Det är helt normalt med bitandet - jag brukar sätta dom bakom kompostgaller när leken går överstyr så att vi båda två får chans att varva ner. Skrikandet låter enligt mig som ett försök att slippa aktiviteten. Träna på att bli lyft (många hundar vill ha ett kommando så att de är förberedda, tex ”upp” eller ”3, 2, 1”) och buren även i situationer där du inte mäste, och träna kloklippning liite varje dag så att det blir en mysig stund 😊

Angående hantering tycker jag det är lite som #1 säger.

Och min egna åsikt:
Hanteringsträning ska inte bara ske när nått ska utföras. Dvs inte bara när klor ska klippas eller tänder borstas eller nått. Jag gjorde alltid så att jag tog i min valp på olika sätt i förbifarten i alla möjliga situationer eller tillfällen - såväl som när vi skulle utföra nått på riktigt.

Så skulle vi ut på promenad så kanske jag lyfte på en tass och kollade ändå, eller kikade på tänderna ett par sekunder eller nått. Jag brukade alltid lyfta honom ut från bilen, osv. Även andra i min familj eller bekanta har tagit i min hund på såna sätt vid olika tillfällen medans han växte upp. Inget seriöst, inget hårt, obekvämt eller länge. Men det är en del av varför han är rätt enkel med hantering nu tror jag. För honom är det inga större konstigheter att man tar i honom på nått visst ställe, eftersom det alltid hänt så och bara en minoritet av fallen är att det faktiskt ska utföras nått som kan kännas lite konstigt för honom!

Helt rätt.

När jag hämtade en valp (en mardrömsfärd på 50 mil ensam i bil i värmebölja med tjutande valp…), sprang uppfödaren efter mig när jag skulle åka. Han hade glömt att tala om att jag skulle dra valpen i svansen och öronen och ta den på snoppen också. Inte klok på en fläck, tänkte jag.

Men så klart, det är jättesmart att vänja dem vid att man tar i alla delar. Den dag kommer då klor ska klippas, snoppen har fått en rispa i en buske, en fästing har satt sig örat eller tempen ska tas. Bra då om det är naturligt och vardagsmat att man håller på med de delarna.

Och som Jazzyjeff säger, bra också om man kan få andra människor att också göra så. För en dag är det inte du utan en veterinär som ska hantera hunden.

#3 Ja, och förstås menade vi och den uppfödaren inte att man ska dra hunden i örat eller svansen så det gör ont eller nått, man gör det ju lugnt, försiktigt och snällt.

Kan tillägga att en bra möjlighet att få till lite sånt (andra som rör vid hunden) är tex:

• Snälla människor vid valpkurser/instruktörer vid valp/unghundskurser
• (bra) utställningsträning - även om man inte vill ställa ut så kan man träna hanteringsmoment.
• Andra personer man tränar med i olika sammanhang/hundkurser. Personsök är tidskrävande, men superbra för att bygga en valps/hunds självförtroende mot främlingar, tex!
• Samt veterinärbesök, förstås.

Snoppen tycker jag blir naturligt att hålla i när man borstar, om inte annat. Men vill ju inte råka karda just där.

#5 Hahhaha, det har jag aldrig gjort. Däremot blev jag tvungen att rengöra en period, och då var jag glad för att han var van vid hantering i allmänhet och kunde ligga still på golvet, och passiv.

Till TS kanske att tänka på det: Passivitetsträning är nått som är väldigt värdefullt senare i livet, på alla möjliga sätt. Du har ju bara haft valpen en vecka så inte så konstigt att det är lite vilda västern just nu :)

Det kommer lugna ner sig!! En sak som kan vara bra att lära valpen, det är att du säger ”upp” innan du lyfter upp den, många valpar kan tycka att det är obehagligt att bli upplyfta från ingenstans, om man lär in upp så förbereder det dom och dom blir tryggare i det! Och som alla andra säger, träna hantering och passiviet. Men, det kommer lugna sig!!!