google) som är en minikopia av aussien men inte kräver lika mycket aktivering;) Kanske vore något om ni verkligen fastnat för rasen.

#7 Finns det inte bara en person som har en mini-aussie i hela sverige?

Jag håller med #4 i det här med "första hundar". Gillar inte uttrycket.

T.ex. En person som aldrig haft en egen hund förut men har läst mycket om hundar i allmänhet och rasen ifråga och förmodligen umgåtts och pratat mycket med andras hundar, mattar och hussar och tränare/instruktörer o dylikt. Den personen är kanske mer lämpad för en s.k. svårare ras, än någon som redan har en hund men har noll engagemang för den eller hunderi överhuvudtaget.

Nej, har man det rätta engagemanget, viljan och kunskapen så tycker jag att man ska välja den ras man känner passar en bäst. Oavsett om vissa anser att det inte är en s.k. första-gångs ras.

När det gäller aussies så säger jag samma sak som de andra redan sagt. De kräver en hel del aktivering, både fysiskt och psykiskt. Vissa individer kanske det är nödvändigt att låta valla också.

Tack så mycket för hjälpen , jag ska nog faktiskt kolla vidare. :)

Vad sägs om en Shetland Shepdog då ?

kan inte nån sätta in en bild på en aussie? om den rasen kräver mer än en bordercollie så tänk om!!!!shetland shepdog är väl en bra "första gångs hund"(Gillar heller inte den bemärkelsen men men)skaffar man en hund så får man läsa o läsa om raserna och titta på filmer mm     det är inte BARA att ha en valp eller en vuxen heller om man inte har haft hund tidigare…måste säga att en valp är drygare än att ha spädbarn!!!Har haft valp och har 2 barn så jag VET!!!!

#11

Lugna ner dig , jag är inte så värst erfaren. Så om det nu blir någon hund så blir det inte på några år.

Det här är min mosters helvilda Aussie Ella =)

"12   haha   inte riktigt såååå jag menade….men man skall tänka sig för INNAN man skaffar en valp o vilken ras;)

#8 Jag vet faktiskt inte hur många som har mini-aussies.. jag sökte på google om dem för länge sedan, innan jag hittade Åskar, och hittade några länkar;)

#11 Har någon sagt att de kräver mer än en BC??? Jag har ingen erfarenhet av BC men däremot har jag sett hur mycket min systers aussies arbetat med henne under 13 års tid med både lydnad, spår, sök, agility, vallning och utställning… Därför rekommemderar jag inte någon som inte är beredd att lägga mycket tid och energi på aktivering att köpa en aussie…

#15 vad jag vet så kräver nog aussie och bc ganska lika mkt aktivering men bc.n har mkt mer vallning i sig och behöver få jobba med djur…

Om du är intresserad av sheltie, som är en mycket trevlig ras så är du hjärtligt välkommen till oss på www.sheltie.ifokus.se! Det är en hund som inte alls kräver lika mycket aktivering, men är alltid med på noterna och vill göra allt som du gör!

Mvh
Malin Medarbetare på sheltie.ifokus

#16 Då har du inte sett en aussie valla.

Dom är inte lika "messiga" som boder i tempramentet utan hittar gärna på egna hyss för att roa sig om dom har trågikt….

#16. Jag kan nog inte hålla med om att BC har mer vallning i sig än en aussie… Aussien är ju framavlad för just vallning så mindre än en BC tror jag inte men mycket möjligt att de har samma vallningsinstinkt….

#18 jag menade inte att de inte kan valla men jag tror att bc.n kräver det på ett annat sätt än en aussie gör. Vad jag har hört när jag pratat med vallfolk är att aussien gärna vallar men helst vill valla på sitt sätt och kan bli lite "putt" om den inte får det. En bc kan man ju oftast vara rätt tuff på och den vallar iaf. Vi har diskuterat det där i familjen, jag har själv en bc och min mamma är lite inne på att köpa en aussie om nåt år. Hon valde just aussie därför att hon ville ha en hund med samma arbetskapacitet som en bc men utan kravet att man måste valla regelbundet. Jag har iof aldrig sett en aussie valla utan vet bara vad jag har hört av min kursledare som har jobbat mkt med olika vallhundsraser.

#20 Inte vill min systers aussie valla på "eget" sätt och inte blir hon "putt" heller… Hon gör det min syster begär av henne på det sätt min syster bestämmer… och det gör hennes komis 3 aussies oxå. en aussie kan man vara lika hård på som en bc utan att den tar skada…

Men sen har jag ju hört i olika diskussioner mellan bc-folk o aussie-folk att det är en del konkurrens mellan dem (pratar ner varandras raser)… personligen tycker jag väl att aussien är vackrare (beror väl på att jag känner en massa såna) men en bc är oxå väldigt vacker.

Som jag skrev i mitt första inlägg att vissa uppfödare kräver att man vallar sin aussie regelbundet. Och det tolkar jag som att den har rätt mycket vall i sig. Kompisen åker även iväg och vallar för instruktör. Så mycket vall behöver dom tycker jag.

Om det var någon på svenska mässan när det var hundutställning så var kompisen där och hade en raspresentation (fick visa upp hunden medans speakern pratade om hunden).

#21 nej, jag har som sagt aldrig sett en aussie valla utan vet bara vad jag har hört av andra människor som kan lite mer om vallning än jag kan. Varför man skulle prata ner varandras raser tycker jag verkar helsjukt. Alla raser har väl både för- och nackdelar.

Att jag tror att bc.n kräver mer vallning än en aussie är just pga av det jag hört av vallfolk och det min mamma har hört av aussie uppfödare. De flesta bc-uppfödare säljer inte ens valp till någon som inte ska valla medan aussie-uppfödare verkar vara nöjda om valpen bara för träna och arbeta med något dagligen. Det är den uppfattningen jag har fått.

#23 o enligt de aussieägare jag känner påstår de att assier är bättre och mer villiga än bc så det beror nog på vilken rasägare man talar med;) själv tror jag att det är mitt emellan deras versioner… alltså att de kräver liknande vallningsaktivitet=)

#4 Jättebra svar Mischa!

Jag ville ha en dobermann som första egna hund. Jag var en duktig artonårig tjej som haft egen häst i många år och massa smådjur. Men alla avrådde mig.

Jag skaffade mig en annan hundras och det gick inte alls bra. Det gick inte att få den lydig och den gillade inte att träna, den gillade vid huvudtaget inte att vara med mig. Givetvis tog jag mitt ansvar och gjorde det bästa av situationen och hade hunden tills den blev 13,5 år. Sen tänkte jag ingen mer hund.

Tills någon viskade till mig att det fanns en brun dobermann som ville träffa mig innan han skulle avlivas pga platsbrist el dyl. En dobermann! Jag träffade hunden och han sover nu sedan ett par år i min säng med mig. Jag är så glad att jag äntligen har en dobermann som jag velat ha sedan jag var 18 år. Förskräckt av alla "det klarar du inte" osv så slösade - förlåt, Bosse - jag bort så mkt tid, ork o energi på en hund som inte alls passade mig. Jag ville ha en arbetarvänlig hund. Jag visste vad jag ville ha.

Det är allt man eg behöver veta - vem du är och vad du vill ha. Vet du med dig att du orkar och vill, så skaffar du dig rasen du vill ha. Däremot om du tror att du tappar orken efter ett tag och inte alls kommer att träna vardagslydnad och motionera hunden så mkt som du bör och hunden då mår dåligt, ja då ska du ju inta ha någon hund alls.