Vad trist.. vet precis hur det känns, inte går sorgen över heller.
För elva år sedan fick jag panik i hjärtat då vår gamla Colliehane gick bort, känslorna gick inte att styra och mycket kort tid efter så satt jag stortjutande på golvet med tre pigga valpar springandes runt i huset och insåg att det inte går att ersätta den gamla med annat. Nu har även en av dem gått bort i sjukdom, nästan 11 år gammal.

De är ju var och en mycket speciella individer som sätter stora tassspår i ens själ för alltid.

Tröstkramizar

Beklagar sorgen :( Förstår det är jobbigt, man får försöka tänka på alla bra stunder man hade tillsammans, le åt minnena hur svårt det än är ibland.

Massa kramar och tankar till dig!

vad fin hon var…

Tack =)

Vet hur det är Bio, på måndag har jag varit utan Bosse (labben Bonzo) i 1 ½ år. Det är med saknad och vemod jag tänker på honom.

Många hundar har passerat genom mitt liv, men Bosse kommer alltid ha en mycket speciel plats i mitt hjärta.

Denne superlugne bulldozer, denne egne kille, som levde sitt alldeles egna speciella liv.

Jo Kerstin visst är labbarna helt underbara och lite egna varelser

Men Bio, är alla labbar lika knasiga? För Bosse var otroligt speciell och egen.

Många i min omgivning blev fashinerade av Bosses sätt och ideer. Menar du att det är typiska labbe-drag?

jepp alla labbar jag träffat (och det är många då jag är uppvuxen på kennel) är väldigt speciella så han var nog en typisk labbe.

Hur var hans sätt och idéer?

Lugn som en filbunke, hela jorden kunde ramla ner och han brydde sig inte. T.ex. kunde en hund stå och stormskälla på honom en meter bort, men Bosse brydde sig inte.

Envis som få, ville han inte så ville han inte.

Hade mycket egna och härliga ideer. Han kunde också vara otroligt beräknande, men på ett charmigt sätt.

Absolut de typiska labbedragen =)