Eftersom det är en spaniel så kan du ju läsa på lite om "Rage syndrome" och se om du tycker det passar in.

Nej fy! D: Har läst om det nu, och mycket stämmer in. :(

Jag tänkte också spontant rage, när det var en cocker och att ni upplever det oförutsägbart. Men den situation du beskriver låter inte alls som rage, utan snarare att hunden vaktar. Utöver rage så upplever jag att det hos vissa cockrar finns rejält med humör och stora känslor. De hundarna reagerar starkt vid upplevda konflikter, men de attackerar inte helt oprovocerat som ragehundar gör. Det kan vara så att man får konflikter i vissa situationer och att hunden reagerar starkt i dessa, samtidigt som den är tillgiven och avspänd i andra sammanhang. Jag tycker att ni ska ta hjälp av en erfaren problemhundsutredare och se om ni kan nysta ut var problemet ligger.

Viftande svans och morrning kan vara en avståndsökande signal, från en osäker hund. Morr = lämna mig ifred, viftande svans = snälla, var inte arg på mig. (Så, snälla lämna mig ifred, men bli inte arg!)

Jag tycker i allmänhet att texten låter lite trängande? Hunden morrar (avståndsökande), och du klappar tills han slutar, och hunden som tycker att husse är obehaglig i situationen ombeds gå och hälsa på honom. 

Jag tycker också att det låter som vakt, och en osäker hund. Att ni inte fick hjälp av instruktören på valpkursen i hur ni skulle hjälpa honom att bli lugn i situationen är ju en tragedi! Instruktörer är ju där för att hjälpa till med att finna lösningar till problem, inte träna de perfekta hundarna. 

Jag hade sökt veterinär, fysioterapeut/kiropraktor, och sen en etolog/problemhundsutredare. Det låter som en komplext problem, och då bör man börja vid a och arbeta sig framåt. 

Ni låter som hundägare som verkligen vill er hunds bästa, och jag har stort förtroende i att det löser sig! Stort lycka till! 🤗

JoannaLi:
Jo, det är lite så. Men det jag tycker att det är lite konstigt att han går fram till en och gör på det viset istället för att gå undan. Men jag förstår din tanke.
Har nu ringt veterinär och de föreslog också hundpsykolog och eventuellt kastrering. Skulle inget av de fungera så kanske man får göra en grundlig undersökning så det inte är något sjukligt som spökar. :/ 

Sen det där med att han skällde på valpkursen var lite sådär, ja. Instruktören tyckte att vi skulle låta honom skälla klart, vilket var omöjligt, för han kunde skälla hur länge som helst. Och han föreslog även att träna honom på att skälla för att genom detta träna honom på att vara tyst med. Men vet inte om det fungerar på vår hund. Vill givetvis göra allt för att han ska må bra och för att han ska vara hos oss så länge som möjligt. 
Hoppas att du har rätt om att det kommer att gå bra. 😢❤️

Tack iaf för era svar. 

Eftersom han inte verkar ha några problem när han är själv med husse utan problemen visar sig när ni båda är hemma känns det rent spontant som att han vaktar dig. Det du beskrev med att Teddie började morra då du och din dotter låg i sängen när husse kom in till sovrummet och att det då är er han vaktar. Eller att han känner sig trängd och hotad av husse och då morrar för att säga ”nu vill jag inte att du kommer närmre, lämna mig ifred”. Hur ser situationerna oftast ut då han börjar morra? Dessutom har jag svårt att tro att han gör det helt oprovocerat, de flesta hundar har små signaler som kan vara svåra att se men riktigt tydliga ifall man vet vad man ska titta efter. Att en hund skulle tex bita helt oprovocerat pga att den blir trängd händer väldigt sällan. Utan först kan man tex då se att hunden, slickar sig runt munnen, gäspar, tittar bort, tittar så man ser ögonvitan etc, och sen då efter alla dessa signaler agerar den då inte människan är uppmärksam och lyssnar. Sen just att klappa hunden när han är så uppspelt skulle jag låta bli med då det dels kan skicka signaler till hunden att han gör rätt och är duktig men det kan även få hunden mer uppspelt ifall man klappar i form av ”strykningar”. Hoppas ni kan få hjälp och att allt går bra!

Bra idé att kontakta hundpsykolog, men avråder från kastrering i nuläget - eftersom hunden kan bli ännu mer osäker. Kastrering fungerar ofta bra mot hanhundsilska, men sällan för aggression mot människor. Det är mycket möjligt att hundpsykologen vill att hunden utreds fysiskt först, så att man vet att det inte finns smärta eller sjukdom i botten.

Hur ser relationen ut mellan Teddie och husse? Engagerar sig husse lika mycket i hunden? Kan det vara så att Teddie inte upplever att det har en trygg relation och därför agerar som han gör? För att bygga en bra och positiv relation med sin hund kan det vara super att tex leka och brottas med hunden men också bara att jobba och träna med hunden så man får ett starkare band. Sen tänker jag på ifall det kan vara att hunden har mycket överskottsenergi som kan vara anledningen till att han visar sånt beteende. Att han helt enkelt inte är harmoniserad för att han inte aktiveras tillräckligt. Hur mycket aktivering får han? Jag skulle kontakta en hundpsykolog, om det så är att skriva, ringa eller träffa en, för att beskriva problemet och få hjälp. Det är svårt att komma med lösningar då man inte får hela upplevelsen av problemet och man vill ju inte föreslå något som potentiellt kan förvärra problemet pga att man inte får se helheten av problemet.

Låter som klassisk resursvakt. Hårda metoder som du beskriver att ni använt i uppfostran skapar inte en självsäker, trygg hund. Tvärtom. Om det inte är något fysiskt fel på Teddie så är det inte helt omöjligt att han ser dig som en resurs värd att vakta av olika anledningar. När du kontaktar hundpsykolog så se för guds skull till att människan har gått ordentliga utbildningar och jobbar från ett modernt perspektiv med hunden som individ i fokus. Med tanke på att hundpsykolog inte är en skyddad titel så kan vem som helst låtsas sig kunna hundar.

#5 att han inte går under kan bero på att han känner dig orolig att ni ska följa med, hellre då markera och berätta att han vill vara ifred, så att ni vet. Sen tycker jag att ring en annan veterinär. Att börja med hundpsykolog och kastrering är helt fel ände i mina ögon! 1: sjukdom. (vet) 2: skador. (vet) 3: smärta. (fysio) 4: trauma. (etolog) 5:mentala brister. (etolog). Så hade min lista gått! Var på din vakt att hundpsykolog inte är en skyddad titel, så om du ska anlita en hundpsykolog så kolla gärna via shf.se, och be personen berätta om sin utbildning!

Rage? Men det är väl lite mer, eller snarare mycket mer, än morrande?!?

Hej. Det låter verkligen jobbigt. Jag undrar om detta beteende kommit plötsligt eller om det funnits tecken på resursvakt tidigare? Låter som en väldigt stark reaktion och ni bör ha sett liknande beteende tidigare om det nu är vakt och han är 2,5 år. Har själv en cocker som snart blir två där det finns lite revirvakt mot främlingar. Dock ej lika stark reaktion. Vi träffar ganska ofta andra cockerspaniels och det verkar inte alls ovanligt med resursvakt. Angående skällande. Vår skäller nästan aldrig men tyvärr har vi träffat flera cockrar som ständigt skäller. Verkar vara vanligt hos många. Tror inte heller att det är lämpligt att klappa hunden när den är i detta upphetsade tillstånd. Generellt är cocker en mjuk ras som trivs bäst med mjuka uppfostringsmetoder. Däremot kan de vara förbaskat envisa. Vår strategi har varit att vara ännu envisare utan att för den delen höja tonläget eller ”ta i med hårdhandskarna”. Som andra redan påpekat - ta hjälp av duktiga hundtränare/problemhunds experter. Det är inte ett misslyckande att be om hjälp utan visar att man är beredd att kämpa för sin hund. Lycka till!

Vi var hundvakt i 3 mån till min enas systers hund. (vi hade ingen annan hund då) Hur som helst han var som du beskriver, han vakta dessutom mig/sängen. Han kunde dock bitas.  Då han inte vart sån här med min syster så fundera vi på vad ska vi göra, det blev att han helt enkelt inte fick vara i sängen.  Ben och annat tugg-gott kunde han även det vakta mycket barnen fick inte vistas i samma rum som han åt det, så även sånt fick vi tänka på. Allt sånt fick han bara ha i sin bädd i vårat sovrum, när han var klar så tog vi upp det. Han lärde sig regler syrran var själv så där fanns inget o vakta för antar vi.  Det var nyttigt för oss o lära oss att ha hund och behöva tänka ut olika lösningar. Det är 10 år sen och han lever inte längre . Tycker du fått en den bra tips