För 2 dagar sedan fick jag hämta ut min älskade Pyrets aska. Det var milt sagt tungt och jag kunde aldrig föreställa mig att urnan skulle vara så stor och tung. Det gjorde så ont i själen att veta att jag höll den jag älskade mest i hela världen i en trälåda i mina händer.

Vidriga tankar far runt i huvudet när jag ser framför mig hur hon blev bränd. Och hur min vackra Pyret blev till aska.. Min älskade och bästa kompis kommer aldrig någonsin sitta och vänta på mig i trappen igen..

Jag skulle göra vad som helst för att få tillbaka henne..