Först och främst: Vad menar du med "vara ledaren"?

Varför får inte din mamma vara "ledaren"? Vad är du orolig över?

#1 flockledare? #2 man vill väl vara flockledare över sin egen?

Ledarrollen i en flock är något man får, inte något man kan ta. Det gäller alla former av ledarskap, inte bara hos hundar. Den kommer "underifrån" genom att individer överlåter ansvaret och besluten åt dig. Detta får du bevisa genom att vara en resurs, ta ansvar och vara en trygg punkt. I ditt fall, vad hunden sedan väljer, kan du inte göra något åt. Om det är så att din mamma sköter maten, promenader, är tydlig med reglerna och är en trygghet så uppfyller ju hon allt det hundarna vill ha.

#3, jag ser det inte som att någon hos mig och mina hundar är flockledare, därför undrar jag vad du menar med det. Vad innebär det för dig att vara flockledare?

Jag tänker inte på det som flockledare/ledarskap i och med att vi är olika arter och helt olika förutsättningar (jag köper maten, jag serverar maten, jag öppnar dörren etc) - men #4 säger det bra.

#5 Att det är mej dom lyssnar på. Det är mej dom respekterar. Inte att dom själva bestämmer var, när, hur.

Om du tar ansvar för din valp så ska du nog se att det löser sig att den tyr sig till dig. Men det är okej att valpen tyr sig till en annan vuxen. Det är ingen tävling. Ni är en familj.

I en familj är ju ingen ledaren? hundarna ska ju lyssna på alla i familjen? 
dock tyr sig hundarna oftast lite mer till den personen som rastar, ger mat, tränar och myser med dem.

Oj vad offensiva alla blev? Det är väl ganska känt att hundar tyr sig till en viss familjemedlem (detta är mer känt inom olika raser) min erfarenhet är att hundar tenderar att ty sig till de äldre familjemedlemmarna än barn i familjen, vilket jag tror beror på att de äldre ofta sköter hunden.

Ledarskap för mig i hundvärlden har en negativ innebörd, Förmodligen för människor som Cesar Milan tagit över ordet och jag kopplar det till "jag trycker ner hunden såfort den gör något fel för jag är en ledare" (btw är det inte så en ledare hanterar något utan en stressad instabil individ).
MEN inom hästvärlden finner jag ordet ledarskap som ett vackert ord, Jag vet inte hur det kommer sig. Men jag kan kalla mig själv för ledare för hästar, jag kan ta över med respekt och hantera djuren utifrån deras behov och vad dom berättar för mig och därav se mig som en ledare.. Men jag kallar mig själv inte ledare över mina hundar.

Man kan inte fysiskt trycka ner en häst på samma vis som en hund, Och om en häst säger nej och du säger jo och ni ska ha styrkekamp tror jag inte det finns någon människa i världen som skulle fysiskt vinna emot en häst. Allt handlar om tillit och att vi som människor visar vad som är rätt eller fel (och även är lugna i de flesta situationer). Jag började för lite över ett år sen med horsemanship, och personen som lärde ut horsemanship för mig vägrade fysiska korrigeringar OM inte hästen attackerade en människa. Annars nuddade ingenting hästarna (förutom positiva saker) och en korrigering var kanske en smäll i backen för att skapa ett ljud eller liknande, Aldrig för att skada djuret. Kanske är det så att när hon berättade om ledarskap för mig så var allt så logiskt, Hästarna BEHÖVER någon att följa och om du är under en häst "i rank" är det en farlig individ, Det handlar inte om att gå in i en hage och sparka hästar, piska dom eller skrika på dom, det handlar om att skapa tydliga regler ifrån start och hålla i dom reglerna, Att inte tåla att bli puttad på, att inte acceptera att hästen springer emot dig och sparkar, eller bits eller vad för annat knas dom kan hitta på, Det handlar bara om att skapa rättvisa regler som fungerar för er båda.

Jag har FORTFARANDE svårt att se ordet ledare som något positivt inom hundvärlden, varför? För jag ser det som något positivt inom hästvärlden. Jag ser det som att en människa är lugn och hanterar problemet, lugnar ner djuret och tar allt steg för steg, som en lärare ungefär. Men såfort ordet kommer till hund så blir det för mig helt annorlunda. Jag undrar om det är på grund av att så många nötter som använder det ordet för att stämpla "ok" på att fysiskt korrigera sin rädda/stressade/osäkra hund till ett stadie där dom blir skal, eller om det är på grund av folk som CM själv.. Som många "blivit experter" via.. 

Kanske kapar tråden lite, men jag hoppas folk läser det här och förstår. Jag tror inte att alla menar på att dom vill vara som CM eller liknande människor när dom nämner ledarskap, men kanske är det så att vi tror att folk som kallar sig för ledare alltid "behöver vara över hunden", Kanske tolkar vi ordet för hårt?

Jo visst, men det var nog inte så TS menade. Hon vill väl att det ska vara hennes hund och inte mammas. Och det tycker jag är förståeligt.

#11, Lite OT men jag håller med dig! Det där med ledarskap i hundvärlden har en dålig klang baserat på decennier av dominanstänk. CM är bara toppen på ett jäkligt gammalt isberg, dessvärre med stor genomslagskraft. Ibland tänker jag att man borde ta tillbaks begreppen "ledare" och "ledarskap" för egentligen är det ju det vi är - men på ett juste sätt. Det ÄR trots allt jag som oftast bestämmer här hemma. Någon slags trygg ledare(!) som hundarna gärna följer, som de har tillit till och som de på olika sätt tjänar på att hänga med. Ledarskap i hästvärlden har jag också funderat över och jämfört med hundar. Rätt intressant hur det skiljer sig, inte enbart på grund av att det gäller två helt olika arter.

#13 och vi LEVER med våra hundar så vi ser dom mer som familjemedlemmar än hästar. Även om vi älskar dom lika mycket. Men en häst kan du pausa mer ifrån än en hund du äger.
Mina hundar följer mig för jag bestämmer och sätter regler, Inte för jag tvingar dom utan för att dom vill, Och ibland krävs det saker. Det gör det av allt och alla individer, vilda som tama.

Jag fann det väldigt intressant när jag började med hästar "igen" (hästvan sen länge men tappade intresset innan jag träffade denna person som höll på med horsemanship). Jag stod och höll i grimskaftet till en häst på flera ton, den ryckte och sprang runt och runt, och jag höll kvar grimskaftet, lät den lugna sig och hanterade det. Han (hästen) hade LÄTT kunna dra iväg mig och jag hade bara flugit efter som en sticka, men han visade bara att han inte kunde hantera situationen, han ville inte mig något illa, jag slutade "pressa" honom, lät han avreagera sig och jag ville inte han något illa. Jag skrek inte, jag sa inget, jag bara väntade på att få kontakt. Men väl hemma, med min hanhund på 35kg (ca) så är jag rädd för varenda litet ryck, jag fruktade dom något så hemskt förra året och tidigare. Jag har smärtor i kroppen på vintern, jag vet inte om det beror på odiagnostiserad fibro eller något helt annat.. Men den smärtan i kroppen jag har gör så jag fruktar ryck och smärtan som kommer med dom. Men där stod jag med samma smärta, med ett djur förmodligen är 15gånger så stor som min lilla pojke och var lugn. Jag lärde mig så mycket där borta om hästar, horsemanship och allt annat, men också om mig själv, om mina hundar och allt annat i livet. Småsaker som påverkat så mycket som jag kunde ta bort, tänka på saker lite annorlunda, Det är sinnessjukt.  
Hundar är mer avlade för oss än något annat djur skulle jag våga påstå, men det är häftigt att arbeta med andra djur och kunna jämföra och förstå, och inse vad det är för misstag man gör egentligen.
Det är så lätt att bli "blind" i sitt egna liv, eller med sitt egna djur. Att få arbeta med hästarna öppnade mina ögon så jag slapp blunda för allt.
Små saker som vem jag pratade med vad om, eller hur jag hanterade en situation med mina egna djur, eller hur jag svarade på folks meddelanden påverkades otroligt under den tiden. Allt på grund av att jag öppnade ögonen för en sak och plötsligt såg likheten i allt det andra.

#12 Förmodligen, men jag antar att alla andra uppfattade det på ett sätt som dom tog illa upp av med tanke på hur alla svarade på meddelandet, Dom associerade det med något annat. Klart TS vill ha sin egna hund och att hennes egna hund ska bli hennes hund. Jag köpte min första tik när jag bodde hemma, skilda föräldrar och mamma hade redan en hund, Hon (även om jag trodde det) såg aldrig någon annan som sin "ledare" "ägare" "matte" "kompis" än mig. Samma med min malle som älskar allt och alla som jag mått så dåligt över för jag vill ha min hund, jag vill att han ska älska mig och inte alla andra, Men det gör han, fast jag haft x antal ex pojkvänner som bott ihop med han under hans liv, trots att han bott med mina föräldrar och mig till och från, trots alla runt omkring så är det mig han kollar efter och väljer helhjärtat. 
Det är ingenting man kan kontrollera vad jag tror, det är ett band som skapas och man måste ta tillfället i akt och umgås med hunden, respektera hunden och allt annat för att få den tilliten och det bandet; kanske även då, väljer hunden av någon anledning någon annan. Dom är ju trots allt individer som oss, vi kan inte styra dom till 100%

#11 jag har svårt för ledarskap även när det kommer till hästar, ledarskap är något hästarna har sinsemellan sig i hagen, emot mig och alla människor som hanterar dem ska dem ha respekt, dem ska lyssna och göra det man ber dem om. Annars blir det farligt.
Jag är ingen häst, och det vet min häst om, jag kan inte vara ledare över andra djurarter. Dock kan jag visa min häst vad det är jag vill att han ska göra och använda positiv förstärkning när han gör rätt, min häst är väldigt känslig och lyhörd så han skulle aldrig klara negativa förstärkningar.

#15: Ger du aldrig din häst eftergift, alltså? 

#11: Är inte hästar och hundar i vissa avseenden ganska lika - jag tänker på att de har ett arv som flockdjur med tydlig flockhierarki? Sedan tillbringar ju hästar mer tid med att vara i rena hästflockar, de flesta hundar tillbringar kanske inte mycket tid enbart i sällskap med andra hundar.

TS, om du är den som ger maten, går promenaderna, tränar med hunden osv, så kommer den troligtvis se dig som den främsta resursen snarare än din mamma. Du = den som allt bra händer med = bäst i världen.

#16 Det stämmer inte att hunden har ett arv som flockdjur med tydlig hierarki, det är ett gammalt tänk om vargen som har visat sig vara felaktigt. Vargar lever i familjegrupper där ledarrollen är flytande och "ges" till den som har resurserna, dvs. ledaren vid födosök kan vara en individ medans ledaren vid försvar kan vara en annan. Dessutom kan man om man observerar vilda (ferala) hundar se att hundar normalt sett inte lever i flock överhuvudtaget, utan oftast ensamma.

Med anledning av detta tycker jag att det inte riktigt är rättvist att jämföra hundar och hästar rakt av. Som svar på TS fråga håller jag med #8.

#16 hästar och hundar är lika olika som dom är lika. Som #18 säger så är hundar "sociala oportionister" eller vad det var jag läste förut, Hästar är rena flockdjur OCH flyktdjur. Dom är mer boskapsdjur och för mig var det simplare att förstå hästar än hundar, Dom är lite mer.. basic och simpla enligt mitt tycke. Men man kan jämföra allt enligt min åsikt, människor och hundar, hundar och hästar, osv osv. Men bara till en viss bit, Det är inte samma djur och dom fungerar inte alls likadant även om dom liknar varandra på vissa punkter. 

Det är mest ordet ledare och ledarskap jag syftat på här, jag ser det fortfarande som något negativt inom hundvärlden, Men som något positivt inom hästvärlden; förmodligen på grund av hur olika de presenterades för mig och fortfarande presenteras för mig. Men det finns många som inte borde ha djur alls och använder vackra ord för att förgifta dom.

Och på tal om allt ifrån TS, Det är ingen garanti att din hund/valp kommer att välja dig trots att du ger den mat, går ut promenader och gör allt som folk säger att man ska göra för att vara en "ledare", Min mammas dvärgpudel (som sköttes av mamma helt förutom kloklippning) valde mig först trots att jag inte rasta honom lika ofta, trots att jag inte gav han mat och vatten osv. Däremot nu när han "lever sina sista dagar" och inte riktigt är sitt gamla vanliga friska jag så väljer han min mamma först av alla. Kan också bero på att jag flyttade hemifrån för över 5år sedan. Men han valde mig först även när jag var på besök.. tills han började bli lite senil och lite döv och lite gammal.
Som sagt, djur är individer och dom kan välja lite som dom vill, även om vi inte vill det. Allt kan gå åt alla olika håll, försök fokusera på din hund och att skapa ett band med din hund, försök att inte tävla med andra. Det förstör relationen ni har.

På samma vis som jag är en ledare med respekt mot hästar, är jag ledare med respekt mot hunden. Flockledare för mej innebär aldrig något negativt.

#16 hur tänker du med eftergift?
När jag leder min häst leder jag med långt grimskaft så han följer mig "löst".
När jag rider rider jag med mjuk följsam hand hela tiden eller helt långa tyglar utan kontakt med munnen, när han gör rätt berömmer jag med rösten.
Om han ska flytta på sig i tex stallgången, petar jag på honom, flyttar han inte på sig säger jag "akta" och petar igen, då flyttar han på sig.
Jag kan aldrig komma på att jag använder tryck, och när han gör som jag vill släpper trycket, dock har jag som sagt en häst som inte svarar bra på negativ förstärkning.

#21, Men att du petar när han ska flytta sig och sedan slutar peta är ju en negativ förstärkning. Likaså om du driver med skänklarna eller sätet och slutar driva på när hästen ökat farten så är det negativ förstärkning. Jag menar inte att det är något fel med det, men många använder nog negativ förstärkning utan att tänka på det, i synnerhet när man hanterar hästar.

#21: Att ge eftergift är ett paradexempel på negativ förstärkning. Du petar på honom, han flyttar sig, du slutar peta = negativ förstärkning. Jag förstår inte hur man skulle kunna rida utan att hela tiden jobba med negativ förstärkning, som #22 skriver. 

#18: Även en flytande hierarki är en tydlig hierarki. Hästflockar har också flytande hierarkier, där ledarrollen i stunden ges den som är "bäst" på det som behövs för stunden, antingen det är födosök, vägval, vakt eller skydd.

#21 Om du aldrig använder tryck, hur kan du då släppa på trycket när han gör som du vill (vilket du säger att du gör)?

#22 jag slutar peta redan innan han flyttat sig = trycker försvinner redan innan han gjort det jag ber om, det är mer som signalen "kan du vara snäll att flytta på dig", jag petar liksom inte konstant utan 1 dutt för att signalera vad jag ber om.
Min häst har mycket gas så behöver bara bromsa och svänga vilket jag gör med sättet och vikt, och vikten för att tex bromsa är ju ingen negativ förstärkning, för det orsakar ju inte något negativt tryck som försvinner när han lyssnar, det är ju bara en signal vad jag ber om, och ibland bromsar jag med bara rösten.
Jag är inte emot negativ förstärkning, men min häst svarar inge bra på det. 
Tex kan jag ju använda negativ förstärkning i hagen på hästar som inte lyssnar, tex om jag vill att dem flyttar på sig och inte flyttar sig för kroppsspåk/signaler lägger jag ju handen med ett löst tryck som lättar när hästen flyttar på sig, så jag inte EMOT negativ förstärkning. För allt tryck är ju negativ förstärkning, tex krama tygeln och när hästen bromsar släppa trycket, be hästen flytta sig genom mjukt tryck från handen som lättare när den flyttar, leda en häst och lära den svänga och bromsa genom tryck i grimman, inget av detta skadar eller gör ont på hästen. 
Dock på MIN häst funkar tryck och eftergift när han gör rätt inget bra (negativ förstärkning), ta tex broms i tygeln, kramar jag tygeln mjukt och han inte vill lyssna hänger han sig på bettet och blir stark och trycker emot, då funkar det bättre med röst och säte och inte ändra trycket i handen när jag vill bromsa, samma med att leda, bromsa med grimman när han vill gå fram = han trycket emot eller skakar på huvudet, ja men då lär vi honom ledas utan grimskaft i paddocken och sedan har långt grimskaft när vi leder som säkerhet :)

#23 jag slutar peta redan innan han flyttat sig = trycker försvinner redan innan han gjort det jag ber om, det är mer som signalen "kan du vara snäll att flytta på dig", jag petar liksom inte konstant utan 1 dutt för att signalera vad jag ber om.

#24 jag släpper ju aldrig på trycket när han gör som jag ber så förstår inte vad du menar?
när jag petar för att han ska flytta på sig slutar jag peta redan innan han flyttat sig = trycker försvinner redan innan han gjort det jag ber om.
När jag går från kontakt i bettet till lång tyglar gör jag inte det i samma sekund han gör rätt, tex ber jag honom med rösten att sakta av till skritt, han gör det, och efter att ha skrittat i tex 400 meter med kontakt i tygeln ger jag honom långa tyglar = för sent för att han ska koppla ihop det med att han saktade av som jag bad om.

Du sa ju först att du aldrig använder tryck. Men det kanske var en felskrivning då.

#26 ja självklart TAR jag på min häst, jag klappar honom när han är duktig, ger honom massage, kliar honom, mm.
Men jag använder aldrig tryck som negativ förstärkning = jag lägger aldrig på ett tryck som försvinner när han gör rätt, som jag sagt så svarar inte min häst bra på negativ förstärkning.

#27 Du använder aldrig skänklar, du använder inte tygeltag eller att styra via att lägga tyglarna an mot halsen, eller att använda vikten för att styra? Tryck alltihop t.ex. (som generellt lättas när hästen gör rätt).

#28 nope rider inte med skänklar, lägger jag skänkel på min häst kommer ingenting hända då han inte vet vad det betyder, styr han med vikt/säte och röst.
Vikten är dock ingen negativ förstärkning, negativ förstärkning = när något tillförs som försvinner när hästen gör rätt, och hästen vill att det ska försvinna = hästen lär sig göra rätt.
Vikten är inget negativt tryck som försvinner när hästen gör rätt, det är som en signal vad man ber att den ska göra, precis som man gör ljud när man vill öka eller sakta ner vid ridning.

#25: "jag slutar peta redan innan han flyttat sig = trycker försvinner redan innan han gjort det jag ber om, det är mer som signalen "kan du vara snäll att flytta på dig", jag petar liksom inte konstant utan 1 dutt för att signalera vad jag ber om.." Detta är en exakt beskrivning av negativ förstärkning. Att du ger den negativa förstärkningen efter att hästen noterat signalen men innan den utfört kommandot betyder inte att du inte ger den.

"Vikten är inget negativt tryck som försvinner när hästen gör rätt". Jo, det är exakt vad den är. Antingen du ger signal med sätet eller med rösten eller vad du vill, så ger du den tills du fått önskat resultat och slutar då, eller hur? Du fortsätter väl inte att ge samma signal hela passet trots att du har fått önskat resultat?

Inte för att vara sån men går inte tråden lite väl Off topic nu? Starta en tråd inne på ridsport.ifokus eller ta det i PM.