Kanske kan Västgötaspets vara något för dig?

Jag tycker att du valt bra raser! Jag hade satsat på en Pudel, jag tycker att det är fantastiskt roliga små hundar :D 

Som du säger tror jag att cavalieren kan bli lite låg i energi för att tävla, och sheltien kan ligga lite högt i aktiveringsbehov.  Därför tror jag att en Pudel passat som handen i handsken, höga i energi, men ganska milda i behov, men däremot roliga att träna :)

Tycker absolut att sheltie kan passa! Låter som ungefär samma jag gör med min sheltie (vissa dagar mer fysiskt, andra mer mentalt)

Både sheltie och Pudel kan passa, absolut! Hur känner du angående pälsvård? Vill du kunna ställa ut? Både sheltie och Pudel har mindre bra individer mentalt (som alla raser iofs, men hos en del är det tydligare än hos andra) så välj en uppfödare som satsar på mentalitet och hälsa, inte utställningsmeriter i första hand. Gärna en uppfödare som själv jobbar med sina hundar och gör MH el BPH på dem. Träffa lite olika pudlar och shelties, kolla om rasklubbarna har några aktiviteter nära dig som du kan besöka. Båda raserna kan som sagt vara helt rätt - så där tycker jag nog att du kan gå på magkänslan när du bestämmer dig.

#1 Tack för tips! Har läst om rasen då jag aldrig träffat en västgötaspets förr, och den känslan jag får av den information jag kunnat hitta är att den inte riktigt passar mig. Kanske om jag träffar rasen ändras min uppfattning. Den verkar annars vara en trevlig ras.

#2 Roligt att läsa ditt resonemang, jag är lite inne på samma spår… Men jag vet inte. Pudel har alltid varit en av raserna jag verkligen tror skulle passa mig, men har svårt för deras pudelryck som sker titt som tätt. Kompis har även berättat en del om sin som inte kunde koppla av. Men säkert något som går att träna bort! 

Sheltien tillhör ju grupp 1, så har full förståelse om de är mer krävande än en Pudel. Där finns ju också vissa med lite för mycket nervositet/rädslor. Gäller att leta efter bra linjer, vad jag har förstått. Då går det att undvika.

#3 Vad roligt att höra! Har alltid haft förkärlek för shelties. Grannen hade en jättefin dam som jag tyckte hade ett himla trevligt temperament. 
En vanlig dag, hur mycket brukar du behöva aktivera (fysiskt och mentalt) din sheltie och hur beter den sig inne? Har även läst att sheltie kan ha en låg skalltröskel och undrar därför om det är något du tränat? Om så, hur har det funkat? Otroligt tacksam för svar.

#4 Tack för otroligt goda råd! Har tänkt planera in lite besök på diverse rasevenemang, tror det är ett ypperligt tillfälle att få mer känsla för raserna. 

Pälsvårdsfrågan är jag lite delad i. Själva vården har jag inga problem med. Cavalieren hemma behöver pälsvård varje dag och det är till största delen jag som sköter. Ser det som en mysstund för mig och hunden. Däremot tycker jag mindre om lång päls när det är skitväder ute. Där är pudeln smidig, den kan man raka. Sheltie däremot ska man ju ej klippa ner. 

Jag vill inte ställa ut, utan vill ägna mig åt hundsport eller/och bruks.

Återigen, tack för dina råd. De ska jag bära med mig.

Jag skulle absolut rekommendera en sheltie till dig. Vart i landet finns du? Bor du i närheten av Stockholm får du gärna träffa mina två killar som är som dag och natt. Jag har en kille från engelska linjer. Han är mycket mer näpen och nätt. Väldigt mild i sin mentalitet och psyke. Sedan har jag en kille från amerikanska linjer och han har mycket grövre benstomme, grövre huvud och ansikte. Hos honom finns det mycket mer attityd och lite mer skärpa (på sheltievis), men mycket mer fart och go i. Detta märks främst i träning, men också i vardagen.

Personligen gillar jag de amerikanska mer, deras kroppsbyggnad och attityd tilltalar mig mer. Upplever dem som mycket mer stabila och inte alls lika hariga. Men som sagt, lite mer power i dem. Nu är min engelska kille en riktigt rolig träningskompis också (det får man inte glömma).

Jag är inne på ytterligare en sheltie och kommer med största sannolikhet att importera. Av det jag sett är rasen mycket "friskare" (inom citattecken eftersom svenskarna är dåliga på att hälsotesta så detta är ett frågetecken hos svenska kennlar…) och stabilare utomlands.

Mina killar har all energi i världen till att vara aktiva en hel dag: träna agility, vandra eller hänga i stallet spelar ingen roll. Men likväl har dem absolut inga problem med enbart rastningsrundor i ett par dagar. Nu tror jag att en Pudel skulle passa dig lika bra som en sheltie, men likväl som man inte vill ha en för aktiv hund vill man inte ha en för lat hund heller 🙂

En sheltie kallas inte "skälltie" för intet - det är en ganska ljudlig ras absolut. Men när man pratar med vissa beskrivs dem som skällmonster som aldrig går att få tyst på. Mina är tysta för det mesta, skäller vid lek och träning (ofta frustration). 

Känner att detta blev väldigt luddigt, du får gärna skicka ett PM till mig om du vill prata mer sheltie😃

Pudel tycker jag är en underbar "aktiv sällskapshund". De är pigga, alerta, smarta - redo att hänga med på allt och syns ofta till på agility- och rallylydnadsplanerna. Samtidigt lätta att inte göra något särskilt med även längre perioder. Jag uttrycker mig förstås generellt här. Så jag tror absolut att en Pudel skulle kunna passa dig. Jag har en dvärgpudel på 3 år och en Australian shepherd på 9 år själv. 😊

 Cavalier energi kan variera, har träffat både lugna och cavalierer med mycket energi. Min egen kan hålla igång mycket om man är i skogen som hon älskar.

Jag tänkte skriva nästan precis så som #4 skrev :D Oavsett vilken av de två raserna du väljer så lär du bli nöjd, om du är noga med att köpa från en seriös uppfödare med trevliga och bra hundar.

Vill bara börja med att säga: Min första egna hund, och första träningskompis, var en dvärgpudel och honom testade jag mycket sporter med och jag äger idag 3 shelties. Utöver det har jag ett flertal klubbkompisar som har cavalier, samt en bekant till familjen som haft flera stycken…..

Med det sagt tror jag absolut att Pudel eller sheltie är det som verkligen skulle passa dig med tanke på vad du är ute efter. En cavalier är precis som du själv säger mycket lägre i sin energinivå. Visst går det att träna med dem och hålla på med exempelvis agility men batterierna, och fokuset, brukar snabbt ta slut. En Pudel är superskojj att träna med och där finns energi, verkligen! Min kille var precis lika nöjd  med flera dagar i rad med mycket aktiviteter men kunde likväl ligga och slappa i soffan en vecka om det var så utan problem. Skillnaden mellan Pudel och sheltie är ju dock nivån på arbetsvilligheten: en sheltie är ju en vallhund och där finns verkligen ett arbetsfokus och ett vilja att vara till lags och med Pudel så går det lika fort bra (och de är smarta) men om pudeln inte vill så tänker den inte och därmed  kommer den inte heller… Där gäller det att själv vara smart och envis i träningen.

Precis som någon skrev så finns det såklart några "svagheter" inom sheltie, men det gör det inom alla raser. Här gäller det att verkligen vara seriös i sin koll av uppfödare och våga ställa krav vad gäller både hälsa och mentalitet. Precis som "alltidnordin" skrev så finns det två typer av sheltie och även jag håller med om beskrivningen: den brittiska är i regel mindre och nättare och har enligt min erfarenhet en tendens att vara vekare och känsligare mentalt medans den amerikanska typen är något grövre i benstommen och har en annan attityd och mentalitet. Utan att vara för mycket vad gäller energi eller så, så skulle jag kunna kalla den amerikanska typen mer för bruksvarianten av sheltie. Sen finns det såklart många shelties av brittisk typ som är bra mentalt och som gör bra ifrån sig inom olika hundsporter.  Alla mina 3 är efter amerikanska linjer men jag har träffat väldigt många av brittisk typ. Mina 3 grabbar har alla tydlig av- och på knapp, älskar aktiviteter men tar det likaväl lugnt.

Överlycklig över att se att så många hundfantaster vill dela med sig av sin erfarenhet och råd till mig. Tar verkligen åt mig av allt som skrivits, även om hjärnan inte känns klokare… Behöver nog ut och träffa fler pudlar och shelties!

#6 Vad generöst av dig! Det skulle vara trevlig att träffa dig och dina hundar. Själv bor jag några mil norr om Stockholm, så det funkar alldeles galant. 

Detta angående de två linjerna var något nytt för mig. Intressant!  Det måste jag läsa mer om. Båda dina killar låter hur goa som helst, kanske roligt att de är olika i sättet? 😉

Har aldrig själv tänkt tanken på importera. Är inte det lite läskigt? Jag menar, du träffar väl varken uppfödaren eller föräldrarna till valpen? Menar inget illa alls, bara fascinerad och intresserad av att det är möjligt med import. Lycka till med din nya livskamrat. 

Just skällandet är något som oroar mig. Tror ju i och för sig att det mesta går att träna bort med rätt teknik och tålighet. Trots det är deras skalltröskel något som oroar mig då resterande familjemedlemmar troligen inte skulle uppskatta (och ha samma uthållighet) om det kommer ett litet skällmonster.

Tack snälla! Inte alls luddigt förresten. Superbra och informativt. Skriver gärna mer med dig via PM.

#7 tack för din kommentar. Roligt att du har en Pudel och en Australian shepherd, där den senare ingår i samma kategori som sheltie.

Det låter som en Pudel skulle passa mycket bra. Får ta och se till att komma iväg och träffa båda raserna och bilda mig en bättre uppfattning.

#8 Roligt med båda delarna! Cavalierer beskrivs som en ras som hänger med på det mesta, eller blir vad man gör den till, vilket är härligt med dem enligt mig. Men som en annan skrev upplever jag att fokuset snabbt ta slut. Men om detta inte alltid stämmer är det ju toppen 😃

#9 Tack så mycket 🙂

#10 Vilket sammanträffande, då borde du ha relativt god känsla för de samtliga tre raserna 😉

Precis vad jag upplever med rasen cavalier. Hänger med på mycket men tappar fokus relativt fort. 
Intressant jämförelse mellan Pudel och sheltien. Förstår verkligen vad du menar. Sheltie låter snäppet roligare, samtidigt har jag inte lagt Pudel helt åt sidan. Hur tycker du vad gäller aktivitetsbehovet Pudel vs sheltie? Är det stor skillnad? Och kan du se några likheter eller olikheter vad gäller hur de beter sig inne, både efter den längre promenaden samt efter en tid vila?

Supertacksam för ditt svar. Så roligt att läsa om din erfarenhet och hundar. Tack!

Jag slår ett slag för pudeln 👍 hur dem är i aktivitetsbehov är nog väldigt olika, jag själv har två storpudlar som är raka motsatsen till varandra. Tiken är otroligt enkel och lugn medan hanen är väldigt krävande och en väldigt tuff individ, han slår till och med min mormors schäfrar i både skärpa och energi. En del påstår att mellanpudeln är den av storlekarna som har mest go och energi men det tror inte jag på, förmodligen kräver de mer än en dvärg/toy Pudel men för övrigt så tror jag att det beror alldeles på individen och inte storleken på hunden.

#13 med min cavalier handlar det mycket om motivation. Tycker hon det är roligt har hon hur mycket energi som helst. Annars tappar hon intresset .

#5 Min skäller en del, men oftast är det när han blir lite exalterad, är uttråkad (då kommer han och skäller på en för att berätta att han vill hitta på något) boffar och skäller när någon knackar på dörren eller gör mycket ljud ifrån sig i trapphuset, och på dammsugaren… Men precis som alltidnordin säger är han inget skällmonster som dumskäller hela tiden. Hans mamma var i princip helt tyst, skällde typ aldrig förutom vid träning om man drog upp henne mycket. Nu är min grabb bara 7 månader så att lära sig nya grejer tröttar ut honom rätt bra. Men han är väldigt anpassningsbar - älskar att sova i soffan så han klarar utan problem ett par dagar med bara rastningspromenader och lite trickträning eller lite vardagslydnad. Men han kan också köra grejer hela dan utan problem, han tackar aldrig nej till att jobba eller göra något. Min är från brittiska linjer, och jag har inte umgåtts med någon amerikansk så kan inte uttala mig om hur de är - litar på alltidnordin och Kitten86 som har haft sheltie mycket längre än mig :) Men Sam är väldigt framåt, orädd, mycket will-to-please men med lite egen vilja också, med en väldigt tydlig på-och-av-knapp. Han behöver få jobba, men det viktigaste är att han får va med.

#11, Och jag blir lycklig över att se valpköpare fundera, fråga, prioritera och vara lite kräsna. :-) Alldeles för många som köper första bästa hund för att den är söt/snygg - eller helt enkelt kommer upp överst av Blockets annonser… Hundägandet är SÅ mycket roligare om man ägnat lite omsorg åt rasvalet och fått rätt typ av hund, samt gjort sitt förarbete väl när det gäller uppfödare, olika inriktningar inom rasen osv. Apropå skällandet så har jag haft en av de förmodligen skrälligaste raser som finns, isländsk fårhund ;-P . Om man är konsekvent och noga redan från dag 1 (vilket jag INTE var!) så går det att stävja en del av skällandet men det går inte att förneka att hos en ras med låg skalltröskel så trillar det lätt ut ett par skall när munnen öppnas, innan hjärnan kopplats på liksom :-D. Svårast att ”komma åt” ryckte jag nog att det var med skällandet när hon jobbade, att lyckas ha henne i hög motivation och arbetsglädje utan att det slog över i skall och även frustration. I synnerhet fartfyllda sporter som agility kan det vara svårt att få farten utan att skällandet kommer på köpet - där underlättar det definitivt med en tydlig, konsekvent och genomtänkt handling då att hunden hela tiden har rätt fokus och vet vad den ska göra. Vakt och liknande tycker jag var lite lättare, trots att jag bodde i lägenhet, på bottenvåningen dessutom. Lär in ett ”alternativt beteende”, tex att hunden ska komma till dig eller lägga sig i en speciell korg och få belöning. Det är absolut värt att lägga jobb på det redan från början - INNAN vaktinstinkten riktigt har vaknat! Även Pudel kan ju vara lite glappkäftade så det kan vara bra att ha en anti-skallplan för dem med ;-)

Jag ansluter mig till större delen av skaran, tror att både en sheltie och Pudel (främst mellan tänker jag, tror det är enklare att hitta en kennel med arbetande pudlar med mellan även om det förstås finns inom dvärgarna också) 🙂 Dock är min uppfattning att det är rätt olika raser, även om de låter rätt lika på papper. Så se till att träffa flera individer av båda raserna innan du bestämmer dig! Tror du kommer kunna ha himla roligt både med en sheltie och Pudel, båda raserna är väldigt föriga, arbetsvilliga och trevliga (förutsatt att man väljer kennel noga).

#15 Roligt att höra om dina tankar. Jag håller med i det du säger. Det är mellan eller dvärg jag tänker mig isf.

#16 Det är väl lite så med vår med. Hur motiverar du din? 🙂

#17 Kanske också försvinner om man tränar det. Han låter som vilken hund som helst, det är ju trots allt ett naturligt beteende för hundar. 

Roligt att han är anpassningsbar och stort lycka till med honom! 

#18 Alla valpar är söta, det får man inte glömma 😉 Jag hoppas fler börjar förstå vikten av att inte göra impulsköp, hunden kommer ju finnas med en förhoppningsvis 10 år eller mer.

Tack för rådet. Det där med jobb = skällning har jag upplevt stämmer mycket väl in på sheltie, i alla fall de som jag sett på agilitybanan. Inget negativt kan jag tycka, förutsatt att hunden mår bra, men kan säkert läras bort om man vill och lägger ner träning på det. Det är framför allt vaktandet jag vill undvika, dvs en vaktande ras. De flesta vaktar, men inte alla har haft det som arbetsuppgift och jag tror att om man redan från valpåldern jobbar för att få bot på beteendet går det att träna om. Tränar skvallerträning med vår tik och går relativt ok.

#19 Tack! Försöker vara selektiv i mitt letande på kennel. Så viktigt! Håller med om att de på pappret låter snarlika, Pudel och sheltie. Gäller att se och träffa många för att få en uppfattning vilken ras som har behov som jag kan tillgodose.

Tack för alla svar! Tas emot med stor tacksamhet från mig ❤️

Syns du missade hundmässan i stockholm! Ett yppert sätt att träffa fler hundar. Är ju MyDog i gbg under helgen om du lyckas ta dig förbi. Med det sagt säger jag både sheltie o Pudel. Men lutar nog oyttelite mer åt Pudel då dom verkligen är vad man gör dom till. Ligger du i soffan o chillar, ja, då gör dom la det ocksp, men drar du ut i stallet, skogen eller ut o tränar, ja då är dom på! Sen har ju "Skältie" ;) låmg päls dom du ej föredrog samt har ett högre aktivitetsbehov fysisk o psykisk. Rek att du skriver med några uppfödare nära dig av rasen eller kennlar du tycker om. Jag har skrivit o träffat uppfödare för att få olika uppfattningar av rasen eftersom det kan variera så. Sen om kenneln ligger långt bort kan man även fråga om dom har eventuella valpköpare i området man bor. Supersmart! Kan man få känna lite på linjerna också. Sen finns det även ofta rasklubbar på facebook, skriv ut där o se om ngn vill träffas 😊

#21 Var faktiskt på Stockholm Hundmässa i år och kollade in de olika raserna. Inte så mycket kanske, men tycker alla tillfällen räknas. Dock upplevde jag att många shelties var åt mer det nerviga hållet, tyvärr. Såg en himla fin som tycktes ta det mesta med ro. Å andra sidan var det mycket folk och liv så inte så konstigt. Pudlarna däremot var milda.

Tack för dina synpunkter. Du tog upp fördelar och nackdelar med båda raserna som jag måste väga in. Det är inte lätt, men ganska roligt ändå att lägga ner tid på research. Det får man tillbaka sen, så att säga. 👍

Ska börja skicka iväg mail till uppfödare som är av intresse.
Har någon här tips på uppfödare av Pudel eller sheltie välkomnas ett PM varmt.

Här lever tre pudlar, två toy en dvärg. Pudelfnatt får dom men det sker och då är dom lösa visst går det undan men över snabb. Jag har aldrig märk att någons fnatt stört någon träning alls, ropar jag på dom så kommer dom som alltid :) Våra är vana att vara med därmed har dom inte svårt att varva ner borta med eller utan oss.  Som 7 beskriver upplever jag våra, nu är ena vassare när vi lägger ut spår/personsök än lydnad. Det är en glad ras som ofta gillar att vara med jag upplever våra "alltid" redo på ha kul med träning. Sen så klarar dom av off tid utan att klättra. Jag tycker det låter som du ska kolla på dvärgpudel.  

Tycker 7 har bra blogg/hemsida samt youtube-kanal med en massa roliga klipp även träning och trix :)

Jag håller med de andra! Kan bara säga att jag hade ungefär samma önskemål som dig, och kikade på samma raser, men för mig verkar det bli en schapendoes. Sheltien som egentligen är en drömras för mig gick helt enkelt bort på grund av risken att få en nervig och tillbakadragen hund, det är verkligen inte något jag vill ha. Däremot så är ju schapparna något större :) Lycka till! :D

#14
Ja, du. Beroende på vilket liv man själv lever och vill få ut av sitt hundägande, eventuella tävlingsambitioner osv, så tycker jag själv att sheltie är snäppet roligare som ras. Även om jag själv sagt, och menar det helhjärtat, att jag i framtiden ska ha Pudel igen. Men just nu passar sheltie mig bättre 😉

Hur tycker du vad gäller aktivitetsbehovet Pudel vs sheltie? Är det stor skillnad? En Pudel vill alltid vara med och ger alltid 110% energi och fokus. De utstrålar liksom alltid glädje på något sätt och bjuder alltid på sig själva och sina enorma personligheter (är lite som små clowner). Men sen är de precis lika nöjda om "aktiviteten" innebär att ligga hemma i soffan och mysa likväl som man går ut på vandringstur i 3 dagar 🙂.  De är otroligt smarta men för den saken skull går de inte med på precis vad som helst utan vill de inte så tänker de inte och därmed punkt. Sen är det lite också det som är tjusningen att träna med Pudel!

En sheltie däremot ger också alltid 110% fokus och energi, de älskar fart och fläkt och har generellt en stor will-to-please så sålänge du ber den om något så kommer den göra allt för att förstå dig och göra vad du ber om. Och de är smarta och vill mer än gärna lära sig nya saker och uppleva nya miljöer. Rasen ska enligt standard vara reserverad mot främmande men får aldrig vara rädd. De är familjekära och knyter gärna starka band till en specifik person/individ. Mina killar har inte riktigt läst standarden däremot för de formligen ÄLSKAR allt och alla även om matte (jag) alltid är bäst! De har generellt ett stort behov av aktivitet och då inte bara fysisk utan även mental.  Detta brukar inte vara svårt att uppfylla iform av någon träning där dessa punkter sammanträffar exempelvis agility, rallylydnad, spår och/eller nose work osv. Men man kan gott för den delen skull ha en sheltie även om man inte har några jätteaspirationer på att träna och tävla inom någon sport. De flesta har en tydlig av- och påknapp vilket innebär att de tar det lugnt när inga specifika aktiviteter görs. Rasen är otroligt anpassningsbar och blir helt enkelt vad man gör den till 😃

Generellt skulle jag säga att en sheltie kräver mer än vad en Pudel gör även om båda älskar att hitta på saker med sin ägare/flock/familj. En Pudel är lättare att göra nöjd vs sheltie även om jag själv inte tycker att en sheltie är svår att göra nöjd heller. En Pudel har en del jaktinstinkt och är "svårare" att ha lös då den gärna kan sticka efter spår och/eller vilt medans en sheltie är en vallhund och håller sig inte allt för långt från sin ägare/flock. En sheltie kan sticka på spår/vilt men då främst pga rörelsen och vänder fort och kommer tillbaka. Båda raserna skäller en del ffa i vaktsyfte exempelvis om någon plingar/knackar på dörren hemma men detta kan tränas till en bra nivå om man gör det från tidig ålder och är konsekvent. Båda raserna har en del pälsvård. En sheltie ska borstas igenom, jag borstar mina 1 ggr/veckan till 1 ggr varannan vecka beroende på säsong, plus att man trimmar till tassar och öron vid behov. Jag duschar dem ca 2 ggr/år, om det inte skulle vara något särskilt exempelvis utställning. En pudels pälsskötsel varierar lite beroende på hur man håller den klippt. Jag klippte min Pudel själv och det gjorde jag ca var 3:e vecka. Sen duschade jag honom ca 1 gång per kvartal dvs 4 ggr/år. Jag höll honom alltid jämt klippt på kroppen och benen och sen fick han ha mustasch/skägg  sen varierade jag längden på pälsen beroende på om det var sommar eller vinter.

Och kan du se några likheter eller olikheter vad gäller hur de beter sig inne, både efter den längre promenaden samt efter en tid vila? Jag upplever själv att de är ganska lika. Efter en långpromenad så var min Pudel otroligt nöjd med sitt liv och hängde såklart på om jag skulle ut igen eller erbjöd någon annan aktivitet. Annars lade han sig gärna i soffan eller sin säng men höll alltid koll på vart jag eller min familj höll på med. Mina shelties tar det lugnt när vi kommer in och är nöjda. De kan gärna ta en powernap och är sen gärna med på en till långpromenad om så erbjuds! Annars chillar de alternativt leker med sig själva. Och så håller de helt klart koll på vad jag är och gör.

Hoppas denna lilla novell gett dig svar på dina frågor😎