Skällande hund
Hej! Jag har ett litet problem som jag inte vet hur jag ska lösa, jag vet inte varför problemet i huvud taget uppstår. Hjälp mig gärna att analysera detta. Jag har en storpudel på 3 år och några månader. Han är alltid lugn hemma, alltid lugn på promenader(förutom att alla hundar ska hälsas på, det jobbar vi på). MEN, när vi är på landet stöter jag på följande problem, han skäller på mig nonstop. Bara på mig, ingen annan familjemedlem. Arbetar jag med något är han oftast lugn och sover någonstans, går jag in så stannar han ute, även då lugn. Sätter jag mig på en stol ute eller lägger mig på gräsmattan så tar det inte ens en sekund innan han står vid mig och skäller. Tanken jag slogs av är att han vill aktiveras och det står jag för så självklart skulle han ju då vända sig till mig. Men icke, aktivering fungerar ej och han är inte den aktiva typen, mer chill. Nyligen som exempel, satte jag mig i solstolen och vipps så är han där och skäller. Lydnad var inte så värst intressant. Då gömde jag våtfoder på tomten, kul i en minut. Försökte lära honom kommandot drag, vilket var fullkomligt dötrist. (Synd på nyköpt dragsele :( ) Smetade slutligen en gammal foppatoffla med våtfoder som han prompt gick ifrån. Självklart började han direkt igen när jag satte mig. Så nu sitter jag här i en stekhet husvagn och vet inte vad jag ska ta mig till. Skällandet måste jag givetvis jobba på och jag tar gärna emot tips. Men vad kan det vara som orsakar detta betéende? Det är somsagt bara mig han skäller på och han har en rejäl stämma "/ En annan tanke som tidigare slagit mig är att han helt enkelt vill leka, men även där kan han bli trött och så fort jag sätter mig så är han igång igen och skäller, reser jag mig och säger ifrån på skarpen så kutar han iväg, glad i hågen. Jag börjar tro att jag helt enkelt har en retsticka. Något annat som kanske hör samman till problemet är när vi pausar under varma promenad dagar. Lägger han sig i gräsmattan och jag sätter mig bredvid så reser han sig upp igen och får svårt att slappna av. Ställer jag mig upp så slappnar han av och kan lägga sig igen. Något som inte uppstår när min mamma promenerar och vilar ute med honom med honom. Som jag dock sa, så är detta inte ett problem när vi är hemma, varken ensamma eller när mamma är med.
Har inga egentliga idéer på varför beteendet uppstår, men har du provat att helt ignorera hans skall? Just nu låter det ju ganska lönsamt för honom, -jag skäller, matte/husse försöker göra nåt kul med mig, oavsett vad du gör så får ju hans skällande dig att frångå din aktivitet du gör?
Varje gång du reagerar på hundens skall så belönar du det, så nu kan man säga att du tränar honom att skälla - och han dig att reagera. Jag kan tänka mig två olika strategier, båda är lite jobbiga i början men det kommer vara värt det, för det är ju klart att du ska kunna ligga ute så mycket du vill! Den ena är att totalignorera hunden tills han går och lägger sig, det kan ta en stund första två-tre gångerna så ta hörlurar och något att lyssna på, se till att du har varit på toa och har vatten etc du behöver. Den andra är att du har honom i koppel och så fort han sätter igång, vid första skallet alltså, så säger du "fel" (eller vad du nu vill") och leder in honom i husvagnen under tystnad. Låt honom sitta där en liten stund, ta sedan ut honom och gör om. I början blir det mycket rännande och lite slappande, men du bör snart se att han dämpar sig och tänker efter.
Jag tror det blir lite belönande för honom att du uppmärksammar honom så fort han börjar med det beteendet. Även om det inte är leka, aktivering eller så han är ute efter så får han ändå din uppmärksamhet och ditt fokus, vilket i sig blir belönande. Eventuellt kan det vara så att han känner att om du sätter dig och slappnar av så håller du inte koll på omgivningen och då känner han kanske att han behöver uppmärksamma dig på det.
Har du provat att ge honom någon uppgift medan du ska slappa i solstolen/på gräset? Ett tuggben, en aktiveringsleksak, platsliggning på en filt intill eller liknande? Prova det och börja i korta pass, dvs så att han inte hinner börja med skällandet. Sen kan man öka på svårighetsgraden.
Varje gång du ger respons när han skäller blir han belönad så sluta upp med det, lägg honom ner utan att prata med honom och/eller ignorera honom.
Det är ett himla jobb i början och fruktansvärt frustrerande för ägaren men det är rätt effektivt, om man har tålamodet :)
-
Tack så mycket för era svar. Att det blir belönande har jag väl egentligen redan insett, men med grannar åt alla håll och kanter, slår paniken till. Att vänta ut honom skulle nog inte vara särskillt accepterat av grannarna. #2 Koppel på blir det, liknar det jag gjorde med honom som valp när han var för jäklig. Så det ska nog fungera. #3 Skulle vara superskönt om han kunde slappna av med något att tugga på. Men han äter inte någon typ av tugg.
Vår gamla hund kunde ibland sitta utomhus och skälla på en, då viftade han ibland på svansen när han fick kontakt men där var hans vilja rätt klar: han ville att vi skulle kasta bollen åt honom.
Starta ny diskussion