Frågor om tonårsvalp?
Hej hej! Jag och min fästman håller på och adopterar en ca 5 månaders valp från Grekland via en räddningsorganisation. Eftersom han hittades utslängd med sin syster, lämnade åt sitt öde så kan ingen säga något säkert om vare sig ålder eller ras, men av vad dom kan avgöra är han någon form av terrier-mix. Vi är såklart väldigt förväntansfulla och det kommer bli fantastiskt att få ha hund igen! :D Jag har lite tankar och funderingar…både jag och fästmannen är uppvuxna med hundar, jag har haft två egna gatuhundar tidigare, men då två gamla tanter och ingen tonårsgrabb…har läst på lite om de olika utvecklingsstadier en valp går igenom, och vad man ska tänka på inför att få hem sin valp. Men de flesta beskriver ju valpar som fortfarande är bebisar. Gnager och tuggar dom fortfarande mycket när dom är 5-6 månader? Hur vinner man en valps hjärta och förtroende som enligt utvecklingskurvan ska vara fullt av ökat självförtroende? Är ju van vid mina madammer som, inte har varit helt utan uppfostringsbehov givetvis, men som ändå har varit färdigutvecklade individer och grunden är redan lagd och det är en typ av hund som jag vet att jag trivs med. Nu måste jag lita på att vi själva klarar av att fostra en glad och balanserad individ och det känns lite som att gå på en smal lina…Vi har redan planer på kurser och en av mina närmaste vänner är hundpsykolog, så kunskap och hjälp finns ju att ta del av. Sammanfattningsvis: Om du skulle få hem en tonårsvalp med osäker bakgrund och som du aldrig träffat tidigare, hur hade du gjort för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att gynna en god relation? Ska bli jättespännande att läsa vad ni andra har att säga :)
Kul med en unghund :)
Jag hade lagt ner mycket tid på att få den att känna trygghet. Jag hade hållt hunden i /runt hemmet i någon dag. Inte ha alltför mycket besök innan den känner sig trygg med er. Miljöträning har ni gott om tid med sen :)
Låta hunden utforska i egen takt, lugn och ro.
Lär känna eran nya familjemedlem i lugn och ro.
Jag hade spenderat mycket tid med den på golvet, helt enkelt bara finnas där och börja bygga på en trygg relation.
Lycka till :)
Jag hade inte tagit en sådan hund. Det enda som kan få mig att köpa en unghund eller äldre, är om jag antingen känner hunden sedan innan eller om den har så väldokumenterad bakgrund att jag på så sätt kan vara säker på vad jag får för något. Att köpa en unghund som dessutom varit gatuhund i ett sådant land… Det finns så extremt många nackdelar med det (både för en själv, hunden samt andra hundar i samhället) att jag inte kan annat än direkt avråda från det.
---------
Två glada salukis: https://www.instagram.com/ninniosterholm
Skulle aldrig falla mig in att ta en hund jag aldrig träffat från en så extremt osäker bakgrund. Riskerna är för många och för stora; både för mig, hunden, andras djur, min plånbok och Sveriges sjukdomssäkerhet.
Grattis till ert nyskott! Det finns så många hundar som behöver hjälp runt om i världen och för den hunden så har ni räddat dess liv och tillvaro!
Jag har nu haft valp i ca en och en halv månad men jag kan säga helt klart att jag aldrig kommer ha valp igen😂Jag är precis som du och älskar äldre hundar med en lagd och fyllig personlighet! Men i er situation hade jag nog tagit det lugnt och snällt, inte varit för på och låtit hunden komma till er med mycket lock och godis i början. Min älskade Kita (som tyvärr inte finns längre) var en gammal gatuhund från Australien och hon var fan den finaste hunden jag träffat i hela mitt liv. Det är klart att det finns skit som kan gå fel med utomlandsadoptioner men det gör det med uppfödar eller blocket-hundar också. Samtidigt som det finns så mycket som kan gå rätt! All lycka till er och er nya bästa vän!
Vad tråkigt att läsa att ni, #2 och #3 inte alls tycker det är en bra idé. Jag förstår absolut var ni kommer ifrån. Vi har riskerna i åtanke och väljer att följa våra hjärtan i frågan och jag hoppas jag kan ta del av sajten här och bidra på ett positivt sätt med vårat hundliv när lill-killen väl kommit hem :) #4 Åh! Tycker också att mina gatuhundar varit dom bästa hundarna jag haft! Så fantastiska och säregna. Haha jag har alltid sagt att jag ALDRIG skaffar valp. Delvis är valpar söta men ”jobbiga”, hehe, sen har jag alltid tänkt att söta små valpar får ju alltid nya hem. Valpar väljs alltid först liksom. Lite som i Rasmus på luffen. ”Dom tar alltid flickor med lockigt hår.” Men nog ska väl en smutsig pojke med rakt och rufsigt hår också ha en mor och far? :D
#5 Haha, vilket gulligt inlägg! Håller helt med! Men herregud vilken söt kille! Vad ska han heta? Kom ihåg att då man inte riktigt vet raserna så kan man få lite oväntade överraskningar ibland. Kita var "bestämt" korsning mellan foxterrier och cattle dog men hade -10 jaktinstinkt. Kaniner bokstavligen sprang in i henne och hon märkte det inte ens. Däremot vallade hon allt och alla, så man får ha ett öppet sinne och acceptera sånt lite som det kommer. Här är min nuvarande kille Pepsi, och under honom är min älskade Kita.
#5, vad menar du med "var vi kommer från"?
---------
Två glada salukis: https://www.instagram.com/ninniosterholm
Det är ett uttryck (från engelskan), "I see where you come from". Betyder ungefär "jag förstår hur du/ni tänker" eller "jag förstår varför du/ni tycker så".