Endast enfärgat är godkänt på pudel.

Tvåfärgat är alltså inte godkänt enligt rasstandarden.

Kan tilläggas att det inte är godkänt med tvåfärgade pudlar i Sverige. Om jag förstått det rätt så är det tillåtet med tvåfärgade i vissa andra länder (Tyskland kanske det var?).

Det är tillåtet att både föda upp och registrera tvåfärgade pudlar i skk men eftersom att färgen inte är godkänd blir den diskvalificerad på utställning.

"Färgen skall vara enfärgat svart, vit, brun, grå eller aprikosröd.

Brun: Färgen ska vara ren, tämligen mörk, jämn och mättad. Beige färg eller ljusare nyanser därav är inte tillåtet.

Grå: Färgen skall vara jämn och ren och får varken vara svart- eller vitaktig.

Aprikosröd: Färgen skall vara jämn och kan variera från ljust aprikos till djupt rött.

Ögonkanter, nostryffel, läppar, tandkött, gom, anus, pung och trampdynor skall vara väl pigmenterade. Hos ljust aprikosröd pudel skall pigmentet vara så mörkt som möjligt."

Ifrån dokumentet Rasstandard under bilden här: https://www.skk.se/sv/kopahund/hundraser-valpkullar/pudel-stor/

Då är det förmodligen så att födds det valpar med två färger så registreras de som vanligt, de får tävla och delta i SKK:s evenemang men på utställning kommer de bli diskvalificerade på grund av att de inte följer rasstandarden. 

Om en uppfödare medvetet väljer att avla på hundar som inte följer rasstandarden så tycker jag inte att man har att göra med en bra uppfödare. Men jag blir osäker om det verkligen blir en avelsförbud på dessa felfärgade valpar?

Förr fanns det flera färger inom pudel än vad det gör idag, det är något man kan se bl.a på gamla tavlor där pudlar förekommer. Numera, och i väldigt många år, är endast enfärgade pudlar godkända enligt FCI rasstandard. Men det händer att två enfärgade pudlar får avkommor som är tvåfärgade och detta är ett kvitto på att generna för detta fortfarande lever kvar i rasen och förr avlivades dessa valpar i stort sett direkt eftersom de var "fel" på dem. Idag får de leva! Det finns uppfödare som vill bevara dessa färger och som avlar på individer av dessa färger.  Individer av dessa färger, och valpar efter dessa som också får färgen, blir registrerade i SKK förutsatt att alla hälsotester osv följs men får inskrivet "otillåten färg"i stamtavlan men det ges inget som helst avelsförbud. Det enda som händer är att hunden kan ställas ut om så önskas men då endast för omdöme eftersom färgen inte är godkänd. All annan form av tävling kan göras med hundarna utan förbehåll. Tvåfärgade pudlar, black and tan & harlequin, är dock godkända nationellt bl.a i Tyskland. 

Jag har själv haft dvärgpudel innan, en svart, och skulle gärna ha en pudel igen i framtiden! Och jag har själv kikat på, och när det väl blir en pudel igen för min del, så kommer det bli en black and tan!!

Jag anser själv att det är fånigt med färgrestriktioner i rasstandarder, förutom de som faktiskt kan orsaka hälsoproblem, så som övertecknad vit.

Jag skulle bli glad om flerfärgade pudlar blev godkända i framtiden, för en extra färg är ju väldigt fånigt att utesluta hundar ur avel för :P

Tvåfärgade pudlar kan egentligen uppstå ur vilken kull som helst, det är därför väldigt viktigt att man gör ett DNA test på föräldradjuren innan man sätter igång att börja avla. Jag tillexempel har en svart hanhund och en vit tik, det är lätt att tro att valparna kommer bli svarta och vita men sanningen är den att valparna blir mörkgråa och vita, en del kan även bli ren silver eftersom min tik är avkomma efter två silver föräldrar som bär på en blekningsgen som även min vita tik nedärvt. Valparna skulle även kunna bli silverbeige eftersom min hanhund har brunt i sin stam och skulle min tik också ha denna gen någonstans i ledet så blir det silverbeige alltså en färg som inte är godkänd. Skulle man göra ett DNA test och det visade sig att hon inte hade anlag för brunt så blir valparna endast gråa och vita då båda föräldradjuren måste ha anlag för brunt för att det ska falla ut. Jag själv är inte alls frälst av tvåfärgade pudlar, vit och grå är mina två absoluta favorit färger på pudel.

Vit & rött är så jäkla fint.

#8, Bara en liten undran (eftersom du verkar ha koll), silver på pudel har väl inget samband med merle? Tänkte bara på att merlegenen heter silver på hästar, knepigt när det är olika benämning i olika arter (och, i hundars fall, även i olika raser). #7, Precis! Så sent som på 70-talet fanns det t ex flera olika färger på rhodesian ridgeback, från början var även brindle tillåtet.

Merle finns inte som ett naturligt färg för pudlar. Om pudeln är Merle så är den en blandras. :)

#7 Min ras australian shepherd finns det hundar som föds med icke godkända färger. Silver (eller lilac, som weimaraner), blå och gul. Sable har helt blivit utrotad i rasen 😕Det utesluter ju en stor del av avelsbasen, när man bara bestämmer vilka färger som ska vara godkända och inte.

En renrasig labrador med tan points är inte mindre labrador för det..

#10 Nej silverfärgen på pudel har inget samband med merle tack och lov. En annan benämning man ofta kallar de mörkgråa pudlarna är blå, vilket är fel då de inte har den genen som ger blått dvs genen dd, det är denna gen som ger den blåa färgen och pigmentet hos den blåa grand danoisen. På pudel finns inte denna genen utan en blå pudel har genen Gg, den är alltså inte blå på riktigt med ett blått pigment så det rätta namnet skall vara grå. Skulle den "blåa" pudeln vara blå på riktigt klassas den som icke godkänd färg. Ren silver har genen GG.

#13, Tack för bra förklaring! Håller på och läser om färggenetik på hästar men där har de som sagt för det mesta samma benämning över rasgränserna (förutom amerikanerna som delvis kör sitt eget race). Genetik är spännande och just färger är ju så tydligt även om det kan vara klurigt att veta den korrekta genotypen bakom en viss fenotyp :-) .

#7, Jamen, TÄNK om hunden inte får en "ren" färg/nyans för att man korsat fel färger! Huvvaligen, det går ju inte - bättre att separera färgerna och därmed drastiskt minska genpoolen. Japp, jag är ironisk - och syftar inte bara på pudlar. Det finns rätt gott om raser där man inte kan kombinera färgerna hur som helst eftersom de då tenderar att inte bli lika klara och rena. Dvärgschnauzer är ett exempel. Menar nu givetvis inte de färger som medför defekter som merle och vissa andra dilutationer.