Aldrig haft hundar som brytt sig om åska. Ligger och sover :)

Bet inte hur min reagerar. Han har aldrig hört det.

#1: Vad skönt. Det är nog den bästa reaktionen dom kan ha på åska. :D

#2 Spännande! Hur tror du att han skulle reagera? Har du några tankar eller gissningar?

#3: efter att några ungdomar kastade in en raket i busshållplatsen några meter från oss har min hund blivit livrädd för smällare även såna små som barn kastar i marken som smäller lite.

Så jag blir inte förvånad om även åska kommer skrämma honom.

#4: Men fy, vad är det för fel på folk nu för tiden?! Jag är så trött på att höra den där historien (med lite olikheter) från olika personer och jag förstår inte vad som slagit slint i huvudet på människor som tydligen gör såna oansvariga saker med raketer och smällare över hela Sverige?!

Åskmuller är ändå ett något annorlunda ljud, så jag hoppas att stackars lilla Odd inte reagerar eller kopplar ihop dom med varandra trots allt den dagen han upplever sitt första åskväder. :(

#5: jaman blir så trött på dessa idioter :(
Tack för ditt stöd :) håller tummarna på att han märker skillnad!

Ingen av de hundar jag haft har brytt sig om åska, med undantaget att de lyssnar om det slår ner nära och låter högt, men inte med rädsla utan snarare en undran över det ovanliga ljudet. Två av hundarna har varit rädda för fyrverkerier efter dåliga erfarenheter, men det har inte överförts till åska.

Jag hoppas Mira inte blivit åskrädd efter vad som hände för några dagar sedan!

Vi hade varit ute på sjön (jag, brorsan, brorsdottern och Mira) och sett det mulnat på så vi åkte in igen.

Brorsan är kvar nere på bryggan och jag och brorsdottern hade precis gått in (jag stod i dörröppningen med ryggen utåt) och Mira stod utanför och fundera på om hon skulle stanna ute eller följa med in när en Blixt slår ner så nära att smällen nästan kom på direkten och det blev ett stort ljussken. Både jag och brorsdottern hoppar högt och Mira kommer inspringande med svansen mellan benen och ställer sig sen och tittar på min pappa (som var inne) och sen på mig och brorsdottern (som då blev superorolig över brorsan som var kvar på bryggan) och sen gick Mira och leta upp min mamma (som varit ute på baksidan på huset).

Försökte låtsas som att jag inte hållit på att hoppa ur skinnet och varit nära en hjärtattack och sen tog av flytvästen som vanligt (för den hade hon fortfarande på sig) och hon verka återgått till sitt normala ganska snart.

#7: Låter ungefär som Everest. Han var inte intresserad av att spana efter blixtar, utan han ville bara vara med mig och titta ut genom fönster (vilket han älskar att göra i vanliga fall också) för han insåg att jag kikar på/efter något och han blev nyfiken. :D

Dina stackare också.. :(
Men vad skönt att det inte fördes över! Jag har hört från flera håll att ljuden ändå är så pass olika att rädsla för det ena inte behöver innebära rädsla för det andra.

#8 Fy sjutton, vad läskigt! :O

Jag hade INTE klarat av att låtsas vara lugn och oberörd efter något sånt. Jag hade varit fullt upptagen med att leta efter hjärtat som garanterat flugit ut ur halsgropen och dragit till skogs efter det där. Jag håller tummarna för att hon repar sig helt och inte har med sig några men från händelsen!

#9: Det var inte lätt att "låtsas som det regnar" efter för hela jag skaka! Men på det håll hon stod på från mig så såg jag nog "normal" ut för henne när hon kika på mig och pappa (som stod närmre henne) var ju mest upprymd och tyckte det var häftigt så han "sände" förhoppningsvis ut positiva vibbar.

Min hund bryr sig inte om åska. Första gången hon hörde det tittade hon upp och lyssnade, och sen var det bra med det. Väldigt skönt.

Mina bryr sig inte alls om åska och höga ljud, det bästa xerox vet är att stå/sitta på balkongen och spana el lyssna när det åskar =)

Har 2 hundar som inte alls tycks reagera på åska, medan den tredje är livrädd både för raketer och åskmuller. Han skakar och skall sitta i famnen och försöker nästan krypa in i ansiktet på oss.

Inte alls, möjligen med vakt/skall om det smäller till rejält.

Hunden jag hade när jag var liten var fruktansvärt åskrädd. Första gången han upplevde åska förstod vi inte vart han tagit vägen och sprang runt och letade efter honom (vi hade rätt stort). Vi hittade honom till slut inne på en toalett där han klämt in sig bakom toastolen. Han låg ovanpå kröken och skakade, stackarn. Dit flydde han även senare när det åskade. Raketer upplevde han nog aldrig, så vet inte om reaktionen blivit densamma, men antagligen.

#0: Hund som vi har haft en sprang in i dusch golvet och den andra bara sov igenom åskan.