Det handlar, i mina ögon, mindre om jaktdrift och mer om uppfostran, när det handlar om olika djurarter i samma hem :) Lär ni valpen från början att bete sig kring kaninen, och inte låter dem vara tillsammans utan uppsikt (så att det är separerade när ni inte är hemma) så bör det lösa sig :)

Håller delvis med #1 men tycker samtidigt att det inte är så smart att välja en ras med HÖG jaktinstinkt, i synnerhet inte om den gäller småvilt. Terriers, schnauzers och pinschrar tex är väl inte så lämpliga, om man vill göra det lite lättare för sig. Många hundar går dock att lära att kaninen/katten/smådjuret tillhör flocken, att just DEN jagar man inte. Stöter man dock på samma art någon annanstans så drar jaktlusten igång. Vad vill de ha för egenskaper i övrigt i sin hund?

De är ute efter en sällskaphund, som min pappa kan gå ut på promenader med då han är pensionär. Hunden kommer vara en del av familjen och kommer knappt ha någon ensamtid. Då jag och min lillebror bor fortfarande hemma. Vi hade också tänkt att ha som hobby att hålla på med något som lydnad eller agility och ta lång promenader då jag inte får träna. Mina föräldrar har hundvana och vi har ofta varit hundvakt åt grannar under min uppväxt. Men jag är nog den stränga utav oss, som ha regler.

Hundar med ursprung som jakthundar (speciellt grythundar/råttjägare/bullhundar/vinthundar, alltså hundar som ska vara väldigt nära eller fysiska med det levande bytet) bör gå bort, då de ofta har väldigt låg retningströskel. De kan fungera jättebra med katten/kaninen men helt plötsligt hoppar den till eller sprätter iväg så det triggar jaktinstinken och så är det över på två röda.

Hundar med jaktinstink alá retriever/spaniel har inte jaktinstinkt på samma sätt eftersom de enbart ska markera/bära det döda viltet och där är det mycket mer en träningsfråga; även om det såklart förekommer individer som har ovanligt starka reaktioner.

Jag vet folk som har både kanin och marsvin ihop med utpräglade jaktraser (terrier resp vinthundar) utan problem. Hundar brukar vara bra på att skilja familjemedlemmar från vilt och är kaninen dessutom hundvan bör det vara ännu enklare. Men med detta sagt så är det givetvis dumt att chansa med en utpräglad småviltsjägare… Retriever och spaniel bör funka, liksom de flesta raserna i grupp 9.

Aha, då ska jag kolla upp det och se vilken ras som kommer passa familjen bäst.

Det finns en del spetsar utan jaktinstinkt, t ex keeshond.  Den kanske är mer road av rallylydnad än agility dock. En del tävlar agility med mittelspitz, men jag vet inte riktigt hur det är med jaktinstinkten hos dem (tror inte de har speciellt mycket).  Kan man tänka sig en liten hund så finns kleinspitzen som är lite mindre än mittelspitzen. Även japansk spets kan vara värd att kolla upp.  Har ni facebook så finns grupper för de olika raserna jag nämnt, där ni kan få kontakt med ägare till resp ras. Tysk spets klein o mittel är en grupp för kleinspitz och mittelspitz.

Någon bichon hund?

Jag tänkte bara syfta på att råkar man önska en jakthund i övrigt, så bör man inte räkna bort dem automatiskt, bara för att man har kanin i hemmet. Det går att träna på. 

Men önskar man i övrigt en sällskapshund, så förstår jag varför man inte vill jobba mer än nödvändigt på relationen med kaninen! Då hade jag siktat på rasgrupp 9, eller ta något annat tips i tråden! :)

Shetland sheepdog, welsh corgi pembroke, welsh corgi cardigan är från början vallande raser men används numera som sällskapshundar. De finns i rasgrupp 1. 

I rasgrupp 5 finns några sällskapsspetsar som redan nämnts i tråden. Den lugnaste av sällskapsspetsarna är kanske eurasier (välj en tik). Den togs fram av en genetikforskare för att vara "den perfekta sällskapshunden".  Den ska ha låg jaktinstinkt eller sakna jaktinstinkt, enkel pälsvård, vara trogen sin ägare och den behöver inte lika mycket aktivering som en brukshund. Långpromender kan räcka för den, bara den får vara nära sin familj/ägare så mycket som möjligt.

Min eurasier var väldigt mån om marsvinen, pussade på dem, tvättade dem i rumpan och vaktade dem mot katterna. Hon slängde sig emellan om katterna kom för nära buren. Jag kunde ha marsvinen lösa på köksgolvet och eurasiern vaktade dem.

En eurasier är perfekt för en pigg pensionär. Alla eurasier saknar dock inte jaktinstinkt utomhus. Min kan jaga en ekorre upp i ett träd eller jaga en katt utan att göra illa någon av dem.  Hon springer dock aldrig långt bort, utan vill ha superkoll på var vi är hela tiden, om hon är lös ute i skogen.

Aha, en eurasier låter intressant. Då jag är helt kär i spets raser, har alltid varit det. Tack för tipsen :3

Angående eurasier så är det faktiskt väldigt vanligt att de blir extremt reserverade vilket leder till mycket jobb med den sociala biten. Jag tror att det var 2 stycken i en kull med 5 valpar. Jag tyckte att den rasen lät helt perfekt för mig först, men fick mig en tankeställare efter det samtalet med den uppfödaren.

Den som grundade rasen hade rentav besökt hennes uppfödning och berättat att tanken ifrån början var att rasen SKA vara extremt reserverad.

Själv har jag en curly coated retriever. Han lever med en katt som han stuckit efter om katten sprungit, men han gör aldrig något och skärper sig med ett "nej".

Jag hade även marsvin fram tills nyligen och de var också spännande när de rörde sig, men han var aldrig på dem. Han fick nosa när jag höll i dem, vilket han gjorde försiktigt.

Japp, det vet jag. Läste om rasen igår på olika hemsidor men det innebär att man får socialträna hunden när den är valp så mycket man kan. Men det är rentav raserna som finns i en längre led bakåt. Vet hur viktigt socialträning är, då jag själv har varit hundvakt åt en hund som inte var det. Så länge hunden är bra mot familjen så spelar det inte så mycket roll, den kommer få träffa nästan allt från barn till äldre då mina äldre syskon har barn och de är hund galna och vi bor vid en skola. Har många grannar med hundar och jag o min familj känner känner de flesta som har hundar i våran område. Och min pappa känner nästan hela stan. Min familj hade tänkt gå på valpkurs och vardagslydnad kurser för att träffa nytt folk och även lära oss nya saker. Hunden kommer vara en del av familjen och kommer få vara med på det mesta. Så tror inte att det blir någon fara, finns andra raser som kräver mer socialträning. :3

Varför ska man tvunget välja en ras med jakt i sig om det nu är den egenskapen man inte vill ha? Många här kommer med exempel på enstaka hundar som låtit bli en "familjemedlem", men hur vet man att ens valp hör till dessa hundar? Jag tror inte heller att det, som någon sa, helt går att vänja jakthundar vid andra husdjur från det att de är små. Been there, done that, fått ta konsekvenserna av det : (

Jag har ju främst erfarenhet av terriers. De är ofta framavlade till att fungera som råttjägare. Det ingår i deras beteendemönster att vara impulsiva och snabba, fånga djuret och att skaka det tills det är dött. Det beteendet ser man redan när de leker jaktlekar med mjukisdjur när de är små. 

Nej, ta nån ras från t.ex. sällskapshundgruppen om du inte vill ha jaktlust hos hunden..

#14 Men det är väl ingen som tipsat om en ras med mycket jakt i? Det som är sagt är att det kan gå, men om det inte är nödvändigt så behöver man inte sätta sig i det träsket.

#13 Det är alltid en god ide´att prata med valphänvisaren eller någon annan erfaren i rasklubben oavsett vilken ras du väljer. Om du vill veta mer om eurasier, så prata med t ex  valphänvisaren  i eurasierklubben. 

Ta också kontakt med någon erfaren uppfödare. Det finns de som varit med från början när rasen kom till Sverige. Det finns också uppfödare som medvetet försöker få mer sociala eurasier. 

Eurasier är en numerärt inte så stor ras. Jag brukar hålla koll på uppfödarnas hemsidor och ofta står det att alla valpar har hem att flytta till direkt de föds.  Om jag var intresserad av en valp, så skulle  jag ta kontakt och visa  intresse redan när man kan läsa att en valpkull planeras. Det verkar som om det i regel finns fler intresserade valpköpare än det föds valpar. Uppfödare kan ha kö, men det står dem fritt att välja vem som ska få valp. Kanske en annan uppfödare går före i kön. Det är inte säkert att man får välja valp.   T ex så kanske uppfödaren bedömer att en mer självständig valp ska gå till en mer erfaren person osv.  

Jag tror att en eurasier idag kostar lite mer än t ex en golden retriever  eftersom det föds färre eurasier än retrievers.

min storasyster har en keeshond och hon är ett monster! jagar katter och slåsså

Håller med övriga att det är värt att kolla på sällskapshundarna och de raser utan mycket jakt i sig!

Vår labbe funkar väldigt bra med alla våra djur (hon är faktiskt lite rädd för dem) och vi har kanin, katt och fåglar. Hade en hundrädd kanin när vi fick hem henne så var väldigt bestämt från början att man inte fick jaga och hon var väldigt försiktig med kaninen sen, min kanin därefter var bossig och efter att dem träffats så har hon väldigt respekt för mina kaniner, hon vågar tex inte gå igenom dörren om min nuvarande (blinda) kanin ligger i dörröppningen :P. Min inneboende hund jag hade förut som var pudel/powderpuff blandning funka också jättebra med alla djuren (han var uppfödd med diverse smådjur), hade dock lärt sig "jaga" ute av en annan hund han bodde med när han var valp men förstod inte alls vad han skulle göra när mina duvor vägra flytta på sig och tyckte då de var superläskiga och försökte aldrig springa efter dem igen, gick toppen med alla våra djur men djur ute ville han gärna jaga och han bet en igelkott en gång som låg precis bredvid vägen där vi gick (såg inte ens den förrän hunden tog den i munnen, dock undvek han igelkottar efter den händelsen).

Inneboende hundens son som har en hel del jakthunder i sig (från sin mors sida) brukar funka bra med mina djur men litar inte helt på honom då han helt plötsligt kan råka bli triggad även om han är duktig på att avbryta/låta bli om man säger till.

Passar även en japansk spets som också funkar bra med mina djur, bryr sig inte om andra djur ute heller.

Labben och puffen lita jag 110% på och har inga problem att lämna själv med mina andra djur men övriga skulle jag inte lämna utan uppsikt utifall.

långhåriga taxar har inte så grym jaktinstingt min har ingen alls han bara sover och äter typ

#19 Du kan inte generalisera efter din icke-rastypiska Tax.

En rastypisk Tax har DEFINITIVT jaktinstinkt. Även om de långhåriga antagligen inte är fullt så intensiva som de sträva.

strävhårig och korthårig är grymma långhåriga är inte ens nära. Det beror väl på vad man låter dem göra. Min gör som min mammas spaniel. Springer tillbaka till mig hela tiden

#21 Kul att din inte har jaktinstink, jag har träffat en del långhårstaxar och de bangar inte för att dra på vilt.