#0: SKK har en uppfödarutbildning som jag har hört gott om (iaf för ett par år sen).

Det man framförallt bör tänka på är om ens egna djur lämpar sig till avel eller ens är en bra matchning som avelspar.
Som en av iFokus kloka kattuppfödare M. Lagerquist sa i en annan tråd:
"Alla djur har ett egenvärde men alla har inte ett avelsvärde."

#1: kan man gå utbildningen när man är under 18? Tänker att det ksk är lättare att någon uppfödare berättar grunderna🙈

#2: Är man under 18 tycker jag inte man ska ägna sig åt uppfödning på egen hand, oavsett djurslag. För att pyssla med avel tycker jag det krävs mycket mer erfarenhet och kunskap än att man kan grunderna. Det är liv det handlar om.

Här kan man läsa mer om SKK's uppfödarutbildning:
https://www.skk.se/uppfodarutbildning/
Mycket troligt att det är 18-års gräns.

#3: föder för tillfället upp kaniner🙈
Saken är att grunderna är svårare att hitta än vad det var för mig att hitta de i kaninaveln, där får man reda på allt genom att läsa två-tre sidor😅

Självklart kommer jag ha vårdnadshavare som hjälper till, kostnaderna står jag för då jag jobbar för att få mina egna pengar🙃jag vet det mesta om avel men detta med hälsotester, pengar(bokföring osv) å färggenetik är något jag bör lära mig, annars går allt åt skogen

#3: det jag tycker är lite svårt är att veta var jag ska göra av hanen medans kullen är nån vecka. Antingen så får han bo hos en kompis/familjemedlem eller så får tiken vara i köket avdelat från resten av lägenheten☺️

#4: #5: Du är på tok för långt fram i planeringen.

Vet du ens om dina djur är lämpliga till avel var för sig och som avelspar?
Bokföring för en seriös uppfödare är oftast väldigt enkel då de sällan går med vinst. Hundavel är otroligt dyrt och tidskrävande även när allt går som det ska och man får alla valpar sålda när de är 8 veckor. Kan du vara hemma med tik och valpar i 8 veckor?
Kan du ta hand om ev osålda valpar? Finns pengar till ett akut kejsarsnitt mitt i natten en lördag?

Sen måste man vara medveten om att saker kan gå fel, väldigt fel. Kullen måste vara värd tikens liv rent krasst. Hundavel är inget man lär sig genom att läsa på ett par hemsidor. Som uppfödare ska du vara köparens stöd hela hundens liv, med andra ord behöver man en hel del egen erfarenhet av både valptiden, vardagen med rasen och hundägande överlag.

Helt ärligt tror jag ingen seriös valpspekulant skulle köpa en valp från en omyndig uppfödare. Hade föräldrarna redan haft etablerad uppfödning hade det varit en sak men en ungdom som tagit en valpkull känns inte seriöst för mig iaf.

Vad är det för ras på tiken och hanen? Har dom gjort alla hälsotester som rasklubben har för individer som ska gå i avel? Kontrollerats för rasbundna, ärftliga sjukdomar? HD/ED-röntgenresultat? Ögonlysning? Hur ser det ut längre bak i släkten, finns det sjukdomar eller hälsoproblem där som man behöver tänka på vid avel?

Beroende på ras/raserna i hundarna kan dom vara bärare av en del olika genetiska sjukdomar och därför är det viktigt att se till att dom inte paras med en annan bärare av sagda sjukdom och därmed får valpar som drabbas av dessa. Det är jätteviktigt att testa för om det finns i rasen/raserna.

Rasklubbarna har mycket information samt kontakter med uppfödare till olika raser. Vill du ha en mentor kan du börja leta där.

Även om du inte är registrerad som uppfödare hos SKK kan du ta max två kullar från renrasiga hundar med stamtavla (av samma ras givetvis och som uppfyller kraven för att gå i avel) och registrera valparna i SKK och få stamtavla till valparna. Jag vet inte om SKK kan hjälpa med skattning av valpkullen då eller om det är en tjänst som bara registrerade uppfödare har, men det kan vara värt att kolla upp.

Är du tillräckligt kunnig inom hundar, hundträning, hundbeteenden och dylikt för att kunna svara på valpköpares frågor och ge råd samt vägleda när dom kontaktar dig om olika problem och hinder dom stöter på i vardagen med sin valp? Kan du tillräckligt om rasen och rastypiska egenskaper och beteenden för att lära ut och hjälpa vid problem som uppstår? En bra uppfödare finns där och hjälper och stöttar sina valpköpare hela hundens liv. Det är viktigt att tänka på!

Har du möjlighet att ta tillbaka en eller flera valpar om köparna får problem och inte kan behålla hunden? Det är vanligare än vad man tror och kan hända tidigt eller efter några månader eller upp till ett år. Många vänder sig till uppfödaren igen för att lämna tillbaka den eller be om hjälp med omplacering. Om du inte kan eller dom inte gör det så kan dom sälja den vidare själva och den kan "försvinna" utan ett spår för dig för alltid, så du vet aldrig vad som händer med den individen och hur den har det eller om den ens lever. Det här råkar många ut för, även dom mest erfarna uppfödarna och det är lika jobbigt varje gång.

SKK erbjuder olika utbildningar och kurser för den som är intresserad av att lära sig om avel, genetik och uppfödning av hund. Du behöver vara medlem i SKK och det kostar, både medlemskap och kurserna, men kunskapen där är guld värd för den som vill avla på ett seriöst och rätt sätt. Kurserna finns även på distans nu i pandemitider.

Den 19:e januari nästa år startar både uppfödarutbildning på distans samt hundavel och genetik på distans. Du borde definitivt kolla upp om det finns någon åldersgräns då dessa kurser då det låter precis som det du letar efter.

#7: tiken å hanen kommer vara Rottweiler☺️
Tiken kommer jag få göra alla hälsotester själv på, troligen hanen oxå😅beror dock på hur gammal hanen är när jag köper honom, tiken får jag av en familjemedlem.

Ska kolla upp på deras sida om allt jag behöver veta nu, igår var det lite sent då jag vart trött😪

#8: Nu gör jag kanske en övertolkning här men det känns inte som att du ens har reflekterat över vad jag och Mitchika skrivit om vilket stort ansvar avel är. 😞

Är det dessutom en krävande bruksras som rottweiler skulle jag definitivt överlåta aveln till folk som vet vad de pysslar med.

#9: jag har läst och reflekterat över det ni skrivit. Jag skrev ner på ett block där Mitchika skrivit om de frågorna man skulle ställa sig själv, jag har fattat att avel är ett stort ansvar🙃
Så krävande skulle jag inte säga att Rottweiler är, är uppvuxen med Rottweiler å andra ”krävande” raser☺️

#10: Det lät inte som du var så erfaren av krävande raser i din tråd om dobermann, men det är bara min tolkning. 🤨

Varför vill du ta en kull? Vad får du och tiken/hanen ut av det? Vad skulle dessa valpar tillföra rasen i stort?

#8: Okej, när det gäller Rottweiler så verkar både HD och ED-röntgen obligatorisk. Tiken och hanen måste båda ha friröntgade armbågar och höfter:

https://rottweilerklubben.se/halsoprogram-for-hofter-armbagar/

"Juvenile Laryngeal Paralysis & Polyneuropathy," JLPP förekommer och är väldigt viktigt att känna till:

https://rottweilerklubben.se/jlpp/

Lite information angående stubbsvansade rottweilers och kopplingen till sjukdomar som är intressant att läsa om:

https://rottweilerklubben.se/stubbsvans/

Rasspecifik avelsstrategi för Rottweiler, mycket lärorikt och information som finns där att läsa på om:

https://rottweilerklubben.se/wp-content/uploads/2020/06/RAS-f%C3%B6r-rottweiler_-remissversionmedlemmar.pdf

Det är också starkt rekommenderat att du låter både tik och hane bli korade för att utvärdera dom exteriört och mentalt. Jag hittar inget om att det ställs som krav, men det är starkt rekommenderat av Rottweilerklubben och ett av rasens mål är att få fler individer testade, undersökta och mentalbeskrivna. Definitivt något som en seriös uppfödare av rasen, oavsett om det bara rör sig om en kull, borde göra.

I övrigt så rekommenderar jag ändå att låta ögonlysa hanen och tiken inför parning. Mig veterligen förekommer det inga direkta ögonsjukdomar hos Rottweiler till den grad att det blivit ett problem för rasen, men det finns inget negativt med att kontrollera hundens ögon ändå. Förebyggande tester hjälper till att förebygga så att risken för att nya problem avlas in i rasen och sen behöver arbetas bort sjunker.

Utöver det borde du besöka alla coronavänliga arrangemang som ordnas av Rottweilerklubben eller liknande som du kan för att träffa massa olika hundar, ägare, uppfödare och bredda din vy av rasen.

Innan pandemin så var jag och en vän på en rejält stor Rottweilerutställning som hölls nära där vi bodde och fick se hundratals individer ställas ut, visas upp, hanteras och umgås. Det var otroligt kul och lärorikt och vi fick prata med Rottweilerfolk av alla möjliga slag, från ägare och uppfödare till funktionärer och domare som sett mycket av rasen under sin tid. Jag rekommenderar verkligen det.

#13 Mycket bra info där.Att avla är en hel vetenskap.

#11: är inte så erfaren av just Dobermann, fast jag haft rasen runt mig hela uppväxten. Kommer sluta svara dig då du bara är negativ

#13: aaa tack så mycket! Det var en hel del kunskap du delade med dig av gällande tester. Visste inte att det var vanligt med ögonsjukdomar hos Rottweilern☺️

Ska läsa de länkar du länkat

Redigering: jag har hört om JLPP och att det är vanligt inom rasen tyvärr

#15: Fast Harley tar upp några väldigt viktiga poänger också.

Bara för att man är uppväxt med någonting betyder det inte att man har kunskap eller är kunnig inom det. Jag är uppväxt med två "träningsnarkomaner," min pappa och min bror, men jag kan inte ett dugg om träning för jag engagerade mig aldrig i det under uppväxten och var aldrig intresserad. Så där spelade det ingen roll att jag hade ett enkelt hemmagym och tonvis med kunskap omkring mig, för jag var inte involverad.

I samma veva så växte jag även upp med en pappa som älskade akvarium och fiskar och verkligen brann för det under många års tid tills hobbyn blev för tung för honom. Han hade böcker om det, pysslade med akvariet, fixade med växter och olika typer av fiskar. Jag älskade att sitta och titta på fiskarna, döpa dom och även mata dom ibland, men jag hade aldrig intresset för att lära mig allt det avancerade kring akvarium och fiskskötsel, så jag har ingen kunskap där heller. En del erfarenhet och jag kan lite praktiska grejer, men inte på långa vägar tillräckligt för att starta upp ett eget kar och lita på att jag kan hålla karet och fiskarna friska och långlivade.

Så att du är uppväxt med Rottweiler och Dobermann i sig behöver inte betyda speciellt mycket i det här sammanhanget. Det är ditt engagemang kring hundarna, rasen och ditt intresse, din passion och ditt driv under uppväxten med dom som spelar roll. Bara för att man är uppväxt med någonting blir man inte automatiskt kunnig och erfaren inom det, om du förstår hur jag menar? 🙂

#16 Jag tror du har läst fel. Jag skrev att mig veterligen var det inte vanligt med ögonsjukdomar hos Rottweilern, men att det aldrig är fel att låta sina hundar testas ändå för att vara extra vaksam. Om ingen ögontestar sina hundar kan ögonproblem utvecklas och komma smygande.

När det väl gått så långt att det börjat upptäckas hos individer för att det påverkar dom kan problemet redan ha hunnit avlas in i så många linjer att det blir ett jätteprojekt att försöka få bukt med. Det är också en sida av aveln som är viktig att komma ihåg och ett jättestort ansvar som uppfödare har.

#15: Om du blir stött av det jag skriver kommer du få en rejäl kalldusch när uppfödare eller valpspekulanter grillar dig i ett korsförhör innan de säljer eller köper valp till eller från dig. 😉

Är något fel på valparna du säljer är det du som måste stå för det.

Låter inte alls genomtänkt detta. Du verkar inte ens ha någon avelshund men planerar redan avel.

Skaffa hund och gå kurser. Avel bör vara långt fram i planeringen, ifall hunden ens passar till avel.

Rottweiler är dessutom en bruksras - och föder man upp en bruksras så anser i alla fall jag att man skall vara kunnig och ha erfarenhet av åtminstone någon av bruksgrenarna. Hur ska man annars veta vad som krävs för att föda upp bra och rastypiska individer? Och för att kunna bedöma om ens hund är bra och har något att tillföra rasen?

Rottweiler skall ha "Känd mental status" för att användas i avel men för att avla seriöst behöver du dessutom kunna tolka en mentalbeskrivning (MH). Det krävs en del kunskap om hundars och även rasens mentalitet för att kunna använda de instrument som finns för att utvärdera både sin egen och andras avel.

Man kan heller inte förutsätta att just den tiken och hanen matchar varandra, det gäller att kombinationen är genomtänkt och att man hittar rätt hane till just sin tik. För att göra det behöver du kunna bedöma din tiks styrkor och svagheter vad gäller tex hälsa, exteriör och mentalitet - och vara tillräckligt insatt i rasen för att hitta en lämplig hane.

Du vill gärna lära dig mer vilket är jättebra men jag tror att det vore bra om du fick betydligt mer erfarenhet av både rasen och hundavel innan du sätter dina planer i verket.

Till exempel finns det en del kennlar som behöver hjälp med allt från att rasta hundarna, pälsvård, träna inför utställningar och/eller tävlingar - och dessutom avel. Det kan ge mycket och bred kunskap och behöver inte nödvändigtvis vara just den ras du själv är inne på. Man lär sig enormt mycket "hund" oavsett vilken/vilka raser det gäller och många bitar i aveln är gemensamma, både i teori och praktik.

Att ha en bra mentor är ovärderligt och personligen skulle jag aldrig utsätta min tik för parning, dräktighet och valpning utan att ha dels egen erfarenhet, dels ha någon som kan hjälpa mig. Man kan läsa sig till mycket, men vissa saker behöver man lära sig rent praktiskt.

Det kan förmodligen tolkas som att vi är negativa i den här tråden men jag förutsätter att du vill vara en seriös hunduppfödare. Att ta en kull valpar är inte så svårt, att göra det bra kräver stor kunskap och dessutom en god ekonomi. Det är dyrt att ha en seriös uppfödning och man kan lika gärna gå back med en kull. Eller ha lagt massa pengar på hälsotester, meritering, andra utvärderingar av sin hund, själva parningen med eventuella rese- och boendekostnader (räkna inte med att din hane kommer att vara den bästa till just din tik), veterinärkostnader om något går snett - och sedan stå där utan några valpar alls. Du kan till och med förlora din tik om det vill sig illa.

Man ska inte förringa kaninavel, den behöver också kunniga och seriösa uppfödare, men hundavel innebär ett oändligt mycket större ansvar och kräver betydligt mer av dig som uppfödare.

#18: att en uppfödare som frågar massvis innan de tänkt sälja en valp till mig kan jag stå ut med, jag gör själv det när jag tingar ut mina egna uppfödningar. Det är att du är negativ

#21: Du säger negativ, jag säger realist.

#17: tog det som att det var ”vanligt” med ögonsjukdomar när du sa att man bör göra en ögonundersökning. Men då vet jag:)

Vad jag menar med uppväxt å erfaren är att jag läst på om just raserna, då jag har intresse å lär mig snabbt = gör det kul att läsa på. Är inte insatt i Dobermann längre = vill ej ha rasen längre, då jag känner att rasen är inte ”för mig”.
Rottweiler har jag haft runt mig hela uppväxten och gjort mig intresserad att lära mig mer om den, vilket jag vet mycket om redan. Har varit mycket involverad hela tiden med Rottweilern, Amstaffen å de andra hundarna jag haft, tyvärr inte Dobermann.
Känner att när jag vetat mer om avel och fått en mentor som kan lära med så är jag nog redo när tiden är inne att ta en kul på tiken😊

Så de tester jag bör göra är: höfter/armbågar, JLPP, MH å ögontester? (Kan ha glömt något…) sedan veta vilken hane som passar till min tik. Båda avlesdjuren ska då vara testade för det som jag skrev innan.

#23: Jag ser personligen ingen anledning att inte göra en ögonundersökning på någon hund som ska gå i avel. Det kostar inte mycket pengar för det man får, det är inte ett långt eller avancerat test och är man bara ute och bokar och planerar i god tid är det inte alltför svårt att ordna det heller.

Men med hundavel räcker det inte med att läsa på. Det är det många av oss försöker förklara här i tråden. Kunskapen du behöver för att hålla på med hundavel kan du inte få genom att bara läsa och studera. Det krävs så mycket praktisk erfarenhet. Det krävs en kunskap och en kännedom om rasen som endast går att få genom att aktivt umgås med, arbeta med och träna med massa olika individer av sagda ras. Att prata med andra människor som arbetar med samma ras, få flera synpunkter. Träffa och arbeta med både bra och dåliga individer av rasen och lära sig att kunna urskilja dessa själv.

Inget av det här kan du lära dig genom att läsa på. Du måste ut i hundvärlden, du måste delta praktiskt i alla dessa grenar du är intresserad av. Rottweiler är en brukshund, precis som Lona berättade i inlägg #20 med mycket bra och detaljerad information. För att avla en brukshundras måste du vara både aktiv och kunnig inom dom grenarna som rasen används i. Är du det?

Har du tillräckligt med kunskap och kännedom om Rottweilers för att kunna träffa en individ och bedöma att: "Ja, det här är en bra rastypisk Rottweiler och en bra representant för rasen." och därefter utförligt beskriva och motivera varför du tycker och känner så? Med andra motiveringar än att hunden är frisk, fin, snäll och har klarat MH? Eller tvärtom, bedöma att det är en dålig, orastypisk Rottweiler som inte bör gå i avel och förklara varför?

Allt det här måste en bra uppfödare kunna göra och det går enbart att lära sig genom praktisk erfarenhet över många års tid. Det finns inga genvägar till att bli en bra uppfödare. Det finns ingen lista med saker man snabbt och enkelt kan bocka av en efter en för att räknas som seriös och göra det på "rätt" sätt.