Schapendoes? Verkar vara riktigt trevliga hundar med mycket will to please som man kan träna lite allt möjligt med, mjuka och följsamma med bra mentalitet. (Blir en del pälsvård ioförsig men tänker man kan klippa ner den. )

Keeshond? Verkar vara den av spetsarna med mest will to please och allt jag läser om dom låter toppen, en sån hund som kan hänga med på allt verkligen. Vandringar eller bli en freestyle-champion eller bara till sällskap tex. Väldigt låg jaktlust och därmed enkel att ha lös. Bra funktionell päls som reder sig själv i princip (behöver väl borstas lite bara ibland.)

Eurasier som du nämner verkar, hur ska jag säga, lite knepiga mentalt (av vad jag hört). Misstänksam mot främlingar på ett sätt som liksom inte blir trevligt i vardagen. Dom är nog inte såna hundar heller som blir din bästa träningskompis utan mer kan hänga med på långpromenad men knatar på i sin takt. (Obs endast min uppfattning och erfarenhet av rasen, har träffat ett fåtal och det finns säkert folk som har annan uppfattning av hur rasen är.)

Men ja, det är en del krav du har haha vilket ju inte behöver vara något negativt men blir ju lite svårare att tipsa om raser.

Ååh, det var ju jättebra rekommendationer! Tack!

Keeshond vet jag att jag brukade titta en hel del på, men det var nog att jag tyckte att de var lite små :X Det skulle nämligen kännas betryggande att ha en stor hund med sig ute och som fungerar avskräckande i hemmet. Men det kan jag ju rucka på. Det är lätt att titta på siffror utan att uppleva hur stora de är i verkligheten.

Min curly låter skitfarlig när det knackas på dörren och är inte heller så värst liten, fastän han är snäll och försiktig nog att ha konverterat flera hundrädda människor och hundar :D

Med schapendoes så funderar jag då på:
-De verkar inte vara reserverade alls, men är kanske inte heller labbeglada. Vart ligger de på skalan? Jag vill inte behöva dämpa en hunds intresse för främlingar, även om jag såklart ska träna så att förväntan inte finns, precis som jag gjorde med min curly. Jag och de jag gillar och träffar ofta ska räcka.
-Jag har inga erfarenheter av vallhundar. Är det vanligt att se spår av vall genom olater eller brukar det inte vara några problem sålänge de aktiveras tillräckligt? Med en retriever så stoppas ju allt in i munnen och så lär det ju alltid vara eftersom de är just retrievers :P

Med keeshond så blir min enda fråga då om de är skälliga? De är ju trots allt spetsar och så står det även på Köpa Hund att de "fungerar idealiskt som larmande vakthund". När det kommer till skällighet så vill jag ha en hund som skäller som undantag snarare än en som det "går att träna bort" på, vilket man ofta ser beskrivas. Jag är nämligen väldigt ljudkänslig och blir stressad och arg om det inte är för en kort stund.

Din beskrivning av eurasier låter faktiskt som det jag också har hört någonstans, men samtidigt så är nästan allt som sägs om dem här på Hundar iFokus bara positivt.

Vi sprang på en eurasiertik i skogen för flera år sen och hon var verkligen NOLL intresserad av mig och tittade inte ens på mig förutom möjligtvis EN snabb blick när jag sa hej, men hon lekte jättefint med min hund.

Hon var heller inte intresserad av att lyssna på eller ens hänga med ägaren, men hon var lite äldre när de tog henne på foder så det kanske hör till deras benägenhet att hålla sig till en person. Sedan så var ägaren inte alls konsekvent, så det kan också ha spelat en roll.

De andra raserna har jag nog aldrig träffat, iallafall inte så att jag har lagt det på minnet.

#0: Oj, Det var en lång lista med krav eller önskemål på rasen, men varför inte 😄Det är väl bara bra att du vet vad du vill ha..

Den första rasen som jag kom att tänka på som skulle kunna passa in är Dalmatiner. kanske även Portugisisk vattenhund, Irish softcoated wheaten Terrier, Beagle (kanske är lite små?) Jag har dock inte själv haft dom raserna.

Sen tycker jag faktiskt att många av brukshundsraserna passar in på det allra mesta du önskar, man måste inte springa på Brukshundsklubben eller tävla med sin brukshund om man inte vill då..
Hunden struntar ju totalt i VAR du tränar den och om ni tävlar, så länge du är någorlunda aktiv och gillar att utvecklas så räcker det gott o väl för många brukshundar..
Man behöver kanske inte välja den allra aktivaste bruksrasen eller köpa en bruksras från en kennel som enbart fokuserar på bruks, där föräldrarna är polis/väktarhundar eller liknande dock..

Jag har haft brukshundar sen 01, tränat en del av dom på klubb och tävlat och en del av dom själv hemma (utan att tävla) och det är ingen skillnad för hunden..Den mår precis lika bra..
Det är bara vi människor som tycker det är kul att tävla.. Jag tycker det är jättekul och sen att det är bra att ha som ett mål..
Men jag har inte bara tränat o tävlat i bruks, med mina brukshundar utan mest kört annat som nosework, agility, viltspår..

Ngr av brukshundarna som är mer eller mindre ovanliga och skulle kunna passa dig är tex
Boxer, Beuceron, Hovawart, Australian Cattledog..och två raser jag själv har/har haft flera av.. Belgisk Vallhund-Laekenois eller Berger Picard..Båda raserna skulle kunna passa dig riktigt bra och dom är väldigt ovanliga..Spec Berger Picard.. 😊

Kunde du stå ut med lite skällande hade jag faktiskt sagt schäfer. Ja de är brukshundar men det låter ju definitivt som att hunden kommer få använda både knopp och kropp hos dig 🙂 Den är ju dock absolut inte mjukare än en curly (väldigt skarpa hundar) men de är ju däremot väldigt "avskräckande" i hemmet (om jag förstått vad du menar korrekt)

Kan du hantera vakten, skarpheten, att de har nära till skall så tror jag de kunde passa.

Är du mån om att hunden ska se lite annorlunda ut kan du ju kika efter en grå eller svart schäfer.

#4 Schäfern är ju generellt varken tyst, frisk eller stabil med långt till stress oavsett om man köper från exteriörkennel eller brukskennel 😅

#5: Nä tysta är de inte, det skrev jag redan 🙂. Min erfarenhet är att de är ganska stabila och ostressade när de får tillräckligt med träning men jag kanske har stött på "bra" individer. Hälsomässigt så varierar det sig, allergier osv är vanliga. Men det finns rätt många raser med allergi och hudproblem. Det är en ras med stor skadestatistik men såvitt jag förstått det så är det svårt att säga om det är rasen eller om det handlar om att de ofta överbelastas.

#2 Jag var nog lite virrig och trött kanske när jag läste ditt första inlägg så du har nog rätt att keeshond är lite åt det mindre hållet samt kan vara skälliga pga att det är en spets.
Schappen är inte labbeglad men inte heller reserverad, så den går ju bort för dig. Tror inte dom är såpass utpräglade vallhundar att dom går i taket om man inte vallar med dom, funkar bra med annan aktivering.

Du vill alltså prompt ha en reserverad hund, samt den ska vara stor, ej jaktlust, älska att hitta på saker och samarbeta med ägaren men inte vara FÖR krävande, ej skällig men ändå vakta hemmet, en ovanlig ras, helst ingen pälsvård…
Jag vet inte om en sån hund existerar haha, nej förlåt jag kanske låter hård.
Men det låter ju spontant som att en urhund borde passa, men dom har ofta jakt i sig samt inte så mkt will to please.
Kanske en american akita? Det jag kan läsa om dom låter som att det iallafall stämmer in hyfsat bra på vad du söker. :)

Hoppas du hittar din drömhund vad det än blir !

En ras som slår mig av din beskrivning är Briard

Vissa kriterier följs dock inte, men genomgående så skulle Briarden kunna fungera för dig tror jag.

Jag tar inte alls illa upp, för jag har flertalet gånger frågat mig själv om det överhuvudtaget finns en perfekt ras med tanke på mina önskemål. Det känns lite tragiskt varje gång jag går igenom i princip alla raser som finns listade..

Det var också därför jag la till att ni gärna får föreslå raser som inte stämmer in helt, för det kanske helt enkelt blir bra ändå! Man kan ju knappast förvänta sig en helt 100% perfekt ras för en!

Och tackar för alla tips! :D

#3 Jag var HELT inne på dalmatiner innan jag skaffade min curly. Tyvärr så är det en ras som har lätt till stress och efter att ha gått igenom flera uppfödare med brister så var det helt enkelt inte värt det längre.

Vattenhunden låter jättetrevlig och är inte såå liten, så den ska jag absolut ha i åtanke! Det finns två uppfödare här i Värmland, så det skulle inte vara så svårt att få till en träff heller.

Irish softcoated wheaten terrier låter väldigt svår att träna i och med denna beskrivningen ifrån Köpa Hund "Agility, bruks och lydnad kan man också träna och tävla i, men de stora framgångarna kommer inte utan en hel del engagemang från ägaren", samt att de har mycket envishet och egna idéer, det som jag vill undvika. Då kanske de är lite som en eurasier som man kan komma en liten bit med, men inte mer än så. De verkar även ha en del jakt i sig.

Nu skäms jag väl lite över att erkänna det, men om jag ska vara riktigt ärlig så hade jag hoppats på att få rekommendationer om de mer bruksinriktade hundarna. Det känns bättre att berätta vad jag kan ge och få tips än att vara intresserad först för att höra att "Nej, du ska absolut inte ha de raserna för hur lite du är aktiv".

Boxer känns inte sund med tanke på plattnosen.

Beauceron har jag varit superkär i! Det som avskräckte mig var att den inte är "en hund som man fostrar genom hårda tag utan genom mjukhet, konsekvens och fingertoppskänsla".

Förtydligande: Jag hanterar absolut inte min curly med hårda tag. Det jag tänker på är att det ofta blir "Nej. Du! Jag. Sa. Nej!" eftersom han är så obrydd om vissa saker, även om jag tar i honom för att vara tydlig när han inte bryr sig. Jag vill ju inte behöva göra så, utan är jättenöjd när det räcker med ett vänligt "Nej nej :)", vilket det gör med det mesta, så det är ju inget problem ändå.

De verkar super!

Hovawart låter också kanon och jag minns inte vad som avskräckte mig ifrån den tidigare. Möjligtvis har jag läst att den är självständig eller envis. Jag undrar också hur vakten yttrar sig. De allra skarpaste vakthundarna är ju jättevaktiga jämt, även bortifrån hemmet ute på promenader, utifrån vad jag har läst om folks erfarenheter.

Det är inte mitt intryck av dem, men jag kan inget om vakthundar och de höjer en varningens finger i beskrivningen.

Australian Cattledog har jag för mig är ganska så hård, men den går ju också att undersöka igen.

De belgiska vallhundarna har varit topp 3 länge, men även där har min oro varit att jag inte är tillräcklig. Det verkar också vara ett väldigt lotteri med deras mentalitet utifrån vad jag har läst om dem här på iFokus, men beskrivningen låter kanon så det är absolut intressant.

Berger Picarden låter helt perfekt i rasbeskrivningen. Det största problemet blir då att uppfödaren bor låååångt bort, så det hade varit svårt att hälsa på så mycket som jag hade velat, men det går ju absolut att titta närmare på den då den låter så bra!

När det kommer till tävling och Brukshundklubben så är egentligen det största problemet min sociala fobi och svårigheter för nya saker. Om jag skulle ha en träningskompis hade det sett mycket annorlunda ut och det kanske hinner dyka upp tills det blir dags för valp.

Det är kul att höra att du tror att dessa raserna skulle trivas hos mig! Ett stort tack för din input!

Schäfer hade jag en riktig kärlek för under en period och kunde se mig själv med en härnäst, men ni har redan koll på problemen med rasen och den är den första rasen jag tänker på när jag tänker på en ras som är för stor för sitt eget bästa. Tyvärr.

De som är bra verkar kanon och det är himla fina hundar. Det finns flera som jag står och glor på när de går förbi härutanför och min hunds största kärlek är en schäfertik som jämt går lös och följer med sin husse sååå fint överallt!

#7 Jag har fått tänka mycket på det där med reservation och jag tänker att sålänge hunden inte är alltför godtrogen och skulle ex. följa med någon på den minuten det tar att hämta ett paket på affären så skulle det kunna gå.

Jag är ju jätteintresserad av socialt arbete och skulle vara superglad över att ha en trevlig hund med mig på detta, vilket inte går med en hund som är väldigt reserverad och otillgänglig, så det hade varit en bra egenskap om man ser det ifrån det perspektivet. Då kan man även satsa på personsök. Min hund nu hade nog sagt "Hej, men nej tack" om det inte var någon som han kände och gillade.

Men som sagt, absolut ingen "Omg, där går en människa på andra sidan gräsmattan och jag vill dit för jag älskar alla människor" av naturen. Hårdträning ska göras med det så jag kommer att dra mitt strå till stacken!

American akita låter helt fel. Jag vet att det står lite olika mellan SKK och Köpa Hund av någon konstig anledning, men såhär säger iallafall Köpa Hund om den: "Det är en ras som kräver mycket motivation i träningen och som lätt kan bli uttråkad. Det går utmärkt att tävla med den i både lydnad och agility men man får ingenting gratis. Tålamod och uppfinningsrikedom är ett måste" och den beskrivs som en ras med stor jaktlust.

#8 Briard är en av mina romanser ifrån förra året. Då stötte jag även på en 1-åring som verkade vara väldigt kul, fast ägarens helt onödiga och bokstavliga gallskrik i träningen var inte speciellt trevligt att se..

Inte min favorit utseendemässigt, men absolut en stark kandidat. Jag tror att det är en sådan som brukar leka med sina ägare härutanför ibland också och den verkar så himla goglad som stora hundar ofta är!

Tack igen för att ni tar er tid! Det är oerhört snällt av er! Speciellt då jag är lite komplicerad.

#9: Ja, alltså de schäfrar jag träffat har varit välldresserade, antingen från brukshundsklubben eller rena tjänstehundar, min farbror som var polis hade en jättelugn och stabil schäfer 🙂

Min egna schäfer kom som omplacering från ett kaosigt hem utan vare sig socialisering eller särskilt mycket träning, ändå upplever jag honom lugnare och mognare än min labrador. Han är lättstressad av den anledningen men han har helt ett helt annat fokus som jag aldrig kunnat drömma om 😊

Men ja, han låter mycket, det kan man inte förneka. De har ju också problem med allergier och "rörelseapparaten". Hoppas du hittar en ras som passar dig!

#8
#9

Angående Briard. Förstås en ras som jag älskar som haft min bästa vän i ett gäng år (om än alldeles för kort tid..). Samt förstås träffat, umgåtts med många som ägs av bekanta och vänner.

Du kan säkert ha en Briard. Särskilt om du köper från en uppfödare som faktiskt satsar en del på bruks/arbete (vissa må ha trevliga hundar..men inte så mycket "go" i).

Det man måste vara beredd på dock är att vissa av dina punkter absolut inte är säkra på att uppfyllas. Min briard var raka motsatsen till reserverad (rusade fram och tacklade alla främlingar om han fick, men - fördelen var att han också gillade dem). Enligt rasstandarden ska de vara lite avståndstagande och mer försiktiga med främmande, men en hel del är…inte… det. Min var dock lite extrem. De flesta "bruksbriarder" jag träffat dock är inte reserverade, men många har det social i lite lagom grad bara..

De kan även vara "mycket" på ett sätt vissa kanske inte förväntar sig när de tror det är en mer "mellan-bruksras" så att säga. Behöver absolut inte vara lugnare eller lättare än en schäfer tex. Generellt sett skulle jag säga att de är lite lättare än schäfrar dock. Men man måste vara förberedd att få en med mer "energi" i..vilket absolut kan vara påfrestande det första året. Men också kul!

En Briard L A R M A R vid dörren. Mina postgubbar brukade stå en bra bit från dörren när jag väl öppnade. I allmänhet är de tillgängliga mot främlingar, särskilt med rätt uppfostran, så de är inga brutala vakthundar eller nått - men de låter som monster och går upp i larm FORT.

De flesta briarder går att ha lösa. Min gick inte, hur mycket jag än tränade kunde jag inte lita på att han inte stuckit på lösa rådjur. Det är en sak att inse, även om de är vallhundar så kan de ha en hel del jakt i sig. Fördelen där dock är väl att det även är lite kopplat mot dragvilja, så min var riktigt duktig i drag (gjorde det helt naturligt utan träning). Vilket jag även vet ett gäng andra briarder som älskar.

Till sist - en bra briard (tänk på isåfall att uppfödaren avlar med arbete i åtanke och att de faktiskt är aktiva inom bruks/träning med sina hundar och inte enbart utställning) kan du träna det mesta med, och de vill träna. Men - de är inga labradorer. De gör inte "allt för en korvbit", man måste vara innovativ med sina belöningar ibland/ofta.

Ta även detta som exempel: ibland hör man att det inte är bra att slänga en boll för en hund för många gånger eftersom de kan stressa upp sig till slut när de bara fortsätter och fortsätter. En briard är mer att efter 3e gången du gjort samma sak så kollar de på bollen du kastade, sen dig, sen ba "men vad fan håller du på med, jag har ju sprungit efter den 3 gånger redan på exakt samma vis, så kastar du den IGEN dit bort?". De kan ha stor personlighet och har egna tankar. Vilket iofs var nått jag även älskade.

De är kärvänliga och 30-40kg trygghet, rätt uppfostrade och när de själva får leva ett bra liv.

#9: Jag skulle ju säga att alla bruksraser vaktar mer eller mindre, mycket beroende på kenneln/föräldrarna, uppfostran och individen..Visst även rasen kan ha betydelse, men främst skulle jag säga att det är dom övriga sakerna som avgör hur vaktig en brukshund blir..

Alla Brukshundar är ju avlade för att dels vakta eller/och beskydda boskap/människor och sin familj i någon mån..
Så jag vet inte riktigt vad du menar med brukshundar som är vakthundar…Tänker du tex på Doberman, Rottweiler så är väl dom avlade som boskapsvallare och vakt..om jag inte minns helt fel.. Jag tror inte att dom måste bli vaktigare än andra brukshundar, men däremot så tror jag dom kan vara lite svårare att träna, tex när det gäller att inte vakta.

Som tex Belgisk vallhundar. Var avlad för vall och vakt av boskap först..
Lakenois använde dom sen för att vakta och skydda lin i Belgien mot tjuvar då dom ville ha en hund som hade en päls för att gå ute dygnet runt och en hund som var stark och aldrig blev rädd..

Jag tror att du mycket väl skulle räcka till för en belgare..Den kommer vara nöjd med att träna där du vill, men kanske du inte ska välja en malinois från en kennel som enbart fokuserar på bruks och/eller tjänstehundar..
Det skulle jag avråda från..Om du nu inte vill tävla i bruks eller jobba med hunden som tex väktare..
Malinois är enligt min erfarenhet lite svårare att hantera än tex Lakke som varit mer stabila än mallarna.. Iaf för oss, men det finns säkert mallar som inte är så svåra också..

Berger picard är avlad för vall, vakt och som skyddshund .En hund som också skulle passa dig.
Dom är ungefär som en belgare förutom att dom oftast är lite känsligare..Och därför lite enklare att träna (och belgare är ändå hundar som är enkla att träna med "rätt träning" iaf). Sen är ju Berger picard gamla skyddshundar..
Så dom skyddar en inte bara mot "konstiga snubbar". Utan går också emellan om tex någon hund i familjen inte beter sig..Kanske skäller på en eller liknande. 😂
Alltså dom är inte aggressiva alls utan går bara emellan och ställer sig för att skapa ordning i familjen..

En berger picard är en underbar hund. Så om du hittar en kennel även om den ligger långt ifrån dig så kan det vara värt det..
Men det är inga hundar man bör uppfostra på ett hårt sätt. Fast eftersom dom är så känsliga så behöver man inte ta i..

#10 Tack för din input! Schäfrar verkar riktigt bra när de väl är bra, men vägen dit känns lång och knepig, så även om de hade passat in hos mig hade jag nog inte kollat på dem i första hand :(

#11 Väldigt intressant, tack! De låter inte riktigt som min grej eller ett säkert kort för mig utifrån din beskrivning. Det känns också som att de kan vara ganska så flamsiga och inte har så mycket fokus.

Min hund är väldigt "Okej, vi gör vad du vill!" även om han kan vara bestämd och vilja ha saker på sitt vis, fast han är inte alls så värst svår att övertyga/rätta till om man bara är envisare än vad han är, vilket jag dock inte alltid orkar vara om det är något som jag vet att han vet.

#12 Jag kanske har beskrivit det illa, men det behöver absolut inte vara en vakthund. Jag vill bara ha en hund som är avskräckande för att den är stor, orädd och larmar på dörren. That's it! Det räcker långt, känner jag :) Många har varit nog rädda för min stora svarta att de har sprungit för livet fastän han har övertygat både flera hundrädda människor och hundar eftersom han är så himla snäll och försiktig.

Malinois är definitivt för skarpa och krävande för mig, så en sådan blir det inte! Möjligtvis om jag ifrån ingenstans får höga tävlingsambitioner och flyttar in under Brukshundklubben som ett litet troll!

Nu hittade jag inte med en snabb koll vart jag hade läst det, men jag läste att picarden visst ska vara klurig att träna, såsom jag har beskrivit att jag inte vill ha i en hund. Jag ska se om jag hittar det igen lite senare!

Jag ska definitivt kolla mer på de belgiska vallhundarna som jag redan är väldigt kär i och berger picarden!

Vad är din uppfattning om groendal, laekenois och tervueren? Skillnader? Likheter? Jag har läst en hel del här på iFokus och det verkar vara mycket stora skillnader både i mentalitet och egenskaper trots att de tillhör "samma" ras.

Sedan så kollade jag lite för ett par dagar sen på resultat ifrån MH-tester och statistik (visserligen fram till 2016) för de tre varianterna och i socialiteten så låg de på en 3:a, vilket var att de accepterar hälsning men inte besvarar den. Det känns ju bra och lagom för mig :) Jag ska kolla mer på det också senare! Väldigt intressant!

Jag är mån om både hälsa och mentalitet och har röntgat min hane + ska försöka få till ett MH också, så den biten bidrar jag till med glädje, vilket jag vet att många uppfödare vill!

#13
Jag har bara haft lacke och malle själv, även om jag har varit sugen på att skaffa Tervueren också sen länge så har det inte blivit så. .

Likheterna mellan alla belgiska vallhundar är (enligt min erfarenhet iaf) att dom gillar att hänga med på ALLT som du föreslår..Även ligga i soffan en dag..är helt ok, så länge du tycker det är ok.
Dom är enkla att träna i lydnad eller liknande..och tycker oftast det
är roligt.
Dom är väldigt duktiga på nosarbeten som sök eller spår. Vilket dom älskar att göra..och..Dom hittar allt du vill lära dom..
Det allra viktigaste för dom är att få hänga med sin matte/husse/familj
Dom är aktiva så länge dom lever. (vilket inte säger att dom inte kan slappa också som sagt..om du vill slappa så gör dom dig sällskap med nöje ;)
(Borträknat valpar och slynglar då haha för dom kanske inte skulle nöja sig med en soffdag..men det är det väl inga valpar som gör..)

Dom vaktar eller skyddar dig från allt när det behövs, men inte om det inte behövs..Tex bland barn så har mina belgare iaf aldrig visat ett vaktbeteende.
Utan tvärtom..Min första och bästa Lacke (som var min 2a egna hund) fick "utstå" en hel del.

Då hade mina systrar barn hemma och vid varenda kalas så tog jag med mig honom. Men det var inte bara min systers barn där, utan även deras kompisar.
Så min hund blev en typ av "lekfarbror" för barnen under nån timme…

OBS! Nu skulle jag aldrig ha gjort så mot varken hund eller barn och fattar ju att det inte var det bästa sättet att socialisera en unghund..men ja jag var inte så himla gammal då..det är det enda jag kan skylla på..😂

Vi hade inga barn själva så han var inte ens van vid barn-vilken ängel-tänker jag nu i efterhand- han måste ha varit, men han stod HELT still medans barnen klättrade på honom-bokstavligt talat- varenda gång vi var där..
Grejen att det funkade var nog för att jag och hunden hade (ögon)kontakt med varandra hela tiden och för att jag litade på honom och han litade på mig..Vilket är det viktigaste..Att hunden litar på dig.
Det är ju viktigt oavsett ras att få hunden att lita på dig så pass mycket så att du kan lita på hunden..Kanske låter som en klyscha, men det är superviktigt att du och hunden känner tillit till varandra..No matter what..Det ska vara ni 2 mot världen typ..

Skillnader mellan belgarna är nog (jag har bara haft lacke o malle som sagt så jag vet inte hur dom andra är riktigt)
Men enligt min erfarenhet så är det en del skillnader mellan varianterna..

Tervueren o groendal har jag för lite erfarenhet av att uttala mig om egentligen, men jag uppfattar dom som kanske lite, lite mer eh hispiga (eller lite mer på g) jämfört med lacke och malle…Alltså med det menar jag inte nödvändigtvis att det måste vara något negativt..Utan det kan även vara positivt om man vill ha en aktiv hund som alltid är redo.typ..Så både för eller nackdel..

Skillnader mellan våra Lackar och Mallar har varit att Lacken är mer jordnära..Bokstavligt talat!
Dom enda hundarna vi har haft som gillat att hoppa upp - frivilligt- o bita och hänga i en trädgren 2 m över backen, det är mallarna..
Det var bland det bästa dom visste, att hugga tag i grenar som dom kunde hänga i som apor….Medans Lacken inte skulle göra sig ett sånt besvär ens, utan dom är mer lugna o fina..

Med det inte sagt att inte Lackar har energi,,jo då det har dom, men det sparar dom till viktigare saker än att hänga i trädgrenar..minsann..😂

Även där så kan det vara både för och nackdel med att ha en hund som hellre tar det lite piano, eller en som hellre kastar sig för ett stup utan att tänka.-

Ja det är nog det enda som skiljer dom åt (återigen enligt mina erfarenheter) att den ena (mallen) kastar sig ohämmat ut för stupet/uppgiften, osv..Medans Lacken gör det som behövs..men dom hoppar inte över stupet förrän dom verkligen behöver typ..

Sen angående Picard så vet jag inte var du fått det ifrån att dom skulle vara kluriga att träna!? Hur menar du med kluriga? Dom är ju ännu enklare att träna än en Belgare generellt..och en belgare är inte svårt att träna…
Kan dom mena att dom kan vara lite känsliga eller?
Men det behöver absolut inte vara något negativt om det är så..
En hund(ras) som är känslig lär sig ofta väldigt snabbt (ja både bra och dåliga saker, men men) och det är ingen hund du behöver "tjata på" eller liknande.
En sak dom flesta vall/bruks hundar har gemensamt- mer eller mindre då givetvis..

En sak som jag tycker utskiljde Picard från våra andra hundar var bla snabbheten att lära sig, men som jag nog skrivit tidigare var att dom är riktiga fredsmäklare..
Dom går emellan vem/vad som helst för att förhindra ett tjafs så att ingen blir skadad typ (dom är ju gamla skyddshundar så) Alltså ingen annan hund jag har haft iaf har gått och ställt sig emellan mig och någon annan människa eller hund som skäller på en - som ett ex bara..Förutom Picard..Utan någon aggressivitet från deras sida alls.

Kul att leta hund ju. har själv letat lite och funderat på en till hund ett tag nu, men får aldrig tummen ur riktigt.
För jag vet inte heller vilken ras jag verkligen vill ha..
Eller jo jag vet vilken ras jag VILL ha--belgare--men nu när man börjar bli lite till åren så vet jag inte om jag skulle orka med det..
Så jag tänker Pudel, Papillon eller någon annan mer "behändig" ras där man mest kan sitta i soffan och gosa med hunden.. haha.😉

De låter underbara, vilket jag alltid har tyckt. Jag är definitivt en person som undviker så mycket som möjligt för att vara hemma med min hund, så om hunden gillar att vara med mig lika mycket som jag gillar att vara med den är det perfekt! Hellre ett roligt dummysök i skogen en regnig dag än att vara på stan.

Jag litar helt på din beskrivning av tilliten och känner igen mig i det. Att jag litar på min hunds förmåga och goda uppförande känner jag är bränslet i hans motor och gör att han verkligen älskar att göra saker för mig. Det tycker jag är skitkul och magiskt.

Jag är mer som en lacke utifrån din beskrivning. Därför har min curly passat mig så otroligt bra. Han slänger sig inte fram till folk, utan han är nöjd över att nosa lite lugnt eller bara sitta vid dem. Förutom de som han ÄLSKAR (dvs grannarna), för då får jag vara väldigt envis med honom för att han ska hålla sig i skinnet när han hälsar. Det är jag som måste vara mer envis med det mot både honom och grannarna ;)

Men jag är fortfarande bäst vilket han bevisade idag när min granne frågade om hon fick pröva att koppelträna honom lite och han sprang för livet med henne i andra änden till mig som satt på en bänk trots att de bara gick 2-3 meter bort.. Kära hund, jag ska inte överge dig föralltid.

Generellt en väldigt cool hund som fick beröm av främlingar, kursledare och kursdeltagare genom hela sin valptid och unghundstid för att han var så lugn och duktig. Mycket uppskattat av mig som vill ha lugn och ordning! Så nästa blir väl säkerligen en vilt och galet monster som jag var beredd på med denna :D

Din roliga beskrivning av mallen känner jag stämmer överens också. De känns speciellt gränslösa, de hundarna!

Jag hittade beskrivningen för berger picard som jag nämnde också, men jag tog nog i eftersom jag inte kom ihåg vad det stod.

Ifrån https://www.briardpicardklubben.se/picard-rasinformation

"Picarden är inte att betrakta som en nybörjarhund. Att repetativt upprepa kommandon och pedagogiskt träna målbildsvarianter är lönlöst. Picarden är ingen "ordermottagare" och eftersom rasen är mycket självständig och energisk och gärna tar egna initiativ så kommer hunden strax att överlista sin förare för att slippa göra det han anser är tråkigt. Vissa anser detta vara ett drag av sturskhet men det är en naturlig egenskap hos en arbetshund som självständigt vallat och vaktat fårflocken utan att jämt söka stöd hos herden. Har ägaren dock rätta sinnelaget så kan han med finkänslighet, fantasi och inlevelseförmåga få en vän för livet som gör allt han ber om!"

Är det något som du känner igen i picarden eller belgarna? Att vallhundar naturligt ska ha en skopa självständighet är jag med på, men är de såhär luriga och omotiverade om man inte konstant ligger steget före? Har man utrymme för att göra fel? Förlåt om du redan har svarat på frågan. Jag är så nyfiken här och vill veta allt som går att veta!

Såsom jag tänker det så har jag inga som helst problem att vara oerhört konsekvent och fyrkantig med en valp-unghund även de 3 första åren, men sedan så vill jag ha en hund som är ganska så okomplicerad och bara tar saker som de kommer utan att behöva tjatas på eller överlistas. Förutsatt att jag har lagt ner den nödvändiga träningen som behövs för att få en trevlig, lyhörd och följsam individ.

Skulle jag ta mig vatten över huvudet med en berger picard eller belgarna? Om jag är för dum och lättsam för att ha en så är det ju bara att acceptera och leta vidare. Jag har redan fått acceptera att jag är oerhört okreativ så det skulle inte gå.

#15: Först så måste jag bara STRÄNGT säga till dig att sluta slå på dig själv och lägg ner ditt "jag vet inte om jag skulle passa som en hundägare eller en brukshundsägare, typ..!
Nej det låter absolut inte som om du skulle ta dig vatten över huvud!

Du skulle t.om passa som en perfekt tävlingsförare av en Belgare eller annan brukshund tillslut! Så sluta slå på dig själv!!!!!!..Du låter som om du är en riktigt BRA hundägare ju… SLUTA SLÅ PÅ DIG SJÄLV, än en gång!
Ursäkta..Du är kanske inte perfekt, men herregud människa 😂 Vem är perfekt? Ingen är perfekt jämt och ständigt. Jag är inte perfekt och har aldrig varit..
Jag kommer heller aldrig påstå att jag kan allt om hundar/olika raser eller liknande..Jag kan bara berätta om MINA egna erfarenheter..Som jag har gjort..Sen kan man ju givetvis ha åsikter eller dylikt, men att säga att man VET hur en spec hundras funkar..nej..inte min grej iaf..
Sen finns det ju tyvärr vissa som TROR att dom vet allt om en hund bara för att dom har haft en granne som haft en sån hund och tror att alla hundar av den rasen måste ju vara exakt som grannens!?

Om jag kan lova dig något så är det att ingen av oss hundägare är "perfekta" jämt och ständigt..Inte ens uppfödare är perfekta hela tiden..
Jag har själv varit en uppfödare..så jag vet haha..

Jag har växt upp med hundar och en moster som hade en kennel av shelties..Vilket var min allra första och största kärlek.Våran Sheltie..❤️

Iaf jag har själv fött upp valpar förut, och jag har haft flera olika raser, förutom belgare o picard, men en sak som alltid har funkat med alla hundar är SUNT FÖRNUFT och att man har haft tillit till valpen/hunden..Haft/visat kärlek till hunden…Och att hunden har kärlek tillbaka givetvis.. Men jag har åtm aldrig varit med om någon hund som inte har gillat mig..
Även hundar som inte gillat andra människor gillar mig av någon anledning??
Du kanske har varit med om liknande..Det skulle iaf inte förvåna mig..
Djur vet oftast om man vill dom gott eller inte..

Alltså det kanske igen bara låter som en klyscha, men kärlek och att ha tillit till en hund gör ju så HIMLA mycket..Som du säger..Det är liksom DET som utgör förhållandet..Ja visst måste man även göra roliga saker, osv med hunden, men gjort med kärlek så spelar det ingen roll VAD du gör liksom..
Och det verkar du ju både förstå och ha mycket av!

Ok, nu kanske det bara är jag som är lite extra känslig/blödig gällande kärlek till djur, gamla hundar, osv, men man kan "vinna" alla olika sorters av djurs kärlek bara med sin egen kärlek.. Utan "tricks" eller annat..
Jag har inte bara haft hundar utan även häst, kaniner, fiskar (ja för mig har även gamla fiskar lämnat djupa minnen- jag kanske är helt knäpp🙄😄-ok -men jag älskar djur) och sist marsvin som blir som "galna" hundar när dom får springa fritt..Mina marsvin brukar hoppa upp i soffan bara för att dom vill gosa..Ungefär som hundar.

Enligt min erfarenhet..vilket är det enda jag kan stå för-- är att enligt allt du har skrivit hittils så kommer du inte få problem med att skaffa en brukshund..Herregud kvinna--det sitter bara i ditt huvud! Sorry, men det är sant.. för du är bättre på hundar än vad du verkar tro!
Ja en brukshund skulle få det riktigt riktigt bra hos dig ju..Sluta tvivla på dig själv!
Du är ju kreativ, inte okreativ..finns det ordet ens? haha

Ok du tvivlar på om du skulle passa som en brukshundägare..Då kan jag ju ge dig ett litet ex på vem som inte skulle passa som det..Så du kan se att du passar alldeles utmärkt!

För ngr v sen bara så såg min man en Mallevalp på stan..Han gick fram till dom och började prata med tjejen/ägaren..
Min man: Vilken söt Belgare..
Tjejen: Vadå Belgare, det är en Malle!
Min man: Eh Ja och en malle är en variant av Belgare..
Tjejen: VA..Det här är ingen belgare, det är en malle..
Min man: Ja men malle ingår ju bland belgarna, typ..
Tjejen: Nej jag köpte en malle och ingen belgare..
Min man: (som höll på att kollapsa under tiden för att han inte fick tillräckligt med luft) Men kolla upp Belgare eller Malle på GOOGLE då da människa!
Tjejen.. Hmm säger du det, hmm ja jag kollar väl då..
Tjejen.. Ophs..det VAR en en belgare..HUR kunde du veta det..
Min man: Hmm ja kanske för att vi har haft den rasen själva..😂
Det är ju egentligen skrämmande att vilken okompetent människa som helst kan skaffa vilken hund dom vill..
Utan att dom ens vet vad dom har i andra änden av snöret..

Men poängen med att jag skrev detta var att få dig att förstå att du kommer klara vilken hund du än vill ta dig an! 💙

.

Jag har ingen direkt erfarenhet av övriga belgar, annat är da jag har träffat har varit bra stabila hundar om än något reserverade.

Däremot så blev jag jättekär i en Terv på en utställning….. tills jag kom nära inpå och såg den i ringen. Den var vidrig, skällde hoppade och var allmänt odräglig. Den vägrade låta domaren titta på den.

Men jag tyckte han var jättefin så jag kollade lite extra på rasen, och jag träffade några stycken. De var visserligen lugnare än den första jag såg, men de var överlag mer "nerviga" och hispigare än övriga inom "samma" ras. Pratade även med en vettig uppfödare, och hon sa faktiskt att de var svårare än övriga belgar, de var hispigare och hade mera nerverna på utsidan. Hon rekommenderade inte Terv till mig eftersom jag då hade småbarn.

Men efter vad du skriver och efter heddiz svar, så tror jag mycket väl att du skulle kunna ha en belgare 🙂

Tack hörni för motivationen! Det betyder mycket! Det är lite roligt, för jag skulle ALDRIG ha skaffat en curly om det inte hade varit för någon som motiverade mig och nu inser jag att jag står här igen..

Jag tror aldrig att jag kommer att känna att "Nu jäklar så ÄR jag en bra hundägare!" fast det tror jag nog är på gott och ont. Det visar att jag vill min hund väl och att jag aldrig känner att jag är fullärd - vilket är bra! Men samtidigt så leder det ju till en hel del tvekan som är onödig.

#16 Jag tror starkt på att man kommer långt på kärleken man har till sina djur eftersom det leder till det som jag nämnde, en vilja att utvecklas och göra ÄNNU bättre för dem, för att de betyder så mycket för en!

Oavsett vad det är för djur. Jag har också haft en hel del marsvin och skulle definitivt bli blödig för en liten fisk också. Jag är den som räddar både spindlar, maskar och sniglar när jag kan. Om en fluga härinne har råkat bli blöt så kan man räkna med att jag står där med tops eller papper i högsta hugg.

Jag hade den upplevelsen som du beskrev, med en katt. Jag har var hemma hos någon på besök för första gången och hans skygga katt som bara gillade honom och kanske 2 personer till var framme vid dörren istället för att springa iväg som hon brukade, så jag sa försiktigt hej och satte mig på huk och fick då en huvudpuff, vilket förvånade oss båda. Då var vi kompisar sen :)

Min hund visar ju tecken på att han älskar mig massor, men ändå så tvivlar jag av rädsla. Jag får helt enkelt försöka lära mig att tänka på varför han gör saker för mig, såsom lär sig att skälla när telefonen ringer eller när katten spyr, leta fram saker som jag har tappat bort eller hjälper mig att städa golvet ifrån mat när han hör "Åh nej!" Helt på eget initiativ, även om det inte är så svårt att lära sig att äta tappad mat ;)

Jag är mest förvånad över hur tjejen som du beskriver kunde lyckas undvika den informationen! Jag har redan suttit på avelsdata och kollat på hälsan hos olika lakke-individer för att få mig ett hum om hur det står till med rasen i Sverige och är verkligen jättenoga med allt.

Jag tänkte faktiskt ta och höra av mig till uppfödarna av rasen för att ställa lite frågor och lära känna dem lite. En sak som jag funderar på är att bara en av dem är listad på rasklubben. Finns det någon bra anledning till att inte vara med i rasklubben som uppfödare?

Jag vill ju inte döma för hårt och möjligtvis gå miste om något fantastiskt över en sådan sak, men kan inte komma på någon anledning förutom att rasklubben kanske är kaotisk, såsom den var för dalmatiner när jag var helt bestämd på att skaffa den rasen.

I och för sig så var/är uppfödaren av min hane otroligt aktiv och engagerad i curlyklubben, fast hon svek alla sina köpare av tikarna (6 stycken) när samtliga blev sjuka och flera fick avlivas.. men det känns ändå som att en engagerad uppfödare är ett säkrare kort? Inte för att jag har så mycket att välja på när det finns 2 uppfödare av lakken i Sverige.

#17 Vad intressant! Tack för att du delar med dig av din erfarenhet! Om du vill så får du gärna berätta vilken uppfödare detta var om de fortfarande är aktiva, för de låter kunniga och engagerade i alla fyra varianterna och ju mer jag får reda på, desto bättre!

Jag delar din uppfattning (utifrån MH) vad gäller reservation med samtidig stabilitet. Helt perfekt, för min del. Min hane är ju definitivt inte rädd men osäker och han är INTE ett fan av främlingar som slänger sig på honom, vilket nog även få människor är! Om man tar det på hans villkor så kan det lätt ta 2 minuter innan han trycker sig emot dem/sätter sig vid dem och accepterar att bli klappad.

Vad har du träffat för hundar? Lakkar? Jag önskar att jag hade träffat någon, fast det ska allt bli av med lite planering och sökande!

Tackar igen båda två för er hjälpsamhet och peppning! Det gör så mycket för mig när det är svårt att tro på sig själv! :)

#18: Detta är 10 år sedan så jag har ingen aning om vilka uppfödare poch hundar jag träffade 😊
Hon jag pratade med óm terv och som inte rekomenderade just den till mig just då, är nog förmodligen inte aktiv längre, för hon var i 60 års åldern då, fast det vet jag ju inte. vet inte heller om hon har barn som har "tagit över" efter henne.

Lakke har jag inte träffat några vad jag vet, men jag har träffat både Malle och Groendal. Ja har träffat både de som har varit bra och de som har varit "dåliga. men jag har fått intryck av att det beror mycket på vilken uppfödare du väljer och vilket stöd du får av uppfödaren.

#18 Oj, det var längesen! Då blir det svårt, även om det fortfarande är bra information. Du hamnade sen i lite olika raskretsar, vad jag har sett! Fast kanske lite närmre nu med en beardis? :D

Mycket intressant och bra att tänka på! Tack! Jag ska verkligen vara noggrann. Det blir iallafall väldigt enkelt med 2 uppfödare. Undrar om det finns i Norge om inte annat, fast då får jag nog ta med mig min pappa som tolk då han jobbade där jättelänge för jag är verkligen skämmigt dålig på att förstå norska, haha!

#18: Jag trodde det fanns ngr fler lakkekennlar än bara 2 st i Sverige vid det här laget..
Jag tror det fanns 3 lakkekennlar sist vi skaffade lakke, men det var ju ngr år sen nu..och vår sista lakke hade 25% malle i sig..
Valparna räknades som renras då det är samma ras och för att dom ville ha in lite "nytt blod" i Lakken, pga av att det inte fanns/finns så många Lakkar.
Och jag vet att det finns Lakkekennlar som kan vara lite svårare att hitta..
Prova söka på lite olika sätt..på olik ställen, tex google, men även FB..
Sen finns det kennlar som föder upp 2 eller flera varianter, tex Malle och Lakke,
Så Malle tex kanske du kan prova att söka efter också och då hitta Lakkar.
Sen kolla på Afbv också, som brukar ha valphänvisning.

Ja jag undrar också varför en av kennlarna inte skulle vara med i Afbv..Det har våra belgare varit..
Är den med i SKK åtm, eller inte det heller?

Tyvärr så finns det såna som säljer oregistrerade Belgare (främst Malle) som en renras, fast är dom inte registrerade så räknas dom som en blandras..
Iallafall om dom inte är med i SKK..

Jag tror att det finns Lakkekennlar i Norge, Finland (o ev Danmark) plus i USA- man kanske lite långt. Sen finns dom i bla Holland och Belgien också såklart, haha..

#21 Ja, det var lite väl få. Curly har ju ändå ett helt gäng och det är absolut inte en vanlig ras heller.

Tyvärr så har jag inte varken Facebook som uppfödarna har eller andra sociala medier. Det är på Afbv som jag hittade listan där den ena uppfödaren inte finns med. Båda finns med på Köpa Hund iallafall. På den listan så står det vilka varianter de har, en eller flera.

Jag kollade faktiskt på den norska kennelklubben och de har de 3 andra varianterna, men inte lakken. Den hittar jag inte ens någonting om när jag söker och jag hittar inga uppfödare när jag söker på norska heller :/ Fast de har enligt en sida 7 registrerade, så de finns ju om det stämmer, men kanske inga uppfödare..

Den danska sidan hade inte heller någonting om lakken. Finland har jag inte kollat på än.

Nu tror jag ju inget ont om uppfödarna här, men jag brukar lätt spinna iväg på både plan B och plan C! Jag gissar dock på att de inte har något så stort intresse då flera ur den senaste kullen född 2023 hade exporterats till andra länder enligt avelsdata.

Jag läste lite om import men kom inte så värst långt. Bäst hade ju varit Norge då jag såvitt jag vet skulle kunna ta en 8-veckorsvalp då. Det känns viktigt, men jag kan absolut rucka på det om det inte går att få tag på en bra individ eller om det inte klickar med uppfödarna.

#20: Beardis har jag haft sedan början på 1990 talet, förutom en kort period nu från 18 Juli ifjol och till jag hämtade min lilla kille nu i Torsdags 😊

Du får väl ha telefonkontakt med mig då ,om pappa inte kan följa med dig till Norge. Jag är Norsk 😝

#13

Jag skulle inte kalla Briarder just "flamsiga", eller åtminstone inte mer flamsiga än nån annan brukshundsras jag träffat. Med undantag Malinois kanske, men även de kan ju flamsa sig (det är väl snarare en del av hundars beteende att flamsa till sig ibland).

Men de passar förstås inte alla! De är definitivt individer och inte lika stor WTP som en labrador eller malinois, men de är heller inte utan fokus. Det är bara..annorlunda. Och som sagt, finns mycket uppfödning av briard som inte är inriktat på bruks/arbete, så där hade jag rekommenderat att kolla på vad uppfödarna faktiskt gör och premierar.

Ser att det skrivts en del om Picard. Har inte supermycket erfarenhet av dem men de är ju i samma klubb som Briard. Det lilla jag sett så skulle jag inte rekommendera den rasen för dig, pga att du ändå vill ha en hund att jobba med. Det föds upp för lite skulle jag säga, och mycket av det som föds upp verkar inte vara fokuserat på bruksegenskaper. Mer utställning/sällskap då, och det kan säkert finnas trevliga Picarder, samt även picarder som vill jobba…men det är ett osäkert kort skulle jag säga.

#22: Lakke ska väl också finnas med i Norges kennelklubb!?

Jag vet flera lakkar som uppfödarna (våra hundars uppfödare) har importerat/sålt till bla Norge och andra uppfödare och flera av dom har även ställts ut och då måste dom ju vara i med i NKK..
Precis som om en hund i Sverige måste vara med i SKK för att ställas ut. Ja iaf om det är officiell utställning.
Sen har dom även gjort andra saker med hunden i Norge där hunden ska vara med i NKK som tex genomgått MH, tävlat i bruks, blivit polis/väktarhundar, osv..

I Norge tror jag dom säger "Belgisk Fårehunde" 😂 om du söker på det hittar du nog Lakke..
Fast jag är inte 100 på om det finns någon Kennel där just nu, för dom KAN ju ha lagt ner, men det borde ju finnas någon..

Som sagt just Lakke eller Lakkekennlar kan vara kluriga att hitta information om (antagligen för att det inte finns så himla många jämfört med dom andra Belgarna)….Man får söka på lite olika sätt, med olika sökord, osv.

Som ett ex så vet jag personligen att det minst finns 2 kennlar i Sverige. Då båda våra 2 "gamla" uppfödare där vi skaffade våra Lakkar ff föder upp Lakkar.. Och båda är med i SKK och Afbv.
Men iaf en av dom är svår att hitta.
Dom annonserar inte när dom har valpar, har aldrig gjort (inte ens på Afbv) annat än att dom skriver det på sin hemsida och ev på FB..
Du kanske kunde gå med i FB, bara för att kunna kolla upp kennlar eller liknande där..🤔

#23 Just det! Det har jag sett att du har nämnt här på iFokus! SÅ kul att komma tillbaka till en ras som man håller kär! Jag följer dina trådar med nyfikenhet :D

Haha, en distanstolk. Det skulle vara något det!

#24 Det är nog mest jag som bara har sett en eller två stycken och de verkar båda unga, så det är en orättvis åsikt. Jag har lite svårt att tänka bredare när jag ser något så det är helt mitt fel!

Deras utseende är inte min favorit och jag är helt bestämd på will to please, men det är en ras att ha i åtanke för att utforska iallafall. Det kanske finns en arbetsvillig galning som passar i framtiden, vem vet!

Det är iallafall väldigt intressant att höra om dem, speciellt en sådan ärlig beskrivning med lite bu och bä så jag tackar för det!

Angående picarden så får jag nog hålla med om jag går efter beskrivningen som jag citerade. Det låter helt fel för mig, men den har potential att bli en intressant ras om den utvecklas och etableras här i Sverige!

#25 Jag söker nu igen på NKK och de övriga 3 varianterna finns med som belgisk fårehund/variant, men ingen lakke även när jag söker "belgisk", så det vet då tusan! Det finns både med och utan valpannonser, så den har inte kommit bort av den anledningen heller. Mycket märkligt iallafall.

Även om de inte har några uppfödare för rasen så tycker man ju ändå att den borde vara listad där, precis som många raser är här i Sverige trots att de saknar uppfödare.

Norge har väl förbud för vissa raser också, men eftersom de andra 3 är med och de i princip är samma sak så ser jag inte att det skulle vara något sådant heller.

Det finns kontaktuppgifter till de svenska uppfödarna av lakkar, så jag tänkte att jag prövar där och kanske även kontaktar rasklubben direkt för att fråga lite :)

Just nu så känner jag att jag vill utforska lakken och hovawarten. De båda känns väldigt passande för mitt liv och jag tror inte att mina önskemål och intressen skulle falla bort tills det är dags att skaffa nästa valp. Möjligtvis utökas, om något ;)

Mina nuvarande funderingar är skällighet och hur mycket man kan lita på/behöver vara på tå med en lakke och med hovawart så undrar jag hur öppna de är för främlingar. De ska ju ha vakt i sig, men beskrivs som sociala på rasklubbens sida.

Tjata gärna på om ni kommer på något mer att utforska! Det är så spännande det här och jag längtar efter att sätta igång min hund igen som nu har varit både dålig i magen och halt i flera veckor. Som tur är bättre med båda, men vi tar det lugnt och väntar på att träffa ortopeden. Just nu vill jag mest få upp honom i hull och muskler igen.

Amen, nu var jag ju själv tvungen att söka efter Lakke på NKK bara för det 😂 och dom fanns med att söka på..
På tex den här sidan så står det "Belgisk fårehund Lakenois" och du får även fram dom andra belgarna om du trycker på "pilen" på höger sida..Sen vet jag inte vart det leder, men det visar ju på att dom är med där lika mycket som dom andra Belgarna..I USA däremot så fanns eller finns det en typ av Belgarklubb där inte Lakken är välkommen av någon anledning som jag aldrig förstått.

https://www.nkk.no/klubber-og-forbund/finn-rase-lokalklubb/

Även om det finns kontaktuppgifter till ngr uppfödare på Afbv så finns det uppfödare (av lakke) som tex våran 1a lakke kom ifrån, som inte annonserar på varken Afbv , Köpa hund, Blocket eller på något annat ställe än på deras egen hemsida..
Dom gör så medvetet..dom vill inte lägga ut annonser på varken Afbv eller något annat ställe. Utan dom vill ha valpköpare som söker upp dom direkt på deras hemsida istället..Eller valpköpare som andra valpköpare har rekommenderat.
Fast båda våra uppfödare till våra lakkar var/är bra uppfödare som bryr sig om sina hundar och valpköpare..

Man får nog inte skriva kennlar här (det blir väl reklam typ) annars så skulle jag ju kunna ge dig ngr kennelnamn iaf..

Hovawart har jag också funderat på, för länge sen. Dom påminner om Belgare lite grann..Ja det lilla jag vet om dom då..Vilket inte är mycket, men verkar vara en mysig hund som man både kan träna och ha kul med och en hund som samtidigt är lite egen..Ungefär som Lakke..

Skulle dom vara sociala lakkar 😂 Står det så verkligen i rasbeskrivningen?
Jag skulle nog säga både JA och Nej..Beroende på hur man räknar kanske.
Våra lakkar har varit sociala vid många tillfällen-när dom älskar någon så är dom jättesociala. Tex med vänner och våran släkt..DÅ var dom sociala minsann..
Sen om dom inte älskar någon så är dom mindre sociala, men dom uppför sig ändå utan att vara "otrevliga".
Och vem som helst kan inte vinna deras hjärta, utan det måste vara en genuin hundälskare..

Vaktar gör dom om dom behöver..Och dom VET när det behövs av sig själva..Behöver dom inte vakta så brukar dom inte vakta (tex med barn)..Dom har alltid varit kloka nog att förstå när det behövts och när det inte behövts vaktas. Iaf som vuxna…Som unghundar så kan dom kanske vara lite osäkrare, men vilken hund är inte det..

Jag tycker inte dom har varit skälliga..Lakkar vaktar på ett annat sätt än hundar som vaktar genom skall..
Våra Lakkar som ett ex brukade vara lösa på tomten med våra andra hundar och det hände flera ggr att det kom in försäljare på tomten.. Fast vi hade staket och skyltar om varning för hundar..
Försäljarna gick in på tomten för att hundarna (äldsta lakken agerade alltid som en sorts ledare för våra hundar) sa eller skällde INGENTING.
Men när dom väl hade kommit in…Så blev dom omringade av våra Lakkar så att dom inte kunde röra sig..
Hundarna skällde bara lite för att vi skulle komma ut och säga till dom vad dom skulle göra med skurken som hade kommit in på tomten 😂

Stackar karlar!..Livrädda var dom och dom kom aldrig mera tillbaka till oss och försökte sälja prylar..hmm vad konstigt..Jag undrar varför!? Hundarna gjorde ju inget..

Så nja skälliga är dom inte enligt min erfarenhet..dom kan givetvis skälla om det behövs, men annars så tar dom som jag skrivit förut det lugnt om dom kan..
Varför överanstränga sig är lite deras motto..Nej nu överdriver jag kanske, men lite så är dom faktiskt..men det är det jag gillar med dom..

#25: Ja, söker man på "Belgiske Fårehunder" så hittar man lakken och även alla de andra belgarna 😉

#26: Jo, jag sa att det inte skulle bli någon mer beardis om jag inte hittade rätt uppfödare med rätt stam. Och nu hittade jag det. Och det märks att han kommer från andra linjer, både på psyket, storleken och självständigheten 😉

Inte första gången jag står som tolk i så fall, även distanstolk 😝🤣

#27 Nämen! Jag vet inte hur jag inte kunde hitta det för jag sökte verkligen på "laekenois" på hela sidan. Det var ju jättekonstigt. Tack! Det var ju skönt att veta att det faktiskt finns uppfödare där :)

Det med USA låter jättekonstigt.

Jag tror inte att det är alltför ovanligt att inte skylta med annonserna, kanske för att de inte vill att vem som helst ska köpa och för att sålla de oseriösa eftersom de som inte är seriösa inte skulle lägga någon tid på att leta.

Det jag mest funderar på är varför en uppfödare inte skulle vara med i rasklubben. Borde man inte vara medlem och aktiv till någon grad där om man är engagerad i rasens utveckling? Oavsett om man lägger ut valpannonser där eller inte.

Berätta jättegärna vilka uppfödare du har erfarenhet eller information om! Allting sådant är hjälpsamt och värdefullt, speciellt med en sådan liten ras :)

Hovawart verkar vara en väldigt arbetsam och duktig ras samtidigt som den inte verkar vara för skarp eller svår att hantera, men när jag söker på iFokus så verkar folk tycka att de är både usla mentalt, tröga, självständiga och inte alls intresserade av att jobba. De trådarna jag såg var mest gamla (2009-2015) så det kanske ser bättre ut nu. De beskrivs väldigt bra av uppfödarna (såklart, kanske) och låter perfekta för mig.

Jag kanske skrev jätteförvirrande, för jag tänkte på hovawarten när det kommer till socialiteten! Lakkarna verkar ha ett underskott av socialitet om man tittar på MH-testerna och rasklubben ville höja den siffran om man tittar i deras senaste RAS med resultat fram till 2016, så det kanske är utdaterat nu.

Det du skriver om deras sätt att vara låter helt perfekt för mig och det är också i linje med MH-testen som jag har tittat på. Fast de var också inte ett dugg intresserade av vad som hände i testen, vilket känns märkligt.. Det kanske beror på det du sa, att de inte anstränger sig mer än nödvändigt. Och att de även är väldigt förarbundna. Inga problem för mig, för det är jag som ska ha hunden!

Aaah, så det är så lakkarna vaktar! Jag fick mig ett gott skratt åt din berättelse! Det är samma sak som jag läste om Newfoundland som höll den misstänkte som inte ägarna uttryckligen okejat ännu på plats. Det kanske går att lära dem att skälla på dörren så att de låter farliga ;)

Jag fick en jättetröttsam och obehaglig försäljare hit en gång och han var rejält hundrädd. Jag borde ha släppt ut min hund då för lite skäll och hoppande, känner jag såhär i efterhand :)

Ju mer du beskriver om lakkarna, desto mer rätt låter de för mig ♡

#28 Det låter som en ras med mycket variation! Så kul att det passade med den nuvarande iallafall! ♡ Det är intressant med folk som är intresserade av att ställa ut, fastän jag själv inte alls har intresset.

Det hade varit jättesnällt ifall du hade kunnat tänka dig att ställa upp om det behövdes, fast jag hade nog skämts väldigt mycket för hur dålig jag är på att höra norska. Läsa går oftast väldigt bra. Herregud, jag bor ju i Värmland som gränsar till Norge!

#29: Jag kanske utryckte mig lite klumpigt, men båda våra gamla uppfödare är med i både SKK och Afbv..Bara det att en av dom annonserar inte på Afbv..
Våran 2a gamla uppfödare däremot annonserar via Afbv.
Bara för att en kennel är medlem i Afbv så måste inte det betyda att dom sätter ut annonser eller hänvisningar därifrån..
Det är som du säger att dom uppfödare (som tex våran gamla) som inte annonserar eller använder valphänvisning (som det kallas) gör inte det för att sålla ut dom som inte är tillräckligt intresserade.

Är man intresserad av en ras så gör man ju lite mer efterforskningar och kollar upp olika kennlar. Frågar andra, osv..Ja precis som du gör..Du kastar dig inte över första bästa kennel som har valpar…Vilket är en fördel..🤔

Sen var jag nog lite otydlig gällande hur Lakken är..också..
Det låter när jag läser efteråt vad jag skrivit som om jag tycker Lakken är en jätteslö hund som inte orkar varken vakta, träna, röra sig eller dylikt..haha

Så är ju inte fallet..Dom vill alltid hitta på saker-- vad du än vill göra och vaktar ALLTID om det behövs..Och grejen är att dom vet NÄR det behövs och HUR dom ska vakta, vilket är olika från situation till situation..Genom att omringa personen eller skälla som ex..Dom gör det som behövs. Behövs det att dom tex biter en man som försöker överfalla dig- för att stoppa mannen-, så gör dom det utan att tveka..
Med det sagt så menar jag absolut inte att dom skulle bita en man som bara kommer fram och pratar eller dylikt..Nej bara om dom ser att dom inte kan göra annat än bita för att försvara dig..
Och dom är alltid redo för handling..Då dom observerar allt som en främling gör om han kommer fram till dig….Men dom agerar inte förrän det behövs, men då går det snabbt..
Undantaget barn (och ev kvinnor) ., för då verkar dom veta att dom inte ska eller behöver observera eller ens bry sig..Då observerar dom dig istället möjligtvis för att se vad du vill.. Inte ovanligt av hundar att vakta mer på män än kvinnor faktiskt..Det gäller iofs alla raser enligt mig. Mina hundar har alltid vaktat mig mer mot karlar än kvinnor..

Lakkar är ju avlade för att vakta LIN i Belgien förr (som sågs som guld då typ) och fick då ryktet om sig att vara "hunden som biter hårt"
Ja det kan jag skriva under på - att dom biter HÅRT..hårdare än någon annan ras jag har haft…Som jag fått erfara av våra valpar/unghundar, 😂..

Dom är alltså avlade för att klara av allt som har med vaktande och beskydd (av lin/linherden) att göra och att kunna jobba självständigt samtidigt som dom är gamla vallhundar också som måste kunna samarbeta med föraren..
Kombinera dom sakerna och det är dagens lakke..Väldigt samarbetsvillig, men dom är också duktiga på att tänka, förstå och jobba självständigt. Speciellt när det gäller vakt/beskydd..och nosarbeten.

Och försöker någon ta sig in genom din dörr så garanterar jag att dom skäller..
Däremot brukar dom inte vara såna hundar som skäller på minsta ljud..
Vilket brukar vara en fördel om man bor i lägenhet tex.

Sen gällande MH så förstår jag nog inte riktigt vad du menar med att dom inte är intresserade?
Nog är dom intresserade av vad som händer, men dom har oftast så pass bra självförtroende så dom inte överreagerar..Dom är lite mer coola. och ser det som sin uppgift att först och främst lyssna på och skydda sin förare..Fast vid MH så får man ju inte säga något till hunden.
Men eftersom lakken även KAN "jobba" självständigt så gör dom det bästa för att hålla situationen under kontroll..Dom "ballar sällan ur" även om det säkert finns dom som gjort det också..

Alltså dom är inte lata, (om jag fått dig tro det) utan mer COOLA 😎
Tänk dig en cool man..han är inte stissig, han gillar att hitta på roliga saker, han är medgörlig, snäll, osv, men han tvekar inte att försvara dig vid behov 😂 Det är lakken det..

#26: Nej de passar nog verkligen inte alla! :) Och utseendet är definitivt speciellt. (även om jag själv är extremt vinklad i hur vackra jag tycker de är xD).

Såg att du skrev om Hovawart å, det var en ras jag undersökte när jag skaffade hund. Tror inte de har den WTP och arbetsvilja du söker riktigt, även om jag själv tycker de är fantastiskt fina hundar. För mig är de mer en gårdsvaktare, som även är brukshund och absolut kan arbeta…men i kategorin schäfer/malle/osv.. nej, de är nått helt annat. Som för den sakens skull inte är dåligt, inte alls. Men inte "tävlingshunden". IMHO.

Nu har jag säkert missat en del i tråden men har du kollat på Riesenschnauzer?

#29: Visst kan jag det om tiden passar. Ge mig en heads up innan du eventuellt drar över isf 😉 Så får vi byta telefonnummer.
Men eftersom du bor i värmland, så tror jag du förstår vad som sägs på andra sidan gränsen 🙂

Chevys uppfödare är med i både SBC och SKK, det är även jag. Jag är även med i Chihuahuacirkeln 🙂

#30 Jag skickar ett meddelande till dig då jag är nyfiken på vilka uppfödare du har erfarenheter av!

Du kan vara lugn! Jag fattar vad du menar med din beskrivning och kan tycka att det är skönt att ha en hund som inte är 100% pang på, utan kan reglera lite efter vad som krävs. Nog för att jag älskar hur min hane alltid är redo, men han kan ha väldigt bråttom så att han slarvar och springa för kung och fosterland efter ett sök fastän det inte alls behövs.

Sålänge de ÄLSKAR att arbeta och säger "Jajjemän!" när jag föreslår någonting, för det tycker jag är fantastiskt.

Vi ska ta privatkurser i nosework och specialsök för att få vägledning eftersom vi bara kunde vara med på 2 tillfällen på specialsöket och fick ställa in föremålssöket pga hältan och magen, men jag fick definitivt mersmak :)

Jag tycker verkligen att lakken är jättecool som vaktar och är så uppmärksam! Det tycker jag känns väldigt betryggande. Min hane har väldigt bra koll på omgivningen både inne och ute och det känns också väldigt skönt.

Hör han något speciellt ljud utifrån så går han och kollar och hör han något i trapphuset så kan han lägga sig på fällen där han kan se dörren. Jag berättar ofta för honom hur duktig han är som har bra koll och hur trygg jag känner mig med honom!

Vi hade en lite rolig situation för ett par år sen där någon skulle komma och mäta något med ventilationen i lägenheten och jag berättade om vilka tider jag var hemma så jag tänkte att "Bra, de kommer på eftermiddagen när jag har kommit hem ifrån mitt ärende!" men nope, de kom dit tidigt på morgonen när jag fortfarande sov och öppnade med huvudnyckeln. Det boffades så att de inte vågade komma in. Duktig hund!

Jag är inte så värst duktig på att läsa av MHn eller tänka mig in i hur det kan se ut så det får jag väl ta med en nypa salt. Det jag tänkte på var momenten med lek/kamp/jakt och att det var många 1:or där och att de helt enkelt inte hade något intresse. Det förvånade mig. Är de lite mer familjehundar som inte bryr sig så mycket om att engagera sig med andra, även om det bjuds upp till lek och aktivitet?

Jag har absolut inget emot det, men var som sagt förvånad. De låter fantastiska. Jag älskar coola hundar och skulle må väldigt bra med en till sådan ♡

#31 Det låter lite som det jag har läst, att de inte riktigt är så vassa som de andra raserna vi pratar om och även om någon uppfödare faktiskt kör skydd med dem så uppfattar jag utifrån det jag har läst att de mer är aktiva familjehundar som gärna lullar runt och hänger med familjen, fastän att de såklart kräver saker att göra, för de är ju trots allt brukshundar :)

Det verkar mest avlas så och de som är inne på skydd och aktivitet verkar vara VÄLDIGT inne på det och vill enbart ha valpköpare som har ambitioner inom tävling eller för någon typ av tjänst.

Har du träffat några själv och sett hur de är till sättet? Jag tror bara att jag har sett en som hälsar på en i villaområdet ibland. Verkar väldigt lugn och chill utan att reagera när vi går förbi. Många hundar reagerar på min, troligen mycket för att han är svart.

Riesenschnauzer låter rolig att arbeta med, men är väl inte mitt förstahandsval pga utseendet och för att den verkar för social och öppen för min smak. De är något stora också eftersom jag bestämt ska bära min hund i trapporna. Min nuvarande hund väger ju ändå runt 32 kg och jag väger 50..

De behöver väl dessutom trimmas/ryckas? Är det någon man skulle kunna göra själv? De enda med schnauzer som jag vet lämnade ju in till trimmet. Jag klipper min curly själv när det är varmt ute. Det blir knappast jämnt eller proffsigt gjort, men han blir så snygg av att piffas upp att det får gå!

Jag undrar även över hur skarpa de är. Det kan ju ha varit andra raser av liknande utseende, men de hundarna som jag har sett som liknar denna verkar vara väldigt bångstyriga, envisa och skarpa samtidigt som de är barnsliga. Iallafall under de första åren.

#32 Åh, vad snäll du är! Jag ska absolut ha det i åtanke och hör med dig i PM ifall det skulle behövas! Vi har mycket norskar i mitt område och jag känner mig verkligen helt dum i huvudet om de försöker prata med mig, för jag fattar verkligen inte, så det resulterar ofta i ett skämmigt "jaaa.. :)"

Jag skulle aldrig köpa valp ifrån en uppfödare som inte är ansluten till SKK, men kan väl förstå om man inte är med i rasklubben ifall den är inaktiv, har dålig stämning eller är problematisk på andra vis.

Jag har tittat runt mycket på brukshundar eftersom ni har gett mig så mycket självförtroende att jag kan, så jag har letat runt för att hitta information om ett par, vilket kan vara lite svårt.

Det finns få uppfödare som inte skriver så mycket om hur rasen är att leva med eller gamla iFokustrådar som kanske inte alls är relevanta längre. Även om man kan se vad många uppfödare inriktar sig på och utifrån det kan skaffa sig en någorlunda uppfattning om vad hundarna klarar av.

De jag tänker på är:

• Hollandse herdershond - De beskrivs väldigt motsträvigt. Antingen som mycket stabilare mentalt än belgarna och schäfrarna eller väldigt skarpa och mycket hund att jobba med. Rasklubben är VÄLDIGT utdaterad och det står många fler uppfödare än vad som faktiskt finns. Det verkar vara fina och friska hundar hos de uppfödare som finns. Uppfödarna verkar väldigt engagerade och måna om hälsan.

Jag är helsäker på att det var den rasen som jag träffade eftersom en ansvarig på ett hunddagis hade två. En av dem var skällig som en schäfer och lite tjafsig, fast den var bara 1-2 år gammal, vill jag minnas. Detta var väldigt längesen!

• Vostotjnoevropejskaja ovtjarka (ni kan ge er tusan på att jag kopierade detta namnet) - Verkar jättefina att ha att göra med och uppfödarna verkar ha en väldigt stabil avel med friska och trevliga individer. Fina MHn, vad jag kan utläsa. Om jag minns rätt så var det denna rasen som hade flera utomnordiska exporter så det känns som att det inte skulle vara så värst svårt att få tag på en även om det inte finns alls många uppfödare.

Jag tror att dessa blir väldigt svåra att hitta någon information om, speciellt VEOn, så jag får nog förlita mig på uppfödarna där :)

#33:
Jag har åkt till uppfödare och träffat ett gäng hoffar på så vis i deras hem, inte mer än så dock. En hade ju en 4st hemma, så det är många kilo hund :P

Mina intryck var väl typ.. Hade jag varit hundrädd hade det varit läskigt vid dörren, de har en väldig röst och är duktiga att larma. Det vällde ut 150kg (totalt typ) hund vid dörren när de öppnade. Trevliga hundar, sociala och glada men rätt lugna. Hårade nått ofantligt, men det kanske var sån period, vad vet jag. Stora, trevliga lufsar typ, inte allt för olikt känslan man får när man träffar ett gäng briarder, bouvierer eller liknande (sistnämnda var kanske mer standoffish i min åsikt). Känns inte supersportiga / lydnadsalerta, men det finns säkert de som är så å. Tror dock inte det är prio generellt i uppfödningen. Tror det kan vara en trevlig familjehund man även kan(bör!) träna med men som nöjer sig med ett rätt vanligt-aktivt liv.

Så ja typ samma intryck som du fick jag nog. Vet dock att jag då hörde från/om nån tjej som körde mycket drag med sin, och den skulle vara väldigt duktig där med mkt fart, vilket jag absolut kan tro.

Riesen..

Ja gillar man inte utseendet så är det vad det är. Själv älskar jag schnauzer-utseendet (men gillar inte alls tex Airedale Terrier-utseendet, roligt nog).

Vet inte om de är mer sociala än andra bruksraser. De "ska" ju inte vara det, iaf.. Jag upplever dem ibland lite "vassare" och tuffare på ett vis som kanske mest kan liknas med schäfer. Respektingivande liksom att man ska vara lite försiktig med hur man beter sig själv också.

Onödigt att fråga om trapporna (hänger inte med där, hundar kan ju gå i trappor..) men vi lämnar det därhän: det finns oavsett situationer där man vill kunna lyfta/bära sin hund och då låter det ju onödigt stort för dig. Jag kände att det räckte för mig att lyfta upp min hund ibland i träning / ut från bil och han var 40kg mot mina 80.. klart skönt med mindre hundar då.

De ska trimmas/ryckas. Ja man kan göra det själv. Man kan även klippa dem (men säg inte det till en rasmänniska, man "ska" inte det).

Envishet och en viss bångstyrighet samtidigt som de är barnsliga? Ja haha, det kan jag nog säga att jag tycker det stämmer hyfsat bra. Jag kan inte alla retrieverraser samt typ BC/Aussie och såna populära tävlingshundsraser så bra. Men gemensamt för den här typen av brukshund (Briard, Riesen, Beauceron.. är de jag har erfarenhet av) är att de fasen har en egen inställning till saker och ting också. Det är verkligen inte bara "vad vill husse/matte".

De tänker mycket själva och motiveras inte av samma sak varje gång. Det kan bli svårt om man går in i träning av en sån hund med kort och gott "jag kan ta gott godis/en bra leksak och belöna bra beteende så kommer den göra mer av det"-tänk och inget annat..

#34 Tack! Det låter absolut som trevliga hundar som skulle ha varit bra förstagångshundar för mig personligen. De verkar vara på samma nivå på min curly minus will to please/förighet och kanske lika självständiga och "kan själv" vilket man bör ha i en gårdshund. Om jag ångrar mig, inte hittar rätt i lakkarna eller helt enkelt får en ändrad livssituation tills det är dags kan de säkert vara klockrena!

Gällande drag så väcktes mitt sug till liv igen sedan jag såg en tråd om sportiga kickbikes som är lämpliga för drag. Min hund äääälskar att dra, men hans kropp håller inte med så jag tror inte att det blir något mer än lite barmarksdrag, vilket känns tråkigt att använda för vår aktivitetsdag istället för dummysök eller annat sök/lösspring som är hans favorit :/

Vi ska till veterinären för att röntga för artros och liknande på fredag och så blir det ortopeden den 28:e, så jag lär veta vad jag har att jobba med då. Det kanske går att noggrant bygga upp med hjälp av fysioterapeuten, men jag har inte för höga förhoppningar.

Jag älskar robusta hundar som det är och vill ha en hund som klarar av mycket drag, promenader offroad mitt i skogen och hårda sök i branta grusgropar. Holländarna verkar väldigt robusta och jag blev fascinerad över vikten i jämförelse med storleken. Min curly är nätt som en tik men fortfarande väldigt rejäl, så holländarna måste VERKLIGEN vara rejäla utan att det påverkar funktion eller smidighet.

Raserna som du tipsade om verkar också vara rejäla, men som nämnt inte den smidigaste storleken ifall det blir något. Jag kan lätt ta min hund på axlarna och har redan gått med honom upp och ner för 8 våningars spiraltrappor flertalet gånger medan hissen i vårt förra boende var paj eller renoverades, men runt 35 kg känns som en bra gräns, även om jag kan gå upp till 40 kg ifall det behövs, för orkar gör jag.

Jag minns inte alls vilken ras det var jag läste om, men det beskrev att pälsens funktion att hålla ute värme och kyla förstördes om den klipptes. Gäller detsamma för schnauzerpälsar? För jag tolererar hellre något som inte är min favorit (som säkert släpper för att jag älskar hunden) än att påverka pälsen. Ställa ut har jag inget intresse av, så för den sakens skull spelar det ingen som helst roll.

Lakkarna är inte heller mitt förstahandsval på utseendet (förlåt, Heddiz!) men de har ändå ett ganska så milt ragg även om vissa individer verkligen ser ut som varulvar, speciellt de grå som jag antar är en korsning mellan lakke och groenendal.

Det är trevligt att kunna fråga min hane "Vart ska vi?" eller att låta honom få som han vill när han frågar mig om något genom att titta på mig, eller välja leksak genom att fråga vilken han vill ha. Eller att han bara kan gå och pyssla själv med något eller till och med äventyra lite längre bort.

Det enda som jag egentligen har problem med när det kommer till envishet är att det blir tjat om saker, även om jag är konsekvent VARJE gång. Jag vill inte behöva bli riktigt arg för att det ska räcka med en gång, så då uttrycker jag hellre "Ursäkta mig, men vad sa jag nyss?" men det är väldigt tröttsamt, speciellt på sådana dagar när man är trött, stressad och seg och inget går rätt i allmänhet.

Och så lirkandet som du beskriver bra! Hunden SKA säga "Jajjemän, nu kör vi!" och tolerera upprepningar utan att lessna eller ge upp, men trötthet eller en seg dag är såklart bara att acceptera, för de har också känslor och humör. Att variera belöning är bara kul, men jag skippar gärna "gör det själv/ingen lust"-attityden ;)

Jag tror inte att det är omöjligt, men ska ändå beskriva det väl för uppfödarna som jag tänker kontakta eftersom jag ändå är öppen för att det är orealistiskt att vilja ha en hund som är superpigg på arbete, som samtidigt inte är för hård eller för envis eller svår och som dessutom inte blir knäpp av förarfel ;)

Eftersom jag inte har någon värst stor erfarenhet av speciellt många hundraser så ska det bli jättespännande att få uppleva andra rasgrupper på allvar! Jag uppskattar verkligen all input som jag får! Det är mycket hjälpsamt :)

#35: Men vad säger du om Lakken.. Ser dom ut som en Varulv?? 😂

Det är nog inte en blandning mellan Lakke och Grönis som du sett..Eller jag vet ju inte vad du har sett iofs, men jag vet att det finns både Lakkar och Mallar som kan ha mer grå päls (eller delvis grå päls). Även om det vanligaste är brun-röd.

Jag vet inte om du vet det eller om jag har skrivit det redan kanske, men Lakken har/ska egentligen ha en strävare och en lockig päls jämfört med dom andra varianterna. Den ska inte vara direkt krullig, men lockig eller åtm lite vågig..
Så för att veta att det är en "riktig" Lakke så bör den iaf ha lite lockig/vågig päls, fast det syns inte alltid så mycket när dom är ryckta med kortare päls på tex bilder, men man ser och känner ju skillnad i IRL iaf.

Sen är Lakken den enda varianten som man rycker pälsen på - med fingrarna (1)-2 ggr om året.. Det är jätteenkelt- så få inte panik nu- och inget dom lider av- även om det kanske kan låta grymt att rycka pälsen..🤔😄
Men man rycker päls som redan sitter lite löst, men för att det ska lossna så får man "hjälpa till lite på traven"
En fördel med det är ju att dom fäller väldigt väldigt lite..jämfört med dom andra varianterna och raser..
Gör man det så blir dom faktiskt riktigt stiliga. haha.

Sen gällande hur man bäst tränar en Lakke..Speciellt när det gäller uppfostran och ren lydnad..Så är dom lättlärda och står ut med mycket, (som tex upprepningar, är helt ok)..MEN du får absolut inte vara orättvis mot en Lakke.
Man kan vara hård mot en Lakke- om det behövs och det förstår dom, men inte orättvis..Dom förstår skillnaden..

Belgare och speciellt Lakke kan bete sig som om dom är jättetuffa (spec som unghundar) och dom är tuffa, men samtidigt så har dom ett hjärta av guld och är väldigt känsliga på hur du/ägaren beter sig….och inte att förglömma STOLTA!

Det är stolta hundar…dom vet att dom är bra som dom är och om dom inte förstår vad dom ska göra (under ett lydnadspass tex). Så är det inte deras fel, det är vårat fel såklart haha..
Så du kan traggla samma moment om och om igen och dom gör det, men är du dum/orättvis mot Lakken så kommer dom inte fortsätta träna med glädje..
Dom gör vad du vill ändå, men du märker skillnaden genom att dom inte längre gör sitt yttersta..

#36 Ja, det gör de verkligen! Jag tänkte skriva till dig och fråga om dem för att jag blev så fundersam på vad det var! Kolla här under "kullar" på F-kullen! Varulvar! http://roughrags.com/index2_sv.html

Jag läste lite om pälsen i RAS eller något annat dokument och såg att det främst var 2 olika pälstyper som föredrogs, eller till och med var de enda godkända?

Rycka päls har jag funderat på nyligen. Drar man liksom med fingrarna längst med pälsen så att det lösa följer med, eller gör man verkligen ett ryck? Det låter lite dramatiskt isåfall!

Curlypäls fäller HELA TIDEN (vilket är ett tecken på en hälsosam päls) och om jag dammsuger och sedan står och skurar direkt efteråt så kommer det stora "damm"tussar flygandes över golvet. Pälsen lossnar och fälls ur REJÄLT i duschen när man stryker händerna över den medan vattnet rinner, sedan så fälls det rejält ett tag efter duschdagen. Inget som inte kan fixas med daglig dammsugning! Det dras ändå in så mycket grus och gräs och allt möjligt.

De låter ganska så lika min curly, fast förhoppningsvis med mindre envishet iallafall efter valptiden och unghundstiden. Min hane är väldigt tuff och hård men samtidigt väldigt mjuk och blir lycklig över att vara till lags, med nästan allt ;)

Det känns lite bra att se hur han skiter i vad min granne säger för det får mig att komma ihåg hur mycket jobb jag har lagt ner på den här hunden och att han faktiskt lyssnar riktigt bra på mig, men ingen annan. På gott och ont. Vi ska träna lite för skojs skull!

Att man inte får vara orättvis är bara bra, för jag vill att en hund ska ha standard nog på mig att jag gör mitt bästa för att bli bättre. Jag vill fortsätta utvecklas med alla mina hundar, även när det är svårt, i vått och torrt!

Den här hunden har verkligen förvandlat mig ifrån en otroligt arg och oempatisk människa till någon med mycket gott tålamod för det mesta (sådana dagar, ni vet), bra känslohantering och rejält med empati för att inte nämna en enorm kärlek till honom. Han är hela mitt liv.

Det låter verkligen som att lakkar har ett mycket gott självförtroende, något som jag också känner igen i min hane! Han vet att han fixar allt och om han tvekar eller inte förstår så ÄR det mitt fel, vilket jag också brukar säga till honom :D Redan vid 10 veckors ålder var han tuffare än mig och som tur är smittade han av sig på mig och inte tvärtom :)

Jag vill vara den bästa jag kan med mina hundar och såsom vi har levt tycker jag nog att jag har lyckats också, så jag ser fram emot mycket kul även med hund nummer 2!

#37: Det är inte Lakkar på den bilden från "F-kullen"😃
Det är Holländsk herdehund…strävhårig HH..
Det hade jag totalt glömt bort, men kom ihåg det nu när jag såg bilden att dom även födde upp en kull strävhåriga HH..

Njae det räcker oftast inte bara att dra med handen för att få med dom längsta hårstråna som sitter lite lösare, men inte helt löst, utan man rycker, men inte så hårt att det gör ont på hunden..Det känns inte mer att rycka dom än att att borsta/kamma, då följer det ju också med hår som suttit löst.

Nog har dom bra självförtroende alltid-speciellt när det behövs, men dom är samtidigt mjuka/känsliga och stolta på en gång..Svårt att förklara..Den hund som är mest "ensamhund" bland Belgarna..Även om kanske alla varianter är lite av en "ensamhund" egentligen mer eller mindre.

#38 Men oj! Ser de ut så?! Jag tänkte först att "Hmm, de föder ju även upp hjorthundar som är grå, men de såg ju INTE ut som dem så jag trodde helt enkelt att det var en lakke plus en grönis!

Jag kollade på lite videor idag för att förstå ryckningen och tycker att det ser ganska så mysigt att sitta och pilla med. Jag gillar sådant fix. Uppfödaren lär väl hjälpa också ifall det behövs :)

Jag tror mig förstå vad du menar! Däremot så är jag osäker på vad du menar med en "ensamhund". Är det lite "kan själv" med mindre input ifrån föraren? Förklara gärna!

#39: Ensamhund var ju helt fel ord, jag menade en Enmanshund.

Alltså en hund som inte älskar alla människor (eller främlingar) även om dom accepterar främlingar. En enmanshund kan vara jättetrevlig mot folk, men utan att "bry sig så mycket"
Men en enmanshund (enligt mig iaf) är främst en hund som mest tyr sig till och lyssnar på en i familjen först och främst..Matte eller Husse.

Våra Lakkar har varit lite enmanshundar på så vis att dom alltid tytt sig till mig och lyssnat mer på mig, men inte alltid på husse. Speciellt när dom var unghundar så fick ju jag steppa in vid många tillfällen när inte hundarna lyssnade på husse och bet han lite väl hårt..haha
Nu var det ju jag som var/är "hundtränaren" i familjen och som gått kurser, tävlat, växt upp med hund, osv..Min man var en "kattmänniska" innan han träffade mig..
Nu är han en "hundmänniska" och klarar av hundar bättre..Efter lite "träningstips" från mig haha

Samtidigt så älskar dom och blir jätteglada (iaf blev våra det) av att tex åka till eller få besök av andra människor som dom lärt känna bland släkt och vänner..
Fast även där har dom sina favoriter (och sina icke favoriter;) så vem som helst brukar dom inte fastna för.

Men gällande om dom är såna hundar som "säger kan själv"
Njae..Det tycker jag inte dom är..men det beror samtidigt lite på vad du menar..

När det gäller att söka, spåra, vakta så kan dom oftast själva och vet faktiskt bättre än oss människor dom flesta gånger..
Det vet jag själv när man har försökt styra för mycket i tex ett spår, så brukar det inte gå så bra..Låter man hunden göra det den VET BÄST..så brukar det ordna sig till det bästa…
Samma när det gällt vakta/beskydda..Låt valpen utveckla det så naturligt som möjligt.(om du skaffar brukshund iaf) styr inte för dom vet oftast bäst..

OBS nu menar jag inte att man ska tillåta valpen att vakta hur som helst såklart utan att lägga sig i, men att vakta kan dom egentligen redan. Det sitter i generna.och får dom bara rätt stöd så "kan dom bäst själva"
Samma med nosarbeten..Det är hunden som är nosexperten, inte vi, kom ihåg det..😂

#40 Ahaaa! Då är jag helt med! Det låter verkligen som min hane där. De flesta tycker han är lite läskiga och han vill INTE bli berörd, men när han fick höra och se grannarna ett par gånger när vi sa hej så började han vifta på svansen och vilja hälsa på dem nästa gång vilket han då fick när jag berättade för grannarna att "nu börjar han känna igen dig och vill hälsa!" Nu är de bästisar allihopa!

Vid ett par tillfällen så har han gillat främlingar direkt och varit jätteglad över att se dem fastän vi aldrig hade sett dem förut, så så kan det också vara! EN gång har han morrat på en främling ute, så jag fick bara anta att det var något fuffens med den personen.

Jag tycker att detta är väldigt skönt och fungerar super.

Inte helt lätt att veta hur man ska bete sig eller säga till en hund om man saknar erfarenheten. Jag visste definitivt inte innan jag skaffade min hane. Grannen håller på att lära sig och kan få honom att lyssna till en viss del, men det är svårt för henne att ha det där jävlar anamma som krävs för honom och han vet att han kommer undan, haha.

Han är dessutom jättefjantig som verkar tro att jag försvinner förevigt ifall någon går iväg ett par meter med honom i koppel, fast det är väl bara att känna sig älskad :)

Bara med en ny rasgrupp som det lär bli så kommer jag att behöva mycket stöd ifrån uppfödaren och instruktörer, för det du beskriver om att låta hunden göra sitt till största del känns främmande för mig, men helt rätt. Jag var väldigt noga och la mig i för mycket med min hund, vilket märks med vissa saker, men det blev aldrig något problem eftersom han har så mycket självförtroende vilket jag beskriver nedan.

När jag pratar om "kan själv" så tänker jag mest på att min hane är envis med att göra saker på sitt sätt när det inte är bäst sätt. Visst kan han hitta vad han nu letar efter, men det skulle ju ha varit hjälpsamt ifall han hade lyssnat på när jag visade att HÄR ska vi leta istället för att springa iväg långt långt bort åt fel håll i högsta hastighet, vilket han i och för sig gör ibland för att han ÄLSKAR det så mycket och har så kul. Han saktar ner och fokuserar bättre efter en stund.

Det har blivit MYCKET bättre, men man får fortfarande påminna ibland med "leta här" och visa med armen. Därför så ska fokuserat sök såsom nosework och specialsök bli så bra, så att han blir lite inramad och inte slarvar eller springer för kung och fosterland helt i onödan.

Däremot så kan jag hålla med om att hunden vet bäst med nosen, för det har ofta hänt att jag har glömt bort vad tusan jag slängde godisen och att jag sen "rättar" honom när det i slutändan visst var godis åt det hållet. Så det är väl mest vägen dit egentligen, att inte lägga 100 när det räcker med 60. Mest för ryggen och benens skull.

#41: Lakkar tycker inte att någon människa är läskig alls! Jag har aldrig haft en rädd eller osäker Lakke..
Sen enligt efter vad du beskriver så låter det inte som att din hane är rädd på "riktigt" ..Jag tror han bara är ointresserad av främlingar helt enkelt..
Och visar det på det viset för att slippa interagera med folk som är "jobbiga"
Sen kan jag ju inte VETA det såklart, men det är så det låter iaf..Att din hund är tuffare än du tror..

Lakkar brukar inte bli rädda för någon..Annat än för sin ägare möjligtvis, skulle jag kunna tänka mig iaf då dom är så måna om att få din bekräftelse, tillåtelse, osv. Så skulle dom kanske kunna bli rädda för sin ägare. En främling däreomot, Nej!
Tvärtom dom skulle aldrig bli rädda eller ens osäkra för en främling..
Dom bryr sig inte om människan beter sig läskigt ens..Det triggar dom bara ännu mer…Det enda dom bryr sig om i den stunden är att inte denna "läskiga/jobbiga" människa gör dig illa..(enligt mina erfarenheter- som alltid 😂)

Dom tycker att människor (främlingar) kan vara jobbiga, men inte läskiga..
Dom typ fogar sig med en stor SUCK…om någon (som dom inte älskar) kommer fram som vill hälsa..
Och verkar tänka typ.."ok jag tycker inte om dig men jag står ut medans du klappar mig"..suck, suck suck. 🙄🤣

Men kommer det någon (för nära) som kan vara farlig så reagerar dom som din duktiga hane gjorde. Jag litar fullt ut på mina hundar numera. Om dom reagerar på en karl tex på så vis att dom visar sig extra beskyddande..så lyssnar jag på dom…Även fast jag inte alltid har lyssnat på deras "råd" tidigare tyvärr..

Sen gällande att din hund tex ville söka på ett annat sätt eller från ett annat ställe än där du hade lagt ut belöningen. eller från stället som du visade honom.
Betyder inte att han inte vet vad han gör..eller vet vad han luktar..

Om man lägger ut något mat/leksak så kommer vindarna/luften ändra om allt och medans du (eller dom flesta människor) tror att dom vet bäst var hunden ska börja söka ifrån så kan vinden ha gjort så att doften ligger på ett helt annat ställe..
Och då kan det hända att man inte fattar vad hunden pysslar med..Fast egentligen så är det vi, igen som inte förstår hur en hundnos fungerar..
Så om din hund vill börja söka från ett helt annat ställe (än vad du vill/tror är bäst) så vet hundar (oftast) bäst ändå..
Sen kan dom ju strula pga annat ibland, men i det stora hela så tycker jag det funkat bäst när jag har trott på att hunden vet vad han gör..😊

#42 Egentligen så ska väl ingen hund vara rädd för främlingar. Min är definitivt osäker vilket syns på hans låga kroppshållning, låga och viftande svans, med eller utan boffande och överkompesationsbeteenden såsom att hoppa eller gå fram fastän han inte vill. Det är helt enkelt jag som måste bli bättre och stötta honom där genom att rädda honom ifrån att bli hälsad på eller bli behandlad på sätt som han inte är trygg med.

Det tar oftast inte mer än ett par minuter innan han blir bekväm med någon, men de får inte klappa eller kladda på honom för då tar det längre tid och han tycker att de är läskiga. Han är aldrig direkt rädd, men han tycker definitivt inte att det är trevligt alls, fastän det finns en nyfikenhet.

Han är lite mer försiktig/osäker av sig och gillar oftast inte att bli berörd av sina grannkompisar (hundar och människor) eller mig heller, men han kan också komma och lägga sig på mig och älskar att sitta i knät och få sitt bröst klappat. Men lite svår att impa på och föredrar mest att stå lutad emot eller bara sitta bredvid :)

Det är väldigt skönt att ha en stor hund som fungerar avskräckande, vaktar och håller koll åt en. Jag skulle inte ha något emot att ha en ännu större hund, men med det kommer sjukdomar, kortare livslängd och så ska jag orka både hålla och bära den också :D

Jag var så himla sugen på Newfoundland ett tag, men de verkar INTE må bra på sommaren :( Tittade därefter på Landseer, men de är ju inte så vanliga och jag har för mig att deras självständighet är vad som gjorde att jag släppte dem. Jag är väl heller inte så impad av dreglandet heller.

Du har rätt om vinden. Den har jag inte tänkt så mycket på! Fast problemet med att han först springer i 180 för att han är så glad/taggad kvarstår. Svansen går hela tiden när han letar efter något. Det förekommer mest ifall vi inte regelbundet kör sök. Nu är det ju lite svårt med tanke på viktnedgången.

Nu var det ett tag sen och jag har tittat in mig på lite nya raser av lägre växel än de vi har pratat om :) Inte minst för att det känns ganska så hopplöst att behöva välja mellan lakke och beauceron eftersom de är så himla ovanliga och svåra att få tag på, hovawarten som jag har fått bekräftat har svårt med arbetsmoralen och som har fått reservationen bortavlad eller schäfer som nog är för snabb för mig och dras med sjukdomar.

Jag vågade titta in mig på de stora bjässarna såsom landseer och den som nog är favoriten av de stora - pyreneisk mastiff.

Newfoundland var jag också riktigt kär i, men med tanke på att de blir så varma så kändes det inte riktigt rätt att skaffa en då vi inte har närhet till vatten där den kan svalka sig. Det är nog tufft för min hane på sommaren när det bara är lite varmt och då saknar han ändå underull.

Med samtliga större raser som är alldeles för tunga för att bära känns det inte heller bra, speciellt då en av rasklubbarna skrev att man bör ha tillgång till hiss. Jag tror att 30-40 kg är optimalt, men jag kan säkert bära lite mer också, såsom 45-50 kg. Det är viktigt för mig att bära storvuxna raser!

Ett annat problem är att den pyreneiska mastiffen vill ha en högt belägen plats att spana och vakta ifrån, vilket inte riktigt kan uppnås här i vår lilla lägenhet även om den inte är på marknivå. Jag vill kunna erbjuda hunden ett liv utifrån dess bakgrund så gott som det går, precis som jag skulle vallat med en border collie eller jagat med en jakthund.

Men kanske så.. Allt kan ju hända och jag är med på att de kan vara väldigt långt ifrån rasbeskrivningen, vilket är synd.

Den starkaste rasen på listan är just nu faktiskt akitan som jag har tittat på en del förut och drog mig för eftersom de är så stolta och även långsinta. Men allteftersom tiden går lär jag mig mer och mer om hur jag vill att min kommunikation med hunden ska vara så jag tror att det hade gått bra. Även dominansen avskräckte mig, men jag kommer nog aldrig att flänga runt och träffa en massa hundar, vilket jag inte gör nu heller.

Sammanfattningsvis så har jag kommit fram till ett par viktiga punkter som beskriver de här tankarna. Jag vill ha en hund som jag kan be om att göra saker och inte behöver säga att "nu jäklar så gör vi detta, punkt slut" såsom jag behöver med vissa saker kring min hane.

Visst behöver man ha lite jävlar anamma till en grad med de allra flesta hundarna, men det känns lättare om det inte är med något så grundläggande som koppelgående då det helt enkelt är riktigt tröttsamt att behöva stanna 3 gånger i halvmetern vissa dagar. Men visst räknar jag fortfarande med att få en dryg och envis hund, för säkerhets skull ;) Och jobbar på mig själv för att vara så bra jag kan, såklart!

En annan sak är att jag verkligen vill ha en hund som har skinn på näsan nog att vakta, även om det bara innebär morrande och skall som är avskräckande och att inte vika ifrån min sida. Det är också en av anledningarna till att jag vill ha en stor hund.

Nu när jag har tjatat lite så ska jag rikta tråden lite.

• Vad vet ni om de nämnda raserna? Erfarenheter?
• Hur yttrar sig akitans stolthet, långsinthet och dominans?
• Hur tusan gör man egentligen om man skaffar en STOR och STARK hund som lätt kan dra iväg en om den verkligen vill?

Jag ska plugga vidare på akitan och höra av mig till lite uppfödare för att reda ut en del frågetecken :)