Inga problem alls. Det är 8-16, ibland 18 veckor som det "fönstret" är öppet och miljö- och socialträning är som mest effektivt :)

Sen om valpen kan hantera skott kan du sällan göra något åt. Antingen blir den berörd, eller inte. Är valpen från en skottfast släkt bör den klara skott helt utan träning.

Tack för svar! #1 Känns betydligt lugnande.

#2 Valpar efter mentalt sunda föräldrar ska inte egentligen bli speciellt hämmade även utan specifik miljö- och socialträning. Annars skulle det vara väldigt svårt för alla som importerar valpar från länder där hundhållningen är annorlunda än här, då de inte får komma in förrän de är 15 veckor 😃

Tog min valp vid 12veckors åldern, Hans mamma fick avbrutet MH (alltså förmodligen inte så bra mentalt) och pappan var jätte social och trevlig. Min kille är jätte social och glad, Jag åkte omkring med han direkt när jag fick han, åkte buss någon gång, åkte och fika, var ute bland folk och hundar. Allt gick jättebra när han var yngre, Sen blev han unghund och man ville typ bara låsa in sig själv 🤦‍♂️ Sen att han blev en jätte hjälper inte så mycket på traven. Han är dock social, älskar människor, älskar barn, är väldigt duktig på t.ex tågstation och liknande. Han gör dock utfall emot hundar i vardagen, Eller utfall sker knappt längre men "låsningar" där han står och stirrar på hunden för att få en reaktion, får han lekinvit (vilket är det han vill ha) blir han galen, får han ett morr/en osäker hund så kan han spegla det beteendet.. Tror dock det har mer att göra med andra händelser än att han blev tagen vid 12veckors ålder 🤪
"min" uppfödare var inte heller så seriös så jag tror helt ärligt INTE att dom åkte iväg med valparna för att träna dom på något vis (förutom om dom behövde vaccineraseller liknande). Annars bodde dom i en hundgård tills dom flyttade helt enkelt.

Vår italienartös var nästan precis 16 veckor när vi hämtade henne. Hur cool som helst i alla situationer, men hon är från stabila föräldrar ,och en bra uppfödare som socialiserat dem. Inte ens när vår Borzoi skällde ut henne brydde hon sig nämnvärt, hon bara skakade av sig det.
Hon kan bli lite jobbig i hundmöten då hon hemskt gärna vill fram och hälsa. Men hon är alltid glad och okomplicerad. Italienare är för övrigt en ras som gärna ska vara lite reserverade, och det är absolut inga problem. Hon hälsar gärna på människor som uppenbarligen vill hälsa på henne, andra struntar hon i.

Tåg och buss var heller inga problem att börja åka direkt. Jäklar vilken okomplicerad valp vi fick. 😃

Tack #3 #4 och #5 för era svar och erfarenheter! 😊