våran hund var oxå rädd för småa ljud förut, men efter en del träning bryr hon sig inte längre eller kan tycka att det är kul. tex med en påse. ta en prasslig påse, klappa den och skratta, lek med påsen och låt hunden ta intiativ till att delta i leken, skratta och låt glad, precis som att det är det roligaste du vet ( kan kännas töntigt att sitta där på golvet och leka med en påse men det hjälper) det kan ta lång stunde men ha tålamod. låt aldrig ömkande eftersom hunden då tror att du (ledaren) oxå är rädd för påsen ( det stärker endast rädslan) säg aldirg med mjuk ömkande röst till exempel men lilla gumman/gubben det är ingen fara. skratta och ha kul :) till slut kommer hunden nog fram och deltar i leken och inser att det inte är någon fara, gör detta med alla saker hunden känner ängslan för. Klappa dem och skratta och låt Glad. men kom ihåg att aldrig tvinga hunden.

Min hund var förr rädd för inlines, hon skrek och kissade på sig varje gång nån åkte förbi med inlines. så jag bad min kille att hålla i henne en bit bort medans jag åkte inlines på en parkering och skrattade och hade jättekul, hon insåg då att det inte var någon fara sprang fram till mig och började leka efter en stunds osäkerhet och nu förtiden brukar jag ta på mig mina inlines och ta en tur med henne, det är bland det bästa hon vet att dra mig :D

Hur länge har Du haft hunden?

Jag skulle helt ignorera hennes rädsla för vardagliga ljud. Försök till en början att undvika att låta högt/plötsligt i hans direkta närhet. Om man tränar på ljud, så finns risken att de, i och med ditt "plötsliga"  intresse för alla ljud, gör att hunden blir misstänksam och därmed inte alls övervinner sin rädsla.

Men som alltid, hundar är individer och man kan inte tipsa om så mycket så här över nätet. Vissa hundar "tränas" bäst om man helt enkelt ignorerar att hunden blir rädd och bara fortsätter att göra de vardagliga ljuden som händer hemma. Andra hundar fungerar att träna med som #1  har skrivit. Att förknippa de läskiga ljuden med något roligt. Viktigt med den träningen är att det ALLTID måste ske på hundens villkor. Man får aldrig tvinga hunden att delta. Vill den gå undan så låt den. Annars förvärrar man allt.

Tandsten är något man ska ta allvarligt på. De kan bli hemska infektioner med tandlossning som följd.

Min tik som jag nyligen tagit över har tandsten. Jag har köpte en tandskrapa för att se om jag får bort allt själv. Om det inte går, så ska jag testa knepet jag fått av en vet. Att köpa väteperoxid 2-3% och  för att sedan gnida mot tandraden. Låt vara en stund för att sedan skrapa. Detta kan upprepas några dagar i följd.

Får man inte bort tandstenen på detta sätt, är det bara vet. som gäller. Bort måste den. Om hunden sedan har lätt för att få tandsten så kan man ge den plaque.

PlaqueOff® Animal är en internationellt patentsökt naturprodukt som motverkar tandsten och plack på tandytan samt minskar bakteriehalten.
Det verksamma ämnet i PlaqueOff® Animal är ett naturligt växtämne från havsalg.

När de lösts upp tas ingredienserna upp i blodet och därefter tillförs saliven en sammansättning som gör att tandsten vittrar sönder och att nya beläggningar inte får fäste.

Tabletterna ska blandas i maten.

Han har nyss kommit till oss, han har bott här i ungefär en månad.

Ja, vet att man kan skrapa själv, men det sitter så hårt så det går inte att skrapa. Därför vi kommit överens att försöka "mjuka" upp det lite och försöka igen. Men om det inte funkar så får det bli vet.!

PlaqueOff har jag fått jättemycket tips om nu, så det ska vi verkligen prova! :)

Tack så mycket!

Tandstenen sitter ofta hårt. Jag skrapar själv på min gammelvovve, och man får nästan putta upp tandköttet och sätta skrapan där och sedan skrapa ganska hårt neråt. Han har aldrig haft mycket problem med tandsten, men när han haft så har det suttit riktigt hårt. Det är viktigt att man tar lite i taget. :)

 Jag har en burk plaque off här hemma, men har faktiskt glömt använda den. Hade varit kul att se om det fungerade. :)