Hundmöten och osäkerhet
Osäker hund… Bästa sätten att öka självkänsla och självförtroende hos en osäker hund? Alla tips är välkomna.
Har en blandrastik på strax över 1 år, raserna Schäfer och Rottweiler. Hur go som helst, om något ganska mammig dock. Men de va ju de där med osäkerheten. Vissa människor är livsfarliga, att det går folk i trapphuset omkring 20 gånger per dag är ALLTID lika läskigt och hemskt (vi bor på andra våningen). Brevbäraren är livsfarlig, eller det är i alla fall livsfarligt att få post 
🙄
Vaktmästaren i området är hon kompis med ute och i trapphuset dem få gånger vi möter honom, men kommer han hem till oss så blev han plötsligt läskig.
Vissa människor hon träffat många gånger tidigare, alltid män när jag tänker efter, kan hon helt plötsligt bli rädd för och se dem som främlingar.. Lär ju poängtera att hon inte varit med om något, och det är ingen som har varit elak mot henne!
Sen var det ju de där med hundmöten.. Det är inte ens roligt att gå ut med henne längre, särskilt inte när de är så jäkla halt. Både hon och jag har energi nog för att gå all världens vända, men att utgå hemifrån (centralt) är verkligen inge roligt. Kan komma hundar från alla håll, ibland alla håll samtidigt. Hon reagerar olika på vissa hundar och det är inte ens säkert ATT hon reagerar. Det är inte alla hundar, och de är inte alltid samma hundar. Det är inte heller betydelsefullt för var vi ser andra hundar, eller hur nära eller långt bort dem är. Ibland reagerar hon värre när dem är en bra bit bort än om dem är nära, ibland tvärtom. Ibland reagerar hon på grannens Chihuahua och ibland inte. Ibland reagerar hon när hon sitter i bilen och ibland inte.
Jag har försökt träna så många olika varianter med henne när de kommer till just hundmöten. Skvallerträning, sitta när dem går förbi, bara fortsätta gå, dra fram en leksak och lattja med henne en stund, helt vända om och gå åt andra hållet.. Känns som jag testat allt. Även med olika utrustning. Jag har testat vanligt halsband, halvstryp, halti, sele, anti-drag-sele. Långt koppel och kort koppel, till och med lös (var egentligen ett misstag att de blev så). Det som egentligen rent krasst har funkat bäst av alla dem varianterna har varit den gången hon var lös, hur sjukt inte de nu låter..
Enbart 2 eller 3 hundar under hennes 1 åriga liv har hon fått hälsa på under koppelpromenad (som hon inte känner alltså). Första var grannhunden när hon var liten, mestadels för att vi bor i samma port, vägg i vägg. Den senaste var för två-tre månader sedan, en lös rottweiler, som flyttade in i porten bredvid. så fort jag släppte fram henne (utan att gå fram själv utan jag släppte bara efter på kopplet) så slutade hon direkt skälla och morra och hoppa framåt, utan hon kröp istället ihop med låg svans och smög fram och nosade på rottisen. Tog 3 sekunder sen blev dem polare. Vi träffade dem dock inte nå mer efter det, men såg dem på avstånd nån gång och då gick hon bara och viftade på svansen. Inga läten och inga utfall…
Såå… någon som har nå tips innan jag kreverar totalt? Så less på det här nu, och så less på att ingenting funkar. Jag vill ju att hon ska skita i alla andra hundar när vi är ute, vilket hon gjorde när hon va liten, tills något slog runt när hon va 5-6 månader, då vände allt över en natt 
Unghund och den kombinationen av raser kan göra att det blir väldigt mycket hund. Jag tycker att du ska försöka ha tålamod och träna, träna, träna.
Ang rastningen, anti-drag sele, broddar på skorna och om du känner dig väldigt osäker ha munkorg kanske tills ni kommit ur stan, har du munkorg kommer folk hålla bättre avstånd och du kan slappna av lättare.
Ang att hon reagerar olika vid hundmöte kan bero på den andra hunden. Även om hunden ser neutral ut så kan den sända ut dominanta/utmanande signaler.
Min ena omplacering var vidrig vid hundmöten när jag fick honom, provade också allt utan framgång, var så trött så tog helt enkelt i halsbandet och höll honom fot och så var focus att gå rakt fram och skita i allt krångel, nu när han blivit äldre och mer mogen kan jag börja med godis få honom att sitta eller gå fot vid möten eller situationer han tycker är jobbiga. Han behövde mer mental mognad för att bli lättare att jobba med.
Ang att vara lös, det är inte alls ovanligt, när kopplet tar stopp kan det lätt trigga hundarna om dem är spända eller stressade och då få dem att slå över, löst så kan dem agera naturligt på sitt sätt och får inte den där triggningen, dock är ju problemet att man inte kan ha sin hund lös springa fram till andra hur som helst. Men det är iaf en liten förklaring till varför lös funkar så bra.
Mer tips är även att se över den fysiska och mentala aktiveringen, det är en krävande hund du har och den kräver endel, men även otroligt viktigt med den passiva biten, att bara sitta 30 min på en bänk och kolla på alla som passerar och bara ta det lugnt är jätte viktigt, att den kan varva ner och ta det lugnt är viktigt.
Kanske även gå kurser på hundklubben om du inte är så hundvan eller inte får ordning på problemen kan vara en idee, då det kan vara lättare för folk som står bredvid att se vart det går fel och då kunna ge tips :)
Tycker inte heller att det gick bättre med hunden lös låter konstigt. Är efter att ha lysnat på en pod om "kommunikationsmetoden" och fått en kompis att prova på sin rabiata hund med gott resultat så tror jag på det. Den hunden blev allmänt lugnare och mindre stressbenägen efter att de börjat använda detta, förutom att den slutade skälla ut varenda hund de mötte då.
http://apporthundskola.libsyn.com/3-naturliga-hundmten-med-kommunikationsmetoden
http://kommunikationsmetoden.se/
Kort går det alltså ut på att när man håller hunden i kort koppel, som man gärna gör när man förväntar sig ett utfall, så berövar man den dess kroppspråk. Den får svårt att visa att den är fredlig, rädd eller vad det nu är, blir trängd och till slut återstår bara anfall.
Eftersom din hund verkar funka bättre lös, prova att släppa ut kopplet vid hundmöten. Förstår att det kan vara svårt med en så pass stor hund iom att det blir svårare att hålla den om den ändå gör utfall. Du får väl köra ner klackarna i backen. 😉
Gå kurs eller ta hjälp av en instruktör.
När det inte fungerar i tillspetsade situationer, gå tillbaka och se om grunderna är lagda. Förutom just hundmöten och besök, är hon lydig med perfekt uppförande? Går hon lugnt och fint i kopplet, tar hon spontan kontakt, kan hon sitta/ligga kvar med störning, kan du stoppa henne med rösten om något lockar? Det är oftast mer effektivt att jobba på självbehärskning och kontroll i situationer hunden distraheras av något positivt (godis, leksak, viltdoft osv). När kunskapen finns där kan du överföra den på hundmöten och andra problem. Se också över den mentala stimulansen. För en ung och uppstressad hund skulle jag köra långa skogspromenader i kombination med mycket nosarbete, balansövningar och lydnadsträning.
Starta ny diskussion