Den lilla Italienaren passar in på mycket av det du söker, men dom har en hel del jaktinstinkt och samarbetar gärna - på deras villkor. 😉

Jag tycker du beskriver en Sheltie, eller kanske en Papillon.

Welsh corgi cardigan
Jack russel terrier
Border terrier
Lancashire heeler

Lite tuffare småhundar som verkar passa din livsstil.
Vad gäller terriers så är det extra viktigt med linjer.

Jag rekommenderar (som alltid) även dig att undersöka/kika på Dvärgschnauzer ! :D Min personliga favoritras i kategorin mindre hundar. Hälsosam ras, tålig (både som i att den är tuff och stark och att den är konditionsstark), mycket attityd (på ett bra sätt). Ja, helt enkelt en jäkligt bra allroundhund i det formatet. Liten, men inte ömtålig alls.

Den kräver dock viss pälsvård. Däremot fattar jag inte de som varnar som pälsvård på dem, har levt med ett par stycken en period och visst för att man fick torka av dem med en handduk efter blöta utevistelser, kamma dem ibland så de inte har knutar, och trimma pälsen några gånger om året.. Men så farligt är det faktiskt inte, det är ju en liten hund. Och håller man pälsen kort (om man struntar i riktigt utställningsskick) så tycker jag inte det är nått att oroa sig för.

Jag vet dock inte hur framgångsrika de är i hundsporter alls. Jag är helt övertygad om att de kan träna och vara aktiva inom samtliga, men det är väl ingen hund för SM-vinnare kanske (har faktiskt ingen aning). Jag tränade aldrig nån specifik sport med mina, de var då mest sällskapshundar och träningspolare förutom lek och vardagslydnad då. Men de hade absolut "go" i sig och var inga slöfockar.

Funkar perfekt i lägenhet, men å andra sidan tror jag de flesta raser gör det. Enda jag personligen inte skulle tänka mig är polarraser som kanske bör bo utomhus, och stora gårdsvakthundar som jag kan tycka ska få ha en tomt att vakta :)

Det jag även uppfattade med dvärgarna är att de hade en fin av/på-knapp. Nu tar jag ju detta förstås från bara två individer, men båda två hade väldigt lätt att coola ner när man tog det lugnt, och gå igång när det var dags att köra!

Jag valde mellan sheltie, papillon och mini aussie. Valet föll på den sistnämnda! Måttlig pälsvård faller nog inte sheltien under… Tycker papillon låter perfekt! Be en kompis läsa upp beskrivning på hundraser, deras karaktär osv utan att du vet vad det är för ras och välj efter det :)

Sheltie. Partisk kanske, men den passar absolut in på alla dina önskemål. 

Pälsen ser väldigt jobbig ut MEN den är inte det. Jag borstar min ordentligt kanske en gång i månaden. Att gå igenom hans päls åt två olika håll och verkligen få bort underhull tar ca 60 minuter, allt som allt. Utöver det borstar jag vid behov, när jag ser/känner tovor eller liknande. Så välj inte bort sheltien för att pälsen ser jobbig ut, för det är en fantastisk hund 😎😃

Kan skälla endel, men det handlar om individ och träning. Hänger med på allt i ur och skur. Storleken varierar visserligen kraftigt och man kan aldrig garantera att en liten valp förblir liten och vice versa. Dvs finns shelties som inte är över 30cm och de finns de som är uppåt 45-50cm. 

Jag har själv min sheltie i en studentlägenhet på 30kvm, inga problem. Han anpassar sig fint till arbete ute och vila/lugnt inne. Ingen jakthund och ingen vakthund, men säger ofta till om någon kommer. Kan vara reserverade, men ska inte vara skygga - viktigt med linjer!

Av de raser du är inne på så skulle jag säga:
Stryk italiensk vinthund. Det är jakthundar som inte är allt för lättmotiverade till arbete. Även om de är "hundiga" för att vara i vinthundsgruppen så är det fortfarande vinthundar. Dessutom är italienare kända för att avsky(!) dåligt väder, så "motion i alla väder" är inget som lockar dem, alls.

Papillon eller shelite tycker jag däremot att låter som utmärkta hundar. Var bara noga med att köpa från seriös uppfödare som följer rasklubbens rekommendationer för hälsoundersökningar. Jag själv har tex träffat en otroligt trevlig papillonuppfödare som faktiskt hade ett knippe helt tysta hundar ;) Hon berättade att hon är noga med mentaliteten och att hennes hundar vet att de får träna och jobba, så de behöver inte skälla för att få uppmärksamhet. Förhoppningsvis finns det fler uppfödare som henne :)

Hur intresserad är du av söket (om det är bruksgrenen sök du menar?). Det GÅR att köra även med en liten hund, jag tränade en hel del sök med min förra cairn, men det blir betydligt lättare med en lite större hund och den orkar mycket längre i tungsprungen terräng. Siktar du på tävling högre än Appell eller möjligen Lägre klass så bör du definitivt ha en något större hund.

Jag är väldigt,  väldigt intresserad av söket. Inte lika intresserad av att tävla, även om det garanterat kommer hända!

Tack alla för tips och input, kul att få bekräftat åtminstone Sheltien och Papillon. 

Hur tänker ni kring hane vs tik? Bör man kastrera sin hund?

Jag skulle nog också säga att du bör välja bort Italienaren om du är intresserad av att komma lite längre i söket. Har själv en italienartös och även om hon är mer lättmotiverad än Borzoien så är hon absolut en vinthund, med jaktbehovet som hör till. Är du intresserad av Italienare tror jag att du kommer längre om du pysslar med hundkapp eller Lure-Coursing.

Och som tidigare nämnts, alla väder är inte Italienarens bästa sida. Det går med massa kläder, men vår fryslort börjar darra när det närmar sig 15 grader. Regn ska vi inte tala om =P

Jag har två papillon och är väldigt förtjust i rasen :). Det är mina första småhundar och det jag inte tänkte på innan är att de har vissa svårigheter att ta sig fram i terräng och utanför stigar. De är inte heller speciellt sugna på att gå ut i regn tex. De är däremot väldigt lätta att ha att göra med, lättlärda och träningssugna. Är själv lite nyfiken och intresserad av kelpie och mittelspitz. Du kanske borde kika lite närmre på dem :)

Tror du kommer ha väldigt roligt med en papillon, de är den perfekta träningskompisen i mindre format! Sheltie funkar nog också men träffat fler individer där mer rädslor, skygghet och reservation, medans papilloner kan va lite kaxigare (lite för kaxiga ibland).

Måste instämma vad gäller italiensk vinthund. Jag har också en och han vill absolut inte gå ut om det är för kallt. Han vill inte ens gå ut om det är stark vind eller regn, även om det är soligt och varmt ute i övrigt.

De är inte heller så samarbetsvilliga som andra redan har påpekat. Min är samarbetsvillig om han tycker något är roligt. Inkallning är inte så roligt, så ibland kan det ta ett par sekunder innan han vänder sig om och kommer till mig.

Som Wellcraft skrev tror jag att en Lancashire heeler kan vara något att kika närmare på!

Jag rekommenderar inte italienaren, tror du vill ha "mer" hund än så, de är inte kända för att älska promenader i ur och skur. Däremot tror jag DSG och sheltie skulle passa helt utmärkt! DSG kan dock ha viss jaktinstinkt, men upplever också att det är understimulerade individer av rasen som tar till jakt i vardagen för att aktivera sig själva.
Andra raser du kan kolla på:
Dv.Schnauzer
Australisk terrier
Papillon

#8 Jag tänker att kastrering sker om individen behöver det, men inte annars. Har en kastrerad hane som behövde kastreras och en hanvalp på ingång som jag satsar på att hålla okastrerad, trots att jag planerar att skaffa tik i framtiden🙂

Jag tänkte på border terrier när jag läste ditt inlägg :) Vet ett gäng som kör sök med border terrier och hundarna älskar det! Det finns dock linjer med mer eller mindre jakt, så det gäller att göra sina efterforskningar och prata med uppfödare. Pappis och sheltie är också hundar som säkert skulle kunna fungera, men kolla upp föräldrar och släktingar noga för båda raserna kan ha problem med rätt svajig mentalitet. 
Dvärgschauzer tror jag också du skulle kunna bli nöjd med, det är också tuffa hundar som passar att träna lite av varje med på hobbynivå.

ska du ha en dv. schnauzer måste du kolla föräldrarna o vara petig! Finns väldigt många loja schnauzrar. D e är envisa o har väldigt mkt personlighet o egen vilja vilket är både kul o tråkigt många skratta nu i efterhand kan man säga hahahhaha. Den perfekta familjehunden skulle jag beskriva den som ;) hänger med på allt o är nöjd i alla situationer så länge den har någon slags av tillhörighet. Pma om du har några frågor. Har egen dvärg o känner många o tagit hand om några omplaceringar. Fått rasens båda sidor om man säger så :P

Har du funderat på kleinspitz, mittelspitz eller japansk spets? De passar in på ett par av dina krav, men jag vet inte hur lämpliga de är om du tänker satsa på spår.

Ponera att man skulle gå upp en "storlek".

Schapendoes?

#18 Jag har faktiskt kikat på Schapendoes. Det är en storlek jag kan tänka mig. 

Tänker att de kräver enorm pälsvård, tycker hunden ser formlös ut och att de borde dra in enorma mängder skit? Lite dör väl ingen av i och för sig. Förändra gärna min bild :-) 

Schappar verkar annars ha ett trevligt lynne.

Kan man har långhåriga hunder nedklippta? Tänker om de badas ofta för att inte dra inte lera och skit så är det väl enklare att inte ha så extrema mängder hår att hantera? Eller är det direkt "fel"/dåligt för hunden?

Kan inte låta bli att slå ett slag för podengo pequeno igen.Finns i kort- och strävhår. Är så kär i den rasen. Beskrivs som outtröttlig men med tydlig avknapp. Springer lätt en mil eller mer bredvid cykeln trots sina korta ben. Liten men stadig jycke är det.

Vet såna som kör spår, agility, rally o.s.v.  Har läst ibland att de kan vara lite "fladdriga", typ "Kolla en fjäril! Den måste jag undersöka först, sen kommer jag tillbaks och gör det du vill!" Frågade en uppfödare om det och hon tyckte inte det stämde, men sa samtidigt att om man ville nå eliten inom lydnad så var det nog inte rätt ras. På lägre nivå var de duktiga sa hon, men de saknar det där sista som krävs för att komma till toppen. Men annars funkar de nog för det mesta. Agility, spår och sånt där det är fart hela tiden verkar passa dem väldigt bra om jag förstått rätt.

Podengon är fortfarande på min lista. Jag vill också träna och prova på en hel del olika saker, men är noll intresserad av tävling - vad jag vet nu ivf. Det enda negativa (för mig) är att pälsen nog inte riktigt är avsedd för våra vintrar. Uppfödare ha sagt att -10 till -15 är inga problem så länge de håller sig i rörelse, men man får nog förse sig med täcken och tröjor om man ska stå och vänta på bussen och sånt eller om det är ännu kallare.

#20 

Hur väl pälsen lämpar sig för att klippas varierar nog från ras till ras. Pudlar är t ex ofta kortklippta. Keeshonden, som kanske är lite större än de raser du tänkt dig från början, har en enorm päls, men pälsen är väldigt lättskött. Man behöver borsta igenom den någon gång ibland de perioder den inte fäller. Vid fällning krävs nästan daglig borstning. Pälsen är nästintill självrenande och den blir inte speciellt smutsig ens när den är ute i oväder eller lerig skog.  Den japanska spetsen lär ha samma typ av självrenande päls och jag tror även att keesens lite mindre släktingar klein- och mittelspitz har det.

Hej igen! Skakar liv i den här tråden med tanke på att det dök upp nya frågor, det är viktigt att det känns rätt så jag gör hellre för mycket research än för lite.  Ni kom med fantastisk och hjälpsam input i den här tråden så samlar allt här! 

Nu har jag tagit min research länge och hälsat på de hundarna (hos uppfödare) som var mest aktuella, dvs Sheltien, Papillon och Dansk/Svensk.  (Uteslöt vinthunden, efter era rekommendationer. Det gjorde mig tveksamt.)

1.  Jag upplevde Sheltien som väldigt skällig. Det kan mycket möjligt vara så att det var uppspelta för att de kom en ny, men jag tänkte på att det skälldes mycket, friskt och ibland för ingen uppenbar anledning. Ni sheltieägare här, hur upplever ni skällandet? T ex vår schappe (förra hunden) sa inte ett pip om det inte lät konstigt (glassbil, någon knackade på dörren) eller om han blev överraskad. Tankarna fördes direkt till spetsar jag mött som varit otroligt skälliga utan speciell anledning. Uppfödaren försökte givetvis promota sina hundar, så jag söker en mer "objektiv" (nåja) röst. Är det ett rasdrag? 

2. Efter besöket hos uppfödaren hos DSG var jag helt täckt i hår, haha. Jag vet ju att släthåriga fäller och min mormor hade en dalmatiner vars pälsavfall var helt hopplöst! Det var alltid hår, överallt och man fick inte bort det. Ni med DSG upplever ni att det är ett problem om man bara har en hund? Fäller de mycket? 

Såg även någonstans att DSG kan vara svåra att träna till att ha lösa. Stämmer det eller är det bara någon som hade dålig erfarenhet av en individ/tränat dåligt? 

Någon i tråden tipsade även om Dvärgschnauzer. Kikat lite på den hund och fått en positiv bild. Jag har, kanske lite orättvist, tänkt att Scnauzerhundarna är lika taxar till temperamentet (jag vet inte vad jag har fått det från, eller om det stämmer), och taxar närmast obevekliga envishet tilltalar mig inte alls. Ni som har dvärschnauzer får jättegärna berätta lite om era hundar! 

Det blev mycket frågor, kanske lite rörigt. Men det är viktigt att det blir rätt och jag fick fint gensvar senast jag postade här. Tack :-)

#23 Angående hur mycket en sheltie skäller beror dels på individ men också på träning. Min kan skälla vid lek samt träning, men säger i princip aldrig ett ljud annars. 🙂 Eftersom jag bor i lägenhet har det varit nolltolerans mot skall inomhus (och annars också visserligen).

Har inte läst tråden, men om du är inne på papillon och sheltie kanske mitel spitz är värd en koll också :)

Jag som är Papillonfrälst undrar vad du fick för uppfattning av rasen när du besökte en uppfödare?

#26 Jag fick faktiskt väldigt lite intryck faktiskt. Hade hoppats på lite mer karaktär, men jag ha träffat så få individer. Men känslan var väl lite "var det inte mer"? Annars tilltalar den hunden mig - frisk, inte skällig, ingen jakt, bekvämt storlek, rätt söt, inte bara knähund utan lite bit om man lockar fram det osv. 

Den finns kvar bland alternativen!

Det finns ju en anledning till att sheltie lite skämtsamt kallas för skälltie… ;-)

Även om man kan plocka upp en sheltie, så är det ingen hund man bär omkring på - blir jobbigt då vissa exemplar blir större än andra. Kompisens sheltietik väger 10 kg. Heelern går man heller inte och bär omkring på i onödan 😃

#29 Nej, självklart. Jag söker inte en hund för att bära omkring på den, men att kunna göra det utan större ansträngning tycker jag är en bra riktlinje för storleken jag söker! Sedan får hunden gärna pinna på själv ;-) 

Dvärgschnauzerägare, vill ni berätta om era hundar? Utifrån beskrivningen i första inlägget, skulle den kanske passa? 

Jag är haft en DSG. Helt underbar var hon. Kan dock bara berätta hur just hon var, då jag inte har haft jättemycket kontakt med rasen i övrigt. Trotts mycket träning så kunde vi aldrig ha henne lös. Fick hon vittring på något så stack hon på en gång. Hon älskade att hålla på med sök och agility på hobby nivå hemma. En riktigt energiknippe som behövde mycket stimulans och när hon var nöjd så var hon en riktigt soffpotatis. Det ända som störde mig lite var att hon hade väldigt lätt till skall och hon vägrade gå ut om det regnade. Annars så var hon riktigt härlig.

Jag har inte haft dvärgschnauzer själv men haft några på kurs och även gått kurs med några, främst i agility. Mitt intryck är att de är lite åt terrierhållet fast "light"; de har en viss del jävlar anamma och samma robusthet både fysiskt och mentalt som de flesta terrierraser. (Detta menar jag som positivt, jag har ju terrier själv :-). ) Det innebär även att de har ett visst mått av självständighet, de har inte riktigt det där lite veka och föriga som till exempel sheltie och många andra hundar med vallhundsbakgrund har. De är roliga att träna med och ganska ofta lättbelönade då de har en god portion kamplust (jag kan dock tänka mig att det delvis varierar mellan olika linjer?). Ställer upp på det mesta men kan även vara egensinniga och självständiga - det är inte självklart att de alltid gör som du säger om du inte ger dem något för det. En sportig och kul kamrat som inte tar någon skit, helt enkelt. Om ovanstående är positivt eller negativt beror väl lite på vilken typ av hund man gillar - jag uppskattar det som sagt och kan tycka att andra raser kan vara ganska tråkiga medan en del förmodligen vill ha en mjukare och mindre självständig hund. På minuskontot är väl att de tenderar att vara ganska skälliga och att en del har rätt mycket jakt i sig, främst på småvilt. Jag har ingen aning om ifall temperamentet skiljer mellan de olika pälsfärgerna.

Jag är lite nyfiken på vad det blev för hund? eller kanske du inte bestämt dig? :) förlåt om jag missat någon annan tråd som du skrivit i!