Jag önskar ibland at det vore tvärt om.

Att även människor skulle kunna få hjälp att dö.

För att ofta dör djur naturligt på grund av smärta, sjukdom och lidande. Vi människor har fört djuren hit till denna värld, då får vi också se till att dom får ett värdigt avslut.

Ytterst är det djurskyddslagen (1988:534) som gäller och där står :

2 § Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

Det innebär att man har skyldighet att förkorta ett djurs liv om det lider.

När det gäller människor är endast passiv dödshjälp tillåten i Sverige.

Jag tror det kan vara svårt för folk i allmänhet att medicinera sin hund/sitt djur på ett sådant sätt att djuret är fritt från smärta och ångest i livets slutskede, och det vore inhumant att t ex lägga in djur på "djur-äldreboenden"/veterinärkliniker där de kan medicineras när matte/husse inte kan ta hand om dem längre p g a t ex arbete, otillräckliga medicinska kunskaper o s v. En veterinär som jag pratade med sa att dödskramper är smärtsamma och därför ska undvikas, därför är det bra att avliva innan djuret börjar krampa. Känns därtill inte OK att hålla liv i djur "bara för att" om det kräver näringsdropp, kraftig medicinering mm och djuret ändå kommer att dö. För vem är det en vinst? Bättre att kunna avsluta på ett lugnt sätt i tid. Dessutom tror jag att det vore en stor stress för många djurägare att vaka i dagar/veckor medans djuret så sakta tynar bort framför ens ögon. Kan tillägga att djurskyddslagen säger att djur ska skyddas mot onödigt lidande.

min finska spets Jeppe dog av hög ålder eller hjärtfel. Han blev 15år och dog ensam i sin hage Jag skulle gärna ha varit med honom när han dog. Min andra hund Hulken förtvinade framför mina ögon i månader, spydde blod och dog i min famn

#5 Varför lät du Hulken lida så?

#6 jag hade inte något körkort då tyvärr så slapp inte till veterinären och mina föräldrar sa bara att det blir bra av sig själv. Svårt att bli bra när hans tarmar förtvinade, hans blod var som sirap och han blev blind. Jag kommer aldrig förlåta mina föräldrar för det! så nu när Valentin har ett minsta fel så åker jag fort till veterinären

Jag tycker det finns två skäl till att inte låta dem självdö.

Livet avslutas oftast i sjukdom och smärta, både för folk och hundar. En hund som är så dålig att den den skulle få palliativ vård om den var människa har ingenting kvar. Den kanske har svårt att äta, kan inte gå ut och rasta sig, kan inte göra det som gjorde hundlivet värt att leva. Därför väljer man väl oftast att avsluta lite innan den totala hjälplösheten inträder.

Det skulle vara väldigt svårt att vårda en så sjukt djur rent praktiskt. Mediciner, torka kiss och bajs, kanske inte kunna gå hemmifrån. Det finns ju inte hospis för hundar och om det fanns skulle det nog vara väldigt dyrt och inte speciellt kul för hunden att vara skild från sin människa.

Det finns skäl till att det finns hospis för människor och det är inte bara för att professionell vård kanske är nödvändigt. Det kan vara väldigt svårt för anhöriga att sköta någon som är så sjuk dygnet runt, både känslomässigt, praktiskt och vad gäller ork.

Jag vet bara en hund som fått dö hemma naturligt, och då hade veterinären varit där dagen innan, gett dem smärtstillande att ge henne, och sagt att visst kunde de ta med henne in men troligtvis skulle hon inte hinna det ens. Morgonen efter somnade hon lugnt in i sin ägares armar.

Jag håller helt med om att de inte ska lida i onödan, men att man är döende innebär inte per automatik ett lidande. Jag har jobbat en hel del med palliativ vård med människor- och i vissa fall kan jag absolut tycka att tanken på aktiv dödshjälp kan vara värd att diskutera. MEN det finns också en hel del fall där döendet är väldigt lugnt, värdigt och fritt från lidande. Det är framförallt de tillfällena jag reflekterar kring. Att det kan vara tidskrävande och bökigt som ägare kan jag förstå är ett praktiskt bekymmer och emotionellt påfrestande, men jag tänker också tex. om man har fler djur, att de hinner fatta vad som är på G och förbereda sig för det. Tänker att det kanske finns fördelar också med att kroppen får avsluta på sitt eget sätt? Förutsatt att det är fritt från lidande vill säga.

Ett av problemen är ju att djur inte kan tala om när de har ont. 

Sedan finns det väldigt många djur som dör av ålder säkert helt utan lidande precis som vi människor kan gör.

#6 men vad elakt uttryckt.

Jag ska inte säga något som har sagts här tidigare. En sak jag har tänkt på är iallafall att jag hade inte velat se min vän bli någon annan. En äldre hund som blir blind eller har ont kan lätt bli aggressiv och agera utifrån sina instinkter. Jag vill att min bästa vän ska få somna in när den fortfarande är sig själv.

Men får nog göra en bedömning från fall till fall. Träffar t.ex. 2 blinda hundar ibland på mina irrfärder, med olika ägare alltså. Båda klarar sig jättebra och verkar inte lida av situationen. Den ena ägaren har en hund till av samma ras och den verkar liksom se efter sin blinde kompis. Går och hämtar honom om han kommer efter o.s.v. 

Tycker det är samma med värk. Det är inte alltid helt förrödande. Så länge livslust och glädje finns kvar så är nog jag ok med att hunden också får finnas kvar.

Men lider hunden och är i princip döende även om det kanske kan ta sin tid så tycker jag inte man ska tveka för länge. Det svåra är bara att det är väldigt svårt att avgöra när det är dags. Man ser ju hunden varje dag och inser ofta inte hur dålig den blivit. Ibland behövs det att någon som inte sett hunden på ett tag talar om det för ägaren.

Det är ofta samma med människor förresten. Är man för nära ser man inte det uppenbara utan hoppas in i det sista.

För att dö naturligt är plågsamt och lidande.
I det vilda dör djur att svält eller infektioner, ett långsam plågsam död. Att dö av njurproblem, cancer, och liknande är också plågsamt.

Det händer dock att djur bara ramlar ihop och dör plötsligt, eller somnar och sen aldrig vaknar, det är en "bra" död. Men majoriteten av dem vilda och tama djuren dör tyvärr inte så, dem dör av skador/sjukdomar och lider till dötts.

#15 vad baserar du det på? En del av det naturliga döendet hos människor tillexempel innefattar att man inte längre är sugen på mat. För den delens skull så är det inte så att man dör för att man svälter, utan man slutar äta för att man är på väg att dö.

I det vilda blir sjuka och svaga djur byten för andra, så för många vilda djur infaller döden snabbt utan långvarigt lidande.

#16 baserar det på fakta och forskning. Människor slutar inte äta pga att dem är gamla och ska dö, dem slutar äta pga att dem är sjuka. Om människor bara somnade in naturligt skulle dem flesta dö hemma, många dör dock på sjukhus eftersom dem är sjuka och mår dåligt så söker dem vård.
Samma med djur, om djur bara lugnt somnade in hemma skulle dem inte avlivas, men då djur visar att dem är sjuka och mår dåligt så åker folk till veterinären för att låta dem slippa lida.

#17 det är få rovdjur som tar varg som byte = dem får oftast självdö plågsamt.

#18 Fast vargar utgör nog inte majoriteten av de vilda djuren och en sjuk varg är ett säkert byte för andra rovdjur.

#18 du får gärna hänvisa till den forskningen om du har tid över nån dag! Tycker det vore väldigt spännande att se hur och vem som genomfört den forskningen. Vi kan vara överens om att vi inte delar uppfattning om att döende per måste vara plågsam :) Jag har vårdat både unga och gamla som ligger inför döden, för vissa har det varit plågsamt och för andra inte. Finns variationer trots besvärliga sjukdomar och det vill jag nog tro finns inom djurvärlden också :) Jag kommer med största sannorlikhet avliva min hund den dagen hon inte längre har vad jag bedömer vara en bra livskvalite, men jag tycker det är kul att diskutera varför vi tänker och gör som vi gör!

Det måste inte vara plågsamt, men du måste väl hålla med om att det oftast är det? Och plåga är inte bara fysisk smärta. Det finns dödångest också och kanske förvirring eller andra former av kognitiv nedsättning.

Den lätta, vänliga döden där man ligger lugn i sin säng omgiven av barn och barnbarn, nöjd med livet och känner att man är färdig med det, önskar inget mer och är tillfreds med vad som ska ske, den är nog väldigt få förunnat. Jag har inte kännt någon enda som fått möta döden så.

Det är klart, är hjärnan redan utslagen av någon orsak kanske man inte direkt lider, men det är ju fusk! 😉

#21 det ser lite olika ut, inom äldrevården brukar det ofta gå väldigt lugnt till. Oftare än det inte gör det är min erfarenhet. Inom cancervården där jag jobbat tidigare så är inte fördelningen lika, där ser situationen helt annan ut. Jag menar på inget sätt att det inte kan vara plågsamt, men att de fall där det INTE är det - det är dom lägena jag tänker på.

Lugnt är väl inte detsamma som lätt? Kanske för personalen.

#23 hur menar du?

Jag tror att de är få fall där avslutet blir lugnt och fridfullt av sig själv. Sen händer det, jag har haft djur som somnat in av sig själva dock inte hundarna. I båda hundarnas fall hade det varit djurplågeri att låta dem avlida på egen på hand. Jag ser det som en ynnest att hjälpa den vidare. Jag förstår problematiken men i många fall hade det varit mer humant om det lät sig göras på människor också. Jag ser inget positivt med att hålla fast vid sina djur in i absurdum.

min morfar blev pumpad med morfin och svälte ihjäl så inte får någon människa dö smärtfritt

#24 Det jag sa. Som taxarärbäst skrev ovan så kan man vara så fullskjuten med morfin och annat att man inte förmår uttrycka den ångest man känner. Man kan också vara för svag för att göra det. Det innebär inte att den som ligger där och dör tycker att det är finemang.

#26 Så, för att din morfar fick ett otrevligt avslut så betyder det att det inte är möjligt för någon att få ett trevligt avslut? Eller har jag missuppfattat?

#27 har jag hävdat det? Jag tror bestämt att jag skrivit flera gånger att jag pratar om de tillfällen som faktiskt är av naturen lugna? Jag har träffat många som är helt OK med att de ska dö och som på inget sätt visar tecken på ångest eller smärta och jag tror att det kan vara så i naturen också. Jag har ingen anledning att tro att det INTE kan vara så.

#28 jag har jobbat på ett demensboende och har ALDRIG sett någon av dem dö på ett lugnt smärtfritt vis tyvärr! klienterna har fått morfin och dött i ensamhet och grymma smärtor.

#29, Du har sagt att det "har gått lugnt till". Men om du menade som du skrev nu är det ju en annan sak.

#29: Människor kan - om de har turen att dö synnerligen ovanligt lätta dödar - ha möjlighet att genomleva sitt kroppsliga förfall med filosofiskt lugn. Ett djur har inte den möjligheten. Ett svagt djur, ett nedsatt djur, ett djur som upplever att det inte förmår uppfatta och vid behov fly undan eller försvara sig mot eventuella faror, är ett djur som lever i rädsla.