Jag tycker det låter som att ni behöver gå åtminstone en bra kurs för duktig instruktör som kan hjälpa er på plats.

Har en problemhundutredare på skolan(hundlinje) så ska fråga då :)

Jag tycker tycker att det låter som att din hund är ganska lättstressad i vissa situationer. Hur aktiverar ni honom och hur ofta?

Passivitetsträna med honom kanske? :)

Jag passivitetstränar med honom rätt ofta, han får ju vara med på vissa lektioner i skolan och då ligger han bara stilla. Ibland är han rätt otålig och kan gnälla, ibland är han duktigt och lugn. Samt när vi väntar på tåg och buss så passivitetstränar vi. Även de kvällar vi är i träningshallen, vi brukar vara 2-3 stycken hundar då. Och då får han passivitetsträna medan en annan springer agilitybanan/rallybanan. Om hunden på planen börjar tramsa så sticker han dit och ska "styra upp"(=göra det värre..). Så har honom i koppel då. Samt om han blir för upptaggad när jag kör så kan han ju bli sån. Vilket han t.ex om vi ska springa i något moment (agilityn brukar han inte bita mig i armarna även om vi springer, ibland gör han det när han inte fattar eller blir FÖR taggad. Han är rätt övertaggad på agilityn dock. Kanske ska testa köra grenarna lite långsammare? Så han inte blir så taggad utan får köra i den takten han håller sig lugn? Kan säkert vara så att jag måste spänna av endel också.m händer att jag blir för spänd etc och jag har lite dålig koordination så jag själv blir ju lite stressad när jag ska hålla koll på en taggad hund som springer runt(hålla koll på vilken sida han sprang på, och hålla koll så han tar rätt håll osv, och hålla koll på hur banan går). Han är som sagt sånhär både när vi haft vilodagar och när han är trött, alltså fått använda hjärnan ordentligt. Det syns på honom när han är trött, då lägger han sig oftast ner direkt och vilar och han blir lite seg och omotiverad att träna. Han lägger sig som sagt och vilar.. tills något måste "styras upp", även när han sover så lyckas han hinna dit på någon sekund.. Vi tränar agility(eftersom han är ung fortfarannde kör vi utan hoppbommar, kör bara tunnlar, slalom och lär sig springa igenom hinder)och rally ett par-tre kvällar i veckan, går ca en timme om dagen, oftast med sällskap av annan hund (min rumskompis brukar ju gå med) så dom kan leka och nosa runt i skogen. Stressad… ja, det skulle jag nog kunna säga att han är. Innan var han rätt lugn, speciellt i hundstallet på skolan. Dock var det en som flyttade sin hund jämte min, för att se om hennes hund funkade bättre där än jämte sina förra grannar. Denna hunden skäller ganska mycket. Hon har flyttat igen nu, men min har börjat skälla väldigt mycket sen hon flyttade in jämte… innan skällde han nästan inte alls :/ Möter vi en hund som sätter sig en bit ifrån på tågstationen etc så kan han börja gnälla och skaka. Han lugnar sig oftast när jag avleder med godis. Men håller fortfarande full koll på hunden..

Alltså, han låter exakt som den sheltie jag hade! De är inga egentliga vallhundar utan gårdshundar som använder skall både för att kontrollera djuren och varna för inkräktare. Därför är shelties ofta självutnämnda "poliser" som hanterar upplevd stress och oreda med att skälla. Ofta är de känsliga och lättstressade dessutom. Jag skulle råda dig att begränsa uppjagande aktiviteter och låta honom jobba med nosen och huvudet i första hand. Det finns alltid tid för agility senare, när du lagt goda grunder. Styr upp honom mer i situationer där han blir uppjagad, förekom och visa hur du vill ha det innan han tar egna beslut. Skulle t ex inte ha honom lös bland hästarna i nuläget, koppla upp honom och jobba med honom när du kan ha fullt fokus. Han kommer att mogna, men se till att han inte hinner snappa upp dåliga vanor innan dess.

jo jag har honom kopplad så mycket det går, men svårt att hålla koppel samt tvinga ha hunden så nära hästarna när man ska fixa med dom och så liksom 🤔

okej, men ska tävla i skol-SM i rally så kan inte sluta träna det.. rallyn är inte så stressande för honom, bara när vi springer i något moment men fokuserar jag på det så hinner jag kanske få bort det.

han är inte så mycket för att använda näsan heller.. vi har lektioner i nosework i skolan just nu, men det är en gång i veckan(vi får inte använda den utrustningen själva heller) och nosework tycker han är rätt kul.. inte superkul och han tröttnar snabbt också. viltspår och söka godis är inte heller hans grej.. personspår kan funka, för han går gärna efter spår där jag eller någon annan gått innan(han går efter mina spår, men är det ett utstickande spår på ett random ställe i skogen vill han gärna kolla upp det, bryr sig inte där det går mycket folk).

han var väldigt chill och så när han var yngre, då var han inte lika osäker, inte lika skällig och inte lika lättstressad.. och brydde sig inte så mycket om konstiga ljud heller.. kan inte komma på att något hänt, förutom den skälliga hunden som flyttade in jämte honom, ungefär där det började, men då fyllde han samtidigt tonåring också… så kan ju vara åldern också plus den hunden.

jag minns att jag var jätteglad över att jag lyckades få en sheltie som inte var osäker, nervös, rädd, skällig osv.. som är vanligt för rasen. men nu är han sådan..

när vi var ute idag, på kvällen och det var mörkt. vi gick själva en skogsrunda som vi alltid går. dock brukar vi inte gå själva på kvällen. en bit in på rundan så börjar han gå från sida till sida på vägen/stigen och "moffa". gick till en sida, moffa åt skogen, sen sprang till andra sidan, mofffa åt skogen.. försökte avleda honom men han återgick till att göra så igen flera gånger så tillslut kopplade jag.

på vägen tillbaka gick en person en bit bakom oss som hann ikapp, och redan när min hund fick syn på honom(hans lampa) så morrade han och moffade, jag lyckades avleda honom och han struntade i honom tills han var lite närmre, då drog maxi bak i kopplet(jag fortsatte gå och han drog bak mot personen) och skällde och morrade på honom hela vägen tillbaka till skolan. försökte avleda och det brukar funka om jag visar och ger han godis. men inte denna gången, han fortsatte göra utfall. personen var kanske 10 meter ifrån oss..

händer att han skäller på folk som kommer in i rummet, även sånna han skäller. visst att han larmar men han kan sluta skälla, sen börjar han igen när dom varit inne på rummet en stund liksom.. vill att han ska lära sig att "det är bra, jag har koll på detta nu".

ska prata med vår problemhundsutredare på skolan med.. träffar honom på torsdag tror jag

#7 När jag har min hund med mig i stallet sätter jag ett kort koppel i ett midjebälte. Kort så att varken jag, hunden eller hästarna kan trassla in sig i det, och midjebälte så att jag ändå alltid har mina händer fria. 

Kan det vara ett alternativ? :)

#7 #8 man kan även sätta hunden i en av hästarnas boxar, i sadelkammaren eller liknande. :)

Det är nog bättre att du stänger undan hunden (med bädd och ett ben/Kong) när du pysslar i stallet. Ha honom framme i koppel när du är där utan att aktivt hålla på med hästarna och du kan ha fokus på honom. Tänk på att han är lite i pubertet/spökålder också, muffandet och oron i mörkret kommer förmodligen lägga sig efterhand. Angående springandet i rallylydnad, börja med att du bara gör tempoökningar utan att gå över till språng, belöna med lugn röst och godis i position. När du har grundat detta och han jobbar fokuserat i tempoväxlingar kan du börja lägga in ett par joggingsteg och gradvis bygga på, men försöka försvåra långsamt så att hans skall inte utlöses.

Tack för er hjälp, ska tänka på detta :)