Jag röstar alltid för att hunden ska gilla hantering, eftersom att det kostar så lite att ordna. För mig vore det bästa en frivillig hantering, med startknapp tex att hon lägger hakan i handen, eller på låret. Då tillåter hon dig att torka så länge hon håller kvar hakan, och när hon lyfter hakan så avbryter du. Jag skulle tro att det går att googla på "frivillig hantering", annars rekommenderar jag facebookgruppen Reko Hundliv, som är extremt kunniga på det.

#1 i största möjliga mån ska man försöka få hunden att gilla och känna sig lugn med hanteringen, tex när det kommer till kloklippning, tvätta vid ögonen, pälsvård, borsta tänderna, mm.

Men även om man tränar frivillig hantering där hunden har rätt att säga nej, måste man träna hunden att kunna acceptera hantering även när den inte vill.
För är hunden van att kunna säga nej, och sen måste man hålla fast hunden för att göra undersökningar hos veterinären eller ge mediciner hunden inte vill ha, kan hunden få panik och endel blir t.o.m aggressiva när dem får panik, när dem plötsligt inte kan säga nej utan tvingas bli hanterad.

#2 det tycker jag inte. Panik lär den oavsett få när man ska börja "träna" fasthållning. Det enda man gör med den "träningen" är att visa hunden att i lärd hjälplöshet är det enda som räddar det. En välinlärd frivillig hantering löser det allra mesta, även hos veterinären. Och den dagen det inte gör det är det ju bara att se till att munkorgen är på och man har ett fast grepp, precis som om man lär in mha i lärd hjälplöshet, för även om hunden känner sig hjälplös så kan den ju våga prova att ta sig lös.

#3 jag menar såklart inte att man ska hålla tills hunden får panik och sedan hålla tills den ger upp. Det är ju en fruktansvärd träningsmetod!

Utan som med all annan träning, små korta stunder som blir länge och längre tids nog, och släppa innan hunden får blir orolig eller får panik.
Det underlättar massor den dag man måste göra något hunden inte har lust med, tex ta blodprov, kolla ett sår/skada, mm. 

Det är ju inte kul att behöva droga eller sätta på munkorg och tvångs hålla en panikslagen hund för att undersöka en sårskada eller ta ett blodprov.
Och en hund som har ont kommer ju sällan säga ja till undersökning eller prover, men tyvärr måste man gör det för att kunna hjälpa hunden.

Jag är inte emot frivillig hantering och tycker man ska göra det så ofta man kan, men man får inte glömma att hunden måste kunna hanteras även när den själv inte vill.

Jag började med frivillig hantering på min valp, pilla i munnen, tandborstning och kloklippning, plocka skräp ur pälsen/under ögonen, små små stunder flera gånger om dagen. Gick utmärkt tills han blev ca 5 månader då jag började ställa krav på att kunna hålla på lite längre, ville kunna borsta tänderna tills det var färdigt, klippa alla klor på en tass, ta mig tid för varje klo för att klippa rätt utan att han börjar sprattla, ta bort en svår fästing etc. Då råkade jag låta honom lyckas med att dra undan tassen innan jag klippte vilket gjorde att han försökte med det igen och igen, sen blev han sur när jag försökte hålla ett stadigt grepp om tassen. Då kände jag att det går inte att hålla på och trilskas och aldrig få något gjort, det bara drar ut på allt och blir en tråkig kamp. Nu är min hund en stabil och trygg valp som har stor tillit till människor, så jag bestämde mig för att pröva att bli mer styrande i hanteringen. Så nästa gång tog jag leverpate (en favorit) på tub, la hunden på rygg i knäet, huvudet mot knäna, höll fast och lät honom slicka på tuben, vilket i början krävde lite envishet från min sida den första gången. Sen när han blivit still nån sekund sa jag varsågod och då fick han gå. Nästa dag upprepade jag proceduren, la honom på rygg i knäet och matade så fort jag lagt ner honom, han slappnade av av sig själv, denna gången tog jag en tass och klippte en klo, matade, sa varsågod och släppte. Andra eller kanske tredje gången gjorde jag färdigt en tass och innan jag sa varsågod. Nu har han inget emot att klippa klorna utan väntar bara tills jag är färdig, han får fortfarande slicka på tuben mellan varje klo, jag får mycket bättre översikt över klon och pulpan och kan klippa säkrare (svarta 😭) samt kan ta alla fyra tassar och sporrar i ett nu. På samma sätt har jag jobbat upp tandborstning, jag får lov att hålla honom under hakan, han står mellan mina ben när jag sitter på knä, jag är böjd över honom och lyfter/pillar på läppen och han får godis. Säger alltid ”får jag titta?” innan så att han är med på att han ska vara still och låta mig göra min grej. Nu är jag fortfarande väldigt försiktig och pausar ofta med borsten, för han får ingen belöning efteråt, men allt eftersom så kan jag borsta längre och bli färdig snabbare. Så jag tror att frivillig hantering var bra i början när han fick lära sig hur det känns att ha händer och fingrar på sig, sen när det är dags att öka kraven så kan man hålla fast tills och göra det man ska tills man är färdig, men man ska naturligtvis vara schysst och inte hålla på längre än nödvändigt, samt öva upp fasthållandet stegvis med korta sessioner från början. Och absolut inte på en från början otrygg hund. De första gångerna kommer man inte kunna utföra målet med hanteringen, blir kanske bara blir ena sidan som blir borstad eller två klippta klor 😂 men sen går det som på rutin, inte mer än 5-15sek kanske. jag hade gjort på samma sätt när jag ska torka under ögonen, hunden måste bli trygg med att jag sitter över och håller i hennes haka innan jag ens börjar med att torka där.

Jag började med frivillig hantering på min valp, pilla i munnen, tandborstning och kloklippning, plocka skräp ur pälsen/under ögonen, små små stunder flera gånger om dagen. Gick utmärkt tills han blev ca 5 månader då jag började ställa krav på att kunna hålla på lite längre, ville kunna borsta tänderna tills det var färdigt, klippa alla klor på en tass, ta mig tid för varje klo för att klippa rätt utan att han börjar sprattla, ta bort en svår fästing etc. Då råkade jag låta honom lyckas med att dra undan tassen innan jag klippte vilket gjorde att han försökte med det igen och igen, sen blev han sur när jag försökte hålla ett stadigt grepp om tassen. Då kände jag att det går inte att hålla på och trilskas och aldrig få något gjort, det bara drar ut på allt och blir en tråkig kamp. Nu är min hund en stabil och trygg valp som har stor tillit till människor, så jag bestämde mig för att pröva att bli mer styrande i hanteringen. Så nästa gång tog jag leverpate (en favorit) på tub, la hunden på rygg i knäet, huvudet mot knäna, höll fast och lät honom slicka på tuben, vilket i början krävde lite envishet från min sida den första gången. Sen när han blivit still nån sekund sa jag varsågod och då fick han gå. Nästa dag upprepade jag proceduren, la honom på rygg i knäet och matade så fort jag lagt ner honom, han slappnade av av sig själv, denna gången tog jag en tass och klippte en klo, matade, sa varsågod och släppte. Andra eller kanske tredje gången gjorde jag färdigt en tass och innan jag sa varsågod. Nu har han inget emot att klippa klorna utan väntar bara tills jag är färdig, han får fortfarande slicka på tuben mellan varje klo, jag får mycket bättre översikt över klon och pulpan och kan klippa säkrare (svarta 😭) samt kan ta alla fyra tassar och sporrar i ett nu. På samma sätt har jag jobbat upp tandborstning, jag får lov att hålla honom under hakan, han står mellan mina ben när jag sitter på knä, jag är böjd över honom och lyfter/pillar på läppen och han får godis. Säger alltid ”får jag titta?” innan så att han är med på att han ska vara still och låta mig göra min grej. Nu är jag fortfarande väldigt försiktig och pausar ofta med borsten, för han får ingen belöning efteråt, men allt eftersom så kan jag borsta längre och bli färdig snabbare. Så jag tror att frivillig hantering var bra i början när han fick lära sig hur det känns att ha händer och fingrar på sig, sen när det är dags att öka kraven så kan man hålla fast tills och göra det man ska tills man är färdig, men man ska naturligtvis vara schysst och inte hålla på längre än nödvändigt, samt öva upp fasthållandet stegvis med korta sessioner från början. Och absolut inte på en från början otrygg hund. De första gångerna kommer man inte kunna utföra målet med hanteringen, blir kanske bara blir ena sidan som blir borstad eller två klippta klor 😂 men sen går det som på rutin, inte mer än 5-15sek kanske. jag hade gjort på samma sätt när jag ska torka under ögonen, hunden måste bli trygg med att jag sitter över och håller i hennes haka innan jag ens börjar med att torka där.