Tycker hilma synd om mig nu:(
Idag skulle jag vara lite duktig och gå ut med grannarnas jaktlabbe trots att det var mörkt och spöregn ute.
Vi går på vägen med kort koppel för man ser ingenting och det är lervälling överallt.
Plötsligt ser jag ngt brunt svischa över vägen. Det visar sig vara ett rådjursf*n och jag hinner inte reagera innan jag åker kana på näsan i lervällingen med en bruten arm som fastnat i ett koppel med en hysterisk hund i andra änden.
Ner för diket och ut över halva ängen tills hunden stannar och vänder sig förvånat om "Va? aha, var du där? just det."
Fick halta hem för att lämna hunden och grannens lilla barn på 5 år öppnade dörren och påpekade att jag hade bajs på kläderna…
När jag kommit hem och bytt kläder efter en lång dusch och många plåster på näsan och armbågen ska jag ut och ta in hästarna från hagen.
Vem är det då som råkar kliva på elstänglet?
Hmpf!
Oj då, bröt du armen? Inte rolig dag i dag då. :(
Ne asså, hehe jag överdriv kanske liite ; )
Men det känns så, kan fortfarande inte använda den normalt…
Stackare! Är det en sån dag idag? Då ska man helst inte kliva ur sängen. I morgon lär du väl vara ännu eländigare efter att du varit still under natten. Man vet ju hur det känns efter en ofrivillig avsittning från häst.
#3# Från en häst?
#4 Ja, man blir lika mörbultad som av att trilla av hästen. När man varit stilla en stund, då kommer värken. Det kommer hon att känna av. Tror #1 förstår hur jag menar eftersom hon har hästar.
Neej, asså först gick jag ut med en hund. Den drog iväg när jag höll i kopplet utan att jag var beredd så jag fick ett ryck i armen och jag föll omkull.
Senare skulle jag ta in hästarna. Då öppnade jag hagen och lade eltråden till öppningen på marken. Det var spöregn och jag klev på tråden…
Starta ny diskussion