Skillnad mellan bruksraser och andra raser?
Jag har funderat lite, särskilt under den tiden jag skulle skaffa valp. För att hitta den ras som skulle passa mig så utgick jag från aktiveringsbehov, utseende, samt vilka beteenden jag ville jobba med/inte jobba med (typ vakt, jakt, vall etc). Jag kände att för mig så spelar det ingen roll vilken ras, jag är öppensinnad för olika karaktärsdrag, så länge den vill hänga med i ett aktivt liv, tycker om att mysa inne och är i behändig storlek vilket underlättar mycket, framförallt om man behöver hjälp med passning. Jag valde per automatik bort bruksraser eftersom jag tänkte att jag aldrig kommer orka/ha tid för att jobba med en sån högenergi-individ, den måste klara av att det finns lugnare perioder. Nu när jag skaffade min tyska spets och var på SBK häromdagen så småpratade vi lite med en av de mer aktiva inom klubben. Hon säger att min kille förmodligen som vuxen kommer orka träna som en stor brukshund, dvs koncentrerat arbete i kanske en 30min, men inte orka lika mycket fysiskt. Det visar sig även hos mig att när jag nu har min underbara kille så är jag mer aktiv med honom och träningssugen än vad jag först trodde. Visserligen har jag inte börjat arbeta heltid ännu så tillvaron kommer förändras, men hon på klubben sa att det är möjligt att mitt intresse kanske växer med tiden och att jag senare skaffar en brukshund, och jag kände i mig bara, ja föffan! Bruksraser är coola, och jag blir alltid imponerad av deras arbetsglädje och hur mycket de klarar av. Var dagmatte åt en aussie när jag gick i gymnasiet, i ca 2 år. Älskade honom som min egen och lärde mig allt om hundträning genom honom. Men om min lilla kille klarar av hundsport som stora bruksraser gör, och större liksom mindre hundar ändå inte orkar koncentrera sig mer än 30min per träningstillfälle, hur skiljer en brukshund från en annan ras i aktiveringsmängd? Varför har jag fått den här skeva bilden av att man inte kan ha sällskapsraser i hundsporter på samma sätt som med brukshundar, och att alla brukshundar måste träna typ 3h om dagen 6 dagar i veckan för att må bra, samt att man inte kan kombinera ett heltidsjobb med en brukshund? Vad är egentligen skillnaden mellan att träna och tävla en brukshund och en icke brukshundras? Varför anses vissa raser vara brukshundar och inte andra? Håller ni med om nuvarande kategorisering av raser som den görs av SKK?
Förenklat så är den stora skillnaden reaktionerna i hunden. Man får större fel med en brukshund, felen blir mer allvarligt menade, det finns mycket mer aktivitet och stress som behöver styras upp än i en hund av icke bruksras. I träning behöver du träna färre repetitioner av de enkla saker, eftersom hundarna gör sånt tack vare sina nedärvda egenskaper. Jag tycker listan på brukshundraser ska revideras, det är många hundraser som inte längre kan presentera något vettigt i arbete och de borde strykas.
Jag förstår inte riktigt varför en frisk hund av vilken som helst ras inte skulle orka mer än 30min FYSISKT? Det är snarare tvärtom, fokuset tar slut långt före energin tar slut. Skillnaden mellan en sällskapshund och brukshund är att sällskapshunden vill gärna träna medan brukshunden kräver att träna.
Majken, Jo precis och vissa bruksraser är ju avlade för specifika saker men placeras i samma fack som de som är avlade för helt andra (tänker typ retriever och vallhundar). Detta medan vissa bruksgrenar kan appliceras på nästan alla raser typ spårning, som ju är naturligt för alla hundar, det finns redan i dom. Samtidigt säger man att alla raser kräver nån form av aktivering för att må bra. Det jag mest funderar på är om inte brukshund-termen är lite föråldrad? Att det snarare skulle vara en fråga om individer än en rasfråga. Alla raser borde kunna bli brukshundar, men bara om de klarar av vissa prövningar etc. Jag känner bara att jag har fått en lite skev bild av verkligheten eftersom jag tolkat det ganska svart och vitt, om vad som utgör en riktig brukshund mot en sällskapshund (eller annat ändamål). Att som du säger en brukshund måste man hjälpa till att styra energin för att inte hunden ska ta på sig destruktiva arbetsuppgifter, som orsakar mer skada än vad en sällskapshund gör tror jag definitivt på. En sällskapshunds reaktioner har successivt avlats bort för att de ska kunna fungera bättre i samhället. Men samtidigt så är exempelvis labradorer och golden retrievers avlade på att vara folkkära, och de räknas väl som brukshundar. Siberian Husky är inte brukshund men en riktig sådan behöver man ju styra deras motionsbehov med. Ah nä jag blir inte klok, kanske övertänker jag bara. Kinjeloo, det var nog lite klumpigt uttryckt av mig. Menade 30 min psykiskt arbete, inte fysiskt. Det fysiska är nog mycket mer varierande per ras och individ.
#3 De flesta hundar kan spåra, men få hundar spårar de riktigt avancerade, långa och tunga spåren utan belöning. Brukshundarna gör det. Samma sak i sök, man kan lära de flesta att springa 50 meter ut i rutan, men det är långt ifrån alla hundar som söker oavbrutet i 30-40 minuter utan belöningar och avbrott. Retrievers är inte brukshundar och SBK har inte avelsansvar.
Sen är ju dock även brukshundar avlade för olika saker. Vallhundar brukar vara mindre intresserade av spårning och jakt, men däremot glömmer många att alla vallhundar är avlade för att inte bara samla ihop flocken utan även att vakta den. Olika jaktraser är avlade för olika typer av jakt och olika moment inom jakt. Osv. Och sen är ju hundsporter ofta inte identiska med de jobb hundar har/har haft. Agility är ju ett exempel, och där är ju t.ex sällskapshunden papillon ofta en stjärna. Och sen håller jag inte med om att sällskapshundar inte kräver stimulans. Det är ett farligt missförstånd som leder till situationen vi har med att många sällskapshundar, speciellt små, får både beteendeproblem och fysiska problem. Nästan alla hundar behöver ett visst mått daglig stimulans utöver promenader. Och sen att en brukshund inte skulle kunna hålla fokus i mer än 30 minuter? Hur skulle då en vallhund kunna sköta sitt jobb om hen efter 30 tappar bort sin flock eller en jakthund som glömmer bort att spåra eller stöta efter en halvtimme? Fokus är individuellt, både medfött och framtränat. Bruksavlade hundar har ofta högre nivåer men är de dåligt tränade, stimulerade och förstådda kan de ofta ha lägre fokus än en bichon Frise till exempel.
Nu får vi nog reda ut begreppen lite. När man pratar om brukshundar/bruksraser brukar man mena de raser som SBK har avelsansvar för, tex schäfer, aussie, belgiska vallhundar, collie, rottweiler mfl. Men de raserna är ju långt ifrån de enda som avlas på arbetsmeriter. Border collies, jaktlabradorer och huskies tex avlas också för att arbeta, men räknas inte som bruksraser. Hundsporter som tex agility är inte avelsgrundande utan rena hundsporter för nöjes skull. Det gör inte sporten enklare om man vill komma långt, men det finns ingen ras som avlas med ändamål agility, till skillnad från bruksraserna där meriteringar i bruksgrenarna (eller jaktlabradorer med jaktprov, bprder colliesarnas vallhundsprov osv) väger tungt i avelsarbetet. I teorin åtminstone, i praktiken har ju tyvärr flera av bruksraserna hamnat i utställningsträsket…
Johanna - Instagram
Tack för att ni förklarade! Menar du att det är klassat så eftersom det är SBK som har avelsansvar för just dessa raser? Isåfall klarnade det upp för mig helt nu!! Tack!
Här kan du se de raser som SBK har avelsansvar för: https://www.brukshundklubben.se/hundar/brukshundraser/
---------
Två glada salukis: https://www.instagram.com/ninniosterholm
Starta ny diskussion