Testa att smacka in honom. Gör ett litet smackande ljud, och ge godis, så att han vet att det ljudet betyder godis. Då kan du alltid göra det för att få uppmärksamhet när ni är ute. Om han väl tittar på dig, så är det bara att locka med honom, i värsta fall med en godis framför nosen, och sedan sätta honom. Då behöver du varken dra i, eller korta av kopplet, och får ändå uppmärksamhet och får honom till dig.

mm precis som föregående säger tänker jag med, om du bara säger typ lite vänligt "Ecko, kom kom" och erbjuder godis (typ i sådana lägen när tanten skulle ut genom porten) så kanske det går utan morr?

Han är så söt din vovve ;)

som de andra har sagt fyll fickan med gotta och locka på honom innan du drar i kopplet så ska du se att det snart går över…..

Du kan juh locka honom till dig genom att säga hans namn och kanske ha en godis(som dom andra sa). Och om det är så att du ska gå förbi personen så kan du fortsätta genom att säga åt honom att gå fot bredvid dig medans ni går förbi personen/erna. Med godis i handen om du har svårt att få hans uppmärksamhet.

Jag har inte problemet med Udda att hon morrar, hon vill däremot pussa på alla hon möter och det är inte heller så uppskattat=/

Jag försöker avleda hennes uppmärksamhet så gott det går (saker som piper är riktigt bra uppfinningar!). Hon har lugnat ner sig betydligt mot när vi fick henne, men det är lång väg kvar.

Ett tag hade jag henne alltid lös och kopplade henne bara när vi mötte någon, hon lärde sig det och började titta sig omkring och bli på helspänn så fort jag tog på henne kopplet, jag gjorde så att jag ropade in henne och kopplade henne lite då och då, itne bara när det kom någon.

Kanske kan du lära Ecko att bara för att du kortar kopplet så betyder det inte något särskilt? Kortat kopppel kan lika gärna betyda lek eller godis som att det kommer en "farlig" person…

Jag svarade för några timmar sen,men de kom visst inte med..

Iaf.. Ja, de är otroligt hur kort tänkt man blir ibland med de där. Jag använder aldrig godis till något förutom när vi tränar saker inomhus. Men klart de säkert skulle funka med att locka med godis ist, när de gäller människor.

MEN, när de gäller hundar så är de omöjligt med godis.. har prövat! Jag kan viska, vråla, kasta godis PÅ honom, trycka in de i munnen.. men han bryr sig inte om godisen. Han är besatt av hundarna när de väl blir nära.. Han är nämligen jätte duktig nu när vi går FÖRBI en hund eller den är en bra bit ifrån. Han är tyst och kikar lite bara.. men när vi korsar eller sådär när de inte går att bara gå.. ja då blir han som sagt okantaktbar.

#2 Tack:)

lis har du prövat ett godare godis då?, tex koka lever och lägga i småportinspåsar i frysen, och endast använda det till sådant,finns inte en hund jag har haft som inte blivit tokiga efter det jag har i fickan då

Hundar kan fungera på det sättet att när de är i koppel uppbundna eller när man går med dom, så kan de bli osäkra, vaktiga osv. Jag tror att Ecko är osäker och att han då kanske har förknippat att när du halar in kopplet när han möternågon osv att det då stärker hans osäkerhet och då tar han till morret för att på det viset få de andra "farliga" människorna/hundarna att tro att han muckar man inte med. Man kanske får börja lite från början med han som tex att jobba när man är ute med kontakt övningar. Gå på ett ställe så han kan göra ifrån sig, sen kan du börja med han han ska gå fot och ha ögonkontakt med dig. Går det bra med människor och du kan leda bort hans uppmärkssamhet från de först, så kan man börja kräva mer att tillslut ska det gå med andra hundar oxå. Mycket hänger på dig, jobba på lång sikt. Börja lite öka efter hand. Hoppas att du förstår lite vad jag menar. Det är lite svårt när man inte har träffat din hund. Ville bara ge lite tips!

hej igen :P Ja det är jättelätt att man blir korttänkt, har hänt mig med ett antal gånger ;)

Angående hundmötena, jag var dagmatte åt en hund ett tag som var just sådär helt okontaktbar när det kom andra hundar för nära. Alla hundar är ju olika och du får ju känna vad som funkar för er.. Men det som funkade på honom var att (och jag provade en del annat innan) hålla kopplet kort, om det gick så var det bra om han kunde sitta ner. Sen gjorde jag absolut ingenting när den andra hunden gick förbi, sa ingenting utan höll bara kopplet kort och honom så nära att det var lätt att "hålla tillbaka" utfallen. När hunden passerat så gick vi inte innan han tog kontakt (ögonkontakt) med mig. När han tog kontakt sa jag bara "bra, duktig", lite kort och "i förbifarten" liksom, som att det inte hänt något.

Det tog ett par gånger (ganska många) men han lugnade ner sig rejält och blev snabbare och snabbare på att sitta tyst och ta kontakt.

Grejen med honom tror jag var att ju mer jag "gjorde" när det kom andra hundar, desto mer triggad blev han.. Var jag bara lugn och sket i honom och allt annat så blev det liksom bättre.

Men han var mer osäker än agressiv också.

Tack Ninnii, du har förstått precis rätt. Han är otroligt osäker.. Och jag tror också han behöver otroligt myket träning iom andra saker som rör sig överlag.

Jag erkänner, jag tränar honom inte alls i social kompitens.. jag har få vänner själv och de är nästintill aldrig någon här som hälsar på hemma. När vi är ute är vi häromkring eller borta hos mamma eller på ett tomt fält där han kan springa själv, utan koppel. (När vi är där lyssnar han super bra och är världens bästa hund)
Vi träffar alltså människor jätte sällan. Jag VET att han älskar människor egentligen, för som jag sa, så fort han kommer fram till någon som ändå vill hälsa blir han jätte glad.

Har märkt nu också att när jag väl tar med honom där de är lite mer folk blir han jätte rädd! När vi gick ner till centrumet och skulle möta min mor var de massvis med folk som gick överallt. Han stallde sig mellan mina ben med svansen mellan sina ben. Kunde inte stå still eller sitta still, utan gick runt och kollade osäkert på allt som rörde sig. Då var han INTE kaxig om man säger så..

De är väl för mig att åka ner på stan med honom och sitta och titta.. men jag är FEG! jag vill inte sitta där med en såkallad "kamphund" och han kanske gör utfall mot människor och hundar för att han är rädd. MÅNGA förstår inte att han är rädd utan hör bara hur farlig han låter. OCH så vill jag inte skrämma livet ur honom heller. När han mår så dåligt utav vårat centrum här som är en lite liten 10 del av våran inre stad.. hur ska de då gå!

Jag skulle så innerligt vilja ha hjälp av någon som kan, men sånt är så jäkla dyrt.. och dem pengarna har jag asolut inte!
De konstiga är, jag har i stort sätt uppfostrat Lufsen (mammas vovve) eftersom hon jobba så mycket när vi skaffa honom. Och han är underbar.. visst han var jobbig när han var i 1 åldern han med.. men han var aldrig osäker, aldrig skällig och morrig, funkade bra med alla! Vad har jag gjort för fel nu!!!:(

#9 Jo jag tror med på det faktist.. När jag är tyst och inte gör något utav de brukar de gå bäst.. men inte bra alla gånger. Som när jag väntade på "husse" med honom när de blivit mörkt och han bara vänder och hoppar över staketet så jag slår i knäna och nästan ramlar över. Och när jag satte mig ner med honom då och tog tag i hans huvud bet han mig i läppen av sin stressnivå! (var en schäfer på andra sidan) DÅ funkar inget..

Har Du möjlighet att komma till Jönåker någon helgdag? Jag har hästen utlånad där i närheten och om Du vill ha hjälp med lite träning så skulle vi kunna träffas någon dag. Om Du är intresserad?

Zebben, för de första, vart är jönåker? för de andra: JAAAA! Jag skulle bli jätte glad om du ville hjälpa till lite. MEN, jag har varken bil eller körkort så har lite svårt att ta mig till ställen. Men intresserad, jaaa!

Mellan nyköping och norrköping ligger Jönåker. Det är väl 6 mil mellan och jönåker ligger däremellan någonstans.

Jo jag såg det nu.. om jag kan ta mig dit är jag som sagt intresserad.

När och hur?:)

Vet inte ännu datum. Det finns några alternativ. Jag har ju min häst utlånad till en familj som bor i närheten av Jönåker. Antingen tar vi det när jag ändå är där och hälsar på, datum ej bestämt. Måste höra när de har tid att jag kommer och hälsar på först. Eller så åker jag förbi Norrköping när jag ändå ska ner till Alvesta på min utbildning. Men då måste det bli en fredagförmiddag den 11/1 och/eller 1/2.

#17 Okej, men de är upp till dig. De är du som ställer upp, då tänker jag absolut inte sätta några krav på dig:) Utan välj du..

Dock vore de ju bättre om du kunde komma förbi Norrk. eftersom jag har dåligt med färdmedel.. men annars kan jag fixa de säkerligen. Men då kommer nog min mamma på köpet.

Jag kan väl höra av mig när jag vet vilken dag jag åker och hälsar på hästen. Vet inte alls om familjen som lånar honom har tid nu under december. Man har ju rätt mkt att göra som det är nu under juletider. Och jag kan bara åka ner helger. Så det blir kanske lite körigt. Men OM jag åker ner så hör jag av mig till dig, fungerar det, att vi ses så gör det. Annars så kan vi sikta på fred. den 11/1 då jag åker förbi Norrköping. Bor Du "centralt" eller är det en bit från E4?

Kan ju ta detta via Pm kom jag på….

Ja de kan du göra.. Och nu i december är de väl lite körigt kanske.. som sagt har vi väl endel att göra kanske:) iof har jag tid nästan jämt.
Jag bor precis bredvid en annan stor väg.. men de är lätt att hitta hit annars.

Min lilla hanhund e hemsk då vi möter andra hundar, människor m.m m.m. Han morrar oxå o kan försöka göra utfall!!! Har testat med allt tom kastrerat han men icke sa nicke . Men tydligt är att han e värst då han gfår med mej som att han känner att han ska vakta mej eller nåt sånt drygt e det

#21 Jo, ecko är också kastrerad.. men osäkerhet eller räddsla försvinner ju inte med de tyvärr:)

#22 Att kastrera en hund som gör utfall pga osäkerhet blir oftast värre. De förlorar ju den lilla "tuffhet" de har iom att det mesta av testosteronet försvinner.

oh vad ska man då ta sig till, tom att veterinären sa att han borde bli av med ballarna då han e så aggressiv mot andra men men

#24 Jo, men de var innan han var så osäker dock.. så de visste vi inget om.

Jag får nog hålla med Zebben där.  Alfons har verkligen testat vårt tålamod till max x 1000. Vi var inne på att kastrera Alfons pga hans utfall osv. (Lång historia) T.o.m. avlivnig var på tapeten (Då jag var som mest desperat)

Vi kollade noga för/nackdelar med kastrering. Hur vi än vände och vred på problemet så vågade vi inte chansa på att hans osäkerhet skulle bli större.

Så vi jobbar på! Pust!!!!

Men inte 17 är han mottaglig för godis när han är i sitt "esse".

Ah, fast de där har jag inte mycket för faktist.. Ecko var jätte jobbig mot hundar förut och juckade mot allt.. Så en kastrering var jätte bra i de fallet. han är lugnare med andra hundar och inte så galen som han var då.. visserligen skäller han ju fortfarande som ni läst och vill dit. Men förut var han värre..

desutom försvann allt juckande helt och hållet

och han är lugnare för övrigt.. att han är osäker har inget med en kastrering att göra utan mera åt att husse försvann, husse och jag bråkade och skrek mycket i slutet.. jag grät mycket och ecko vart super rädd(blir fortfarande när jag gråter). Jag försvann en tid till Norge och ett litet "luder" tog "hand" om honom ist. och förstörde honom.. så de är mer de jaa..

Jag kan tänka mig att det är skillnad att kastrera en unghund gentemot en vuxen hund. Ecko var ju bara en "kulting" när han kastrerades.

#24 Veterinärer har oftast inte så mkt kunskap om hundar beteenden. De kan deras sjukdomar, men inte så mkt mer. Tyvärr. Om det ändå kunde ingå lite etologi i deras annars så långa utbildning så vore det bra.

#28 Jo men lufsen kastrerades när han var 7 år.. och de är likadant med honom..

Och jag ger upp nu.. jag orkar inte mera!! Jag älskar den här hunden över allt annat på jorden. men jag orkar inte gå ut med honom längre och varenda gång behöva undvika olika människor och saker för att han är så förbannat rädd. Ibland kan man bara inte undvika de och då står han där med svansen mellan benen och skäller ut barn som inte förstår alls liksom! Jag orkar inte skämmas mera , jag orkar inte orkar inte orkar inte! Nu har jag kreverat.. om de här får fortsätta, för jag verkar inte få någon som helst bukt på honom i längden, så kommer han utvecklas mer och mer åt en problemhund som inte går att göra nått åt.

Min värsta mardröm.. men jag klarar inte det här..

#31 Det gör du visste! Med all din kunskap så kan du inte misslyckas. Du har gett mig massor av tips när jag helst av allt har velat sälja Udda, och de har fungerat!

Så länge man älskar något, och klarar av den (och det tror jag du gör) så kan man inte ge upp. Att få bukt med alla problem samtidigt går inte. Ta varje dag som de kommer och glädjs över det rätta han gör just den dagen, om det så bara är sitta när du säger det. Nån gång kommer alla de här små stegen bli ett långt steg och du kommer vara överlycklig och stolt över att du fixade det. Och ha en underbar hund!

Lisette, har du provat att distrahera med boll? Axl bryr sig inte om godis i sånt läge heller, men boll funkar alltid. Eller nån leksak du VET att han gillar!