Kopierar mitt svar från andra tråden.
Att ha fastnat för en "mini-golden" är att ha fastnat för ett utseende i första hand, eftersom det inte är en homogen ras vet ni inte vad det är för typ av individ ni får. Jag rekommenderar att ni hittar en renras ni gillar och noga väljer ut en uppfödare.

Om ni söker en framtida terapihund hade jag än mer rekommenderat renras så ni enklare kan följa linjernas mentalitet bakåt i leden, alt. leta efter en vuxen omplacering så ni vet vad det är för lynne hunden har.

För det första finns det ingen registrerad ras som heter Comfort Retriever eller mini-Golden Retriever. Det är en blandras mellan Golden Retriever och Pudel (troligtvis dvärg, toy eller mellan) eller Cocker Spaniel (för det mesta dessa raser vad jag känner till) som har fått ett "designerrasnamn" för att folk vill kunna ta ut hutlösa summor för sina köksavlade hundar och få dom att verka mer speciella.

Det finns ingen seriös, kontrollerad avel av dessa hundar så det finns ingen samlad data eller information över huvud taget som säger någonting om hur dessa blandraser är mentalt eller vad dom passar som. Som bäst kan du hitta hur någon eller några individer av denna blandningen var, men det säger inte mycket då det återigen inte finns kontrollerad avel över dessa och hundarna kan bli väldigt olika beroende på vilken ras som Golden Retrievern korsats med och vilka linjer som alla raser i blandningen kommer ifrån.

För det andra så är det ett riskspel att köpa en valp med avsikt för att utbilda denna till terapihund, även om denna kommer från en ras eller från en uppfödare som fokuserar på den typen av inriktningen med sina hundar. Alla individer passar inte som terapihundar, vilket är varför som många som föder upp till exempel ledarhundar och dylikt söker tillfälliga hem som valparna kan bo och växa upp hos innan dom är gamla nog för att testas och se om dom håller måttet. Många gör det inte och får stanna i sina tillfälliga hem eller säljas vidare.

Att välja en blandrashund vars historia du inte har någon som helst aning om är verkligen att spela med alla oddsen emot sig för hunden ifråga kan bli precis hur som helst.

Ett vanligt förekommande problem inom blandrasaveln är också att det inte är dom bästa, renrasiga individerna som används till blandrasavel. Väldigt många som används till blandrasavel gör det för att dom inte håller måttet inom renrasaveln eller som är vanliga, trevliga familjehundar som ägarna vill ska få en kull för att "Fido är ju så snäll och fin, det är klart att han ska få ha valpar, det måste vi ju föra vidare med grannens hund som också är så snäll och fin, det kommer säker gå jättebra och blir fantastiska valpar!"

Sen så finns det ju givetvis även dom som bara slänger ihop vilken tik och hanhund dom än kan få tag i för att få fram valpar och tjäna pengar på.

Mitt bästa råd till er är att reflektera över vad för sorts terapihund ni är ute efter (det finns olika sorter, så jag vet inte vad ni hade tänkt) och därefter hitta en ras som bäst matchar och passar in på den typen av arbete och även er livsstil så att ni kan erbjuda hunden det liv den behöver för att må bra så att även ni mår bra och är nöjda.

#2: Kan inte så mycket om hundar, men har aldrig hört talas om att det skulle finnas en "comfort retriever ras".
Det gör det alltså inte. Tack för infon!

#2: "För det andra så är det ett riskspel att köpa en valp med avsikt för att utbilda denna till terapihund, även om denna kommer från en ras eller från en uppfödare som fokuserar på den typen av inriktningen med sina hundar. "

Det stämmer väldigt bra! Vi var fodervärd åt dåvarande hundskolan (som inte längre finns) som själva födde upp blivande ledarhundar och om jag minns rätt så nämnde de att enbart typ 10% av alla valpar klara testerna och senare blev ledarhund (eller annan tjänstehund). Det är rätt litet antal även då det är fokuserad inriktad avel det handlar om! Vår labbe var enbart borta två veckor innan vi fick köpa loss henne (och då gjorde vi ändå allt för att hon skulle ha bästa förutsättningar att klara testerna) vilket säger en del om henne (för ofokuserad och för glad i allt och alla) med tanke på att de flesta ändå brukar vara iväg några månader innan de "utvisas".

#0 Skulle nog vara smartare att göra som de gör på många håll i USA och gå och kolla på vuxna omplaceringshundar för att hitta någon med potential för det du är ute efter. Med en vuxen hund är det ju lättare att utreda om den har rätt mentalitet, förmåga och medicinska förutsättningar att klara det arbete du vill den ska utföra.