Har du kollar schapendoes?

#1 En sån har jag redan 😃 skitkul hund, men vill ha något mera bruksigt och större. Dessutom får inte alla hundraser delta i bruksprov här i Finland och även fast jag inte siktar just dit vill jag inte att möjligheten är utesluten ifall vi kommer såpass långt. https://www.virkku.net//index.cfm?frwd=Yes&template=dynamic.cfm&sivuId=7&sivualueId=6 här är listan på hundar som räknas som brukshundar i Finland.

Vad kul med nån som intresserar sig för Briard! Jag har en (min första). Svarar gärna på frågor eller ger tips till uppfödare att kontakta om du vill (isf får du PMa) för mer info o så.

Ang vad du vill köra. 
Många kör lydnad med sina briarder, tror det är det vanligaste av allt folk tränar med dem..spår också förstås. Känner flera som kör en del sök o andra bruksgrejer förstås, samt ett par, tre patrullhundar. Min är ganska ung ännu (inte året), jag försöker få till spårandet bättre, kör lydnad på hobbynivå kan man väl säga, och kommer köra igång dragträning nu framöver. Även om drag inte är nått som de flesta briardägare direkt kör så vet jag att flera kör/kört och de kan vara riktigt duktiga! Jag kommer köra skidor på vintern och löpning/ev cykel/kickbike sommar. Min "lilla" har rejält med energi och jag tror han kommer gilla drag riktigt mycket, men visst lite återstår det ju att se :) Nu är det ju ingen "draghundsras" förstås, skulle man enbart vilja satsa på drag så finns det väl bättre raser för det, men då får man nog inte en allroundhund som går bra till en hel del annat å!

Jag vet faktiskt att just agility är det folk mer utomlands som tränar med Briard! Det är ju förstås ingen ras som är helt optimal för det, de är ju ändå en relativt stor hund. Men ändå smidig och kan vara förvånansvärt kvicka faktiskt! Men som sagt, inte på nån hög nivå. Däremot kan jag väl tillägga att briarder kan skilja en hel del i storlek. Den största hanen jag känt till var typ ~70cm mank/48kg, och jag vet att det finns tikar som inte ens är 60cm och knappa 25kg.

Det är nog bra om du hälsar på folk med briarder, och uppfödare! Jag tycker de är superhärliga, numera är de en social ras tycker jag (även om det står på SKK att de kan vara reserverade). Vet att andra sagt att de var mer så förr i tiden - men jag tror aveln gett resultat i allmänhet. I princip alla briarder jag träffat har varit sociala av olika grad. Vissa är väldigt sociala, vissa är typ neutrala, men jag har inte träffat nån som är riktigt reserverad (men jag vet nog att det finns förstås, men det är ju även en del av uppväxt/uppfostran). Min egna är väldigt social, han mer eller mindre älskar alla människor.. samarbetar gärna med andra också, dvs han är inte sådär otroligt bunden till mig att nån inte kan ta kopplet och gå iväg en bit utan vidare. Det kanske inte alla gillar (vet ej?) men jag tycker det bara är skönt. 

Det är gött att de inte fäller, det är en av anledningarna till att jag ens tittade på rasen. Jag tyckte först det var för mycket päls (när jag bara sett bilder), men när jag träffade dem på riktigt kändes det inte så farligt. Ja, de drar in löv och kvistar mm om man gått i skogen, men jag tycker inte det är nån fara. Det försvinner lätt med dammsugare/kvast, och jag tycker personligen inte det gör så mycket då det inte är "äcklig" smuts så att säga. Värsta med mycket päls är om de råkar gå och samla på sig kardborrar eller klibbiga frön, då får man sitta en stund och reda ut det. Blir de blöta är det ju bra att ha en torkplats.. Däremot uppfattar jag det som att de torkar relativt fort ändå! Pratade med nån som sa att deras (rel. korthåriga) hund kunde ta ett helt jäkla dygn att torka ordentligt, så är verkligen inte min briard. Pälsen är ju också rätt funktionell, briarder är väldigt vädertåliga i allmänhet. Min har nog aldrig fryst, som mindre valp fick man mer hålla koll på honom då han kanske inte fattade sitt eget bästa. Han gick annars gärna och la sig och myste på is i -8C och snålblåst liksom.. 

Hundsocialiteten tror jag då inte det är nått problem med. Min är lite FÖR social, vilket är det vi nog tränar mest med, att kunna styra upp det.. Men en briard som växer upp som valp med dina vuxna hundar kan jag inte se varför det skulle vara ett problem.

Alla briarder jag känner har dock ett jäkla "larm" när det tex kommer folk till hemmet. Det låter kan jag lova. Däremot känner jag nog ingen som faktiskt vaktar så mycket.. De är ju vallhundar också, och håller koll på folket här hemma. Är jag med kompisar i skogen så pendlar han gärna och håller koll på alla, är man hemma med gäster och en går till ett annat rum ska han med och hålla koll. Jag upplever att de flesta briarder är så, de ska vara med - och hålla koll på gruppen.

Kommer inte på nått just mer nu, och jag kan ju inte allt då det är min första Briard, men du får gärna fråga ändå om du vill.

Jag tycker inte att du måste bestämma dig. Kolla upp bra linjer/kombinationer hos alla tre - eller fler liknande raser. Jag tror att du kan hitta det du letar efter hos alla tre. Jag har haft briard och collie och känner väl till kelpie.  Alla kan vara sociala/icke-sociala beroende på individ. Jag upplever att briard kanske är den som man ska vara mest uppmärksam på icke-sociala anlag om man inte vill ha det. De har mer vaktande bakgrund än de andra. Men som sagt du kan hitta en social briard utan problem om det är det du vill ha. Det jag tänker på är att briarden är en större ras så åtminstone en briardhane kan bli ganska stor och kanske inte supersmidig om du vill hålla på med agility.

Jag rekommenderar att du letar uppfödare av alla raserna som du får förtroende för och kollar vilka parningar som planeras och även kollar dess så kommer du ha mer att välja på vid val av valp.

Kan tillägga att jag håller med #4.  Absolut kolla upp och snacka mycket med uppfödare! Och en tik lär verkligen vara ett säkrare kort om man vill köra lite agility med.

En annan sak jag kom att tänka på. Du bodde i finland sa du, och det är ju lite synd att reglerna är ändrade så det är krångligare med valp från sverige nu.. Jag kan inte så mycket om finska uppfödare, men det lilla jag såg när jag själv letade uppfödare så var det iaf några jag såg som inte kanske dokumenterade mentaliteten och deras motsvarighet till MH på avelsdjuren så att säga. Sen har de ju ett annat system och databas som jag som icke-finsk hade jäkla svårt att uttyda.. Menar verkligen inte att det inte finns bra uppfödare i finland, det finns det säkert. Men jag vet absolut att det finns ett flertal bra här i sverige, som dessutom gärna svarar på alla möjliga frågor du kan tänkas ha.

Om du har schappe i nuläget och tycker att den inte riktigt räcker till bruksmässigt (förutom att den inte får tävla bruks) så skulle jag skippa kh collien och förmodligen även briarden.
Visserligen ses väl kh collie som lite mer "bruksig" i Finland än här men det låter som att du egentligen vill ha en brukshund, även om den helst ska vara ganska lättsam i vardagen?
Hur viktigt är det med utställningar? Jag tänkte faktiskt annars på schäfer från riktigt bra brukslinjer. Ofta ganska enkla faktiskt, lite beroende på vilka linjer man väljer förstås, definitivt kapacitet för både lydnad och samtliga bruksgrenar på elitnivå.
I agilityn klår de knappast de smidigare raserna i toppskiktet men en bit kan ni säkerligen komma.
Utställning, däremot…njae. Inte med en bruksavlad och jag tycker definitivt inte att du ens ska titta åt mer showavlade linjer.
Och DE FÄLLER! Så in i bängen!
Några alternativ skulle kunna vara kelpie som du redan är inne på, enormt mångsidig ras och en av få som inte är så uppdelad på arbete vs utställning. Aussie eller någon belgare OM du får tag på en riktigt bra.
Där skiljer det dock också en hel del mellan utställnings- och arbetsavlade hundar men det finns åtminstone bruksavlade tervar och grönisar som ändå går bra på utställning. (Beror väl på vad man siktar på, med "bra" tänker jag utställningschampionat och kanske någon vinnartitel, inte BIS på Cruft's.😃)

Det finns kunniga inom såväl schäfer (tänker kanske främst på @Majken! där) som aussie, kelpie och belgare här så du kan nog få lite input om du är intresserad.
Dock ska jag väl säga att livet sannolikt är lättare med en collie eller schäfer än med en belgare…🤪

#4 Det låter som en vettig plan!

#5 Ja, ifall det blir briard vet jag redan från vilken uppfödare och den är från Sverige. Men har kontakt med en uppfödare i Finland också utifall att. Det finns uppfödare här som mest avlar på utställningsresultat och inte är så noga med mentaliteten, ja. Och jag som tycker att eran databas är krånglig 😃 Tycker att briarden låter som ett bra val utifrån vad du beskriver!

#6 Intressant förslag med schäfer. Har tänkt lite på den men vet inte med fällandet alltså. Kanske en riktigt korthårig variant fäller mindre? Eller blir det sånadär stickiga hårstrån ala labbe då? Utställning kan jag nog bortse från om rasen annars passar.

Belgare ska jag nog inte ge mej in på, aussie har jag funderat på men blivit avrådd från. Har också känslan av att en kh collie nog kanske inte riktigt skulle ha det jag söker om man inte hittar en riktigt bra men som du säger skulle livet iallafall inte bli för svårt med en sån 🙂

Kelpien känns å andra sidan lite liten när jag vill köra drag 🤔 Men annars verkar den passa perfekt!

#7 eran databas är säkert jättebra om man kan finska!:) vad kul, jag upplevde ett flertal uppfödare här som väldigt duktiga och tillmötesgående när jag hade många frågor 😊

Som replik på #0 och #6, jag skulle inte rekommendera schäfern om man vill ha en lättsam vardag. Missförstå mig inte, de är väldigt följsamma hundar, men de ur brukslinjer (som är de enda jag lever nära) kräver vansinnigt mycket fostran de första tre åren. De är hundar med mycket drifter och generellt sätt rätt dålig impulskontroll, så i perioder i sin uppväxt är de stökiga. Däremot är de ju suveräna i allt arbete! Och ja, räkna med att de fäller konstant. TS, jag är faktiskt lite osäker på vad du söker för egenskaper i din nästa hund. Att tävla lite lydnad och att träna bruks kräver ju egentligen ingen extrem hund, du får gärna utveckla ditt resonemang lite mer.

#9 Nej, någon extrem hund behöver jag nog inte. Om jag till exempel jämför med min schapendoes så vill jag ha en hund som för det första är större och för det andra mera hund att jobba med liksom. Mera drifter, mera arbetshund, lite hårdare (hon är rätt mjuk och mesig) och självständigare och lite mindre cirkus. Hos min schappe så hänger inte huvudet alltid med kroppen om man säger så, även om vi jobbar på det 😃

Sedan har vi också det faktum att jag har en sambo som inte har någon vidare hand med hundar trots att jag försökt träna honom 😉 och även om det är jag som sköter all träning och motionerande så är han ju del i vardagen med hundarna så den behöver fungera utan att man är något hundgeni.

Det jag lockas av med kh collie är just att de verkar vara så lunga och trevliga till vardags. Och väljer man rätt linjer tror jag nog att man kan få en bra arbetshund om än inte i schäfer-stil.

Briarder verkar det vara lite mer fart och fläkt över utan att de är värsta brukshundarna eller tappar hjärnan halvvägs (förutsatt att man väljer arbetande linjer)

Kelpiesar är väl lite mer av allt utan att för den skull vara i det extremaste laget?

Tollare eller jaktlabrador då?

#10 haha jo, kelpies är överallt och ingenstans. Vill man ha en lättsam hund till vardagen ska man nog kolla på en annan ras…

Med tanke på att du har schappe och vill ha "mer hund" så skulle jag titta på kelpie eller schäfer. Jag har inte fått intrycket av att KH collie skulle vara mer än schappe (har ändå kollat ganska mycket på just den rasen) och de briarder jag mött har inte gett intryck av att vara arbetshundar. Visst finns det säkert bra arbetshundar inom de raserna också, men jag tror att det är lättare att hitta en hund du trivs med hos kelpie och/eller schäfer.

#10 Kika mer på kelpie eller varför inte labrador? Briarder som ras imponerar inte ett dugg på mig i dagsläget. Det finns några få individer som passar för arbete men de allra flesta har brister som gör att de inte presterar i varken lydnad eller bruks.

Kanske Riesenschnauzer kan passa?

Intressant att se vilka raser som räknas till brukset i Finland! Hade ingen aning om att isländsk fårhund hörde dit (vilket hag antar att "Islanninlammaskoira" betyder?). Jag vidhåller faktiskt schäfer, de bruksschäfrar jag känt och känner har för det mesta varit balanserade och hyfsat lätta att hantera även om de för all del varit i händerna på vant folk. Beror förstås på vad man jämför med (belgarna har varit sju resor värre, jaktlabbarna bra mycket lättare) och vilka linjer man köper från, alla bruksschäfrar är ju inte stöpta i samma form… Annars skulle någon av retrievrarna kunna passa, ja. Hittade inte golden men eftersom flera andra var med på listan antar jag att de hör dit också? Min finska sträcker sig ungefär till "terve" och "koira" :-P. Golden är ofta lite bättre allroundhundar än labbe, sen har jag ingen som helst aning om hur det ser ut med aveln för arbetande retrievers i Finland? Är det förresten lättare att importera från Norge än från Sverige? Tänkte även på lapsk vallhund men det är ett rätt osäkert kort.

Angående briard så är det nog värt att verkligen kolla upp kullar isf, det finns de som tänker en hel del mer på arbetskapacitet, och de som tänker mer på utställning i sin uppfödning. Jag säger inte vad som är rätt eller fel, bara att det skiljer sig.

Riesenschnauzer kan säkert vara en passande ras å, som #15 sa. Där kan det
verkligen skilja sig på linjer, har själv träffat både supersportiga riesens och mer typ "vardagsriesens". Själv gillar jag bägge typer, men helt klart skiljer det sig en del. Vissa är rena jäkla ferrarris IMO.

Briarder är inte de som hittas mycket bland vinnare i olika sporter, absolut. Jag fattade väl inte riktigt OT som nån som ville satsa för att gå långt inom hundsport, kanske missförstod. Tror själv en briard tex är bra på det viset att de inte är så sjukt krävande som de mest vinnande raserna, så att säga. Men att man ändå kan tävla och träna för att man tycker det är skoj. De kan vara rätt flamsiga iof, en hel del tålamod krävs :)

Ärligt så tror jag inte det är många som väljer briard med huvudsaklig anledning att satsa och prestera i hundsport, även om många tävlar och tränar. Det är för att man gillar rasens egenskaper i övrigt också, i kombination med att man gillar att träna och kanske tävla i nått.

#16 Håller helt med i förhållandet till belgarna, då är schäfern oftast väldigt foglig. Men det är så tråkigt när det senare blir problem med hundmöten (klassiskt), inkallning, jakt osv på grund av att man inte varit medveten om hur viktig den där fostransbiten var från början. Men nog skulle TS ha trevligt med en schäfer, men är det inte just specifikt den rasen man vill ha så finns nog lättsammare alternativ.

#18, Då är vi nog rätt ense.👍🙂

Riesenschnauzer var ju intressant. Utseendemässigt är det sambons drömhund så kanske han skulle bli motiverad till att börja träna hund då 😃 men ja, de få riesens jag träffat har varit ganska kul faktist! Får kika mera på dem.

#17 Långt och långt… Jag vill ju iallafall förbi de lägsta klasserna i lydnaden och så men med ett heltidsarbete har jag tyvärr inte all tid i världen så jag vill absolut inte ta på mej en mera krävande hund än jag klarar av. Hundar och hundträning är dock mitt största intresse  och spenderar mer än gärna hela helgerna med dem 🙂

#16 jo islanninlammaskoira betyder isländsk fårhund. Lite otippade raser hittas där faktist! Har träffat några härliga jaktgoldens faktist så rasen finns i bakhuvudet men jag känner mej inte som någon retrievermänniska om man säger så. Vet inte heller hur det ser ut med aveln, har forskat lite men det verkar vara lite insiderinformation liksom 🤔 Hittar typ aldrig några valpkullar utannonserade t.ex. Man måste väl infiltrera sej i retrievervärlden för att ha nån chans på valp 😃

Men tack för tipsen hörni! Jag fick nya saker och raser att tänka på 🙂

#20, Ja, för kollar man den svenska (jakt)retrieveraveln så är det av förklarliga skäl främst England och Irland som man använder hundar från, ibland Norge eller neråt kontinenten. Har nog i princip aldrig sett att man använder finländska hundar (även om jag är mer insatt i labbe än i golden) så de kanske inte har mycket till retrieveravel? (Tittar man på tex collie i stället så är det ju ganska ofta svenska uppfödare använder finska hundar alt importerar därifrån.) Jag tror att även om det inte skulle bli klockrent rätt så är det nog sällan det blir helt FEL med en labbe eller golden. Själv tycker jag att labbar egentligen är lite slätstrukna om jag ska vara ärlig - å andra sidan tycker mina labbefrälsta vänner att jag är totalt knäpp som föredrar en tämligen egensinnig terrier… :-P

Tollare är ju dock inte helt lika i temperament som andra retrievers.