Det har för det första bara gått ett dygn. Pipen tyckte Navdi var pest i säkert en vecka eller två. 

Skulle ni kunna filma dom, gärna få med just att hon "flyger på valpen". Det är lättare att se vad det är som verkligen händer då.

Ja ni ska nog ha dom i olika rum, Om hon är skendräktig har ni svaret där.
Min tik var skendräktig när jag fick hem min valp, hon flög på 2 andra hundar, helt oprovocerat, Hon blev ett rabiat monster i flertal veckor och jag funderade på att avliva henne innan jag kom på att hon var skendräktig. Såfort skendräktigheten var över var hon sig själv igen. Hon flög aldrig på valpen, men hon var väldigt grinig emot honom, Och hade hon sina "valpar" fick han inte komma nära.
Jag försökte öka motion och minska maten för henne, Men det var svårt när man hade en valp som inte fick röra sig (och ingen kunde se efter han så). Det blev inte mycket förändring annat än maten.
Som sagt det gick över iallafall, Detta var första gången hon blev som hon blev vid skendräktighet och hon var då 5år.

Vår tik betedde dig liknande när vi kom hem med en valp (dock en tikvalp). Hon förstod inte för fem öre vad den skulle vara bra för och flög i princip oprovocerat på flera gånger och så till på tok för hårt. Nu två år senare är de hur tajta som helst. Men den första veckan var otroligt jobbigt, sedan vände det sakta men säkert. Jag hade gett det lite tid!

Håller med övriga, jag har också upplevt att det tar ett par veckor innan tiken accepterar den nya valpen. Och är hon nu skendräktig hjälper inte det heller. Se till att hon har möjlighet att hålla avstånd till valpen, ta t.ex inte upp den i soffan om den inte hoppar upp själv. Om hon att den inte alltid tränger sig på är risken mindre att hon gör utfall.

Valpen var i soffan förut och tiken hoppade då upp och försökte leka med honom. Går hon fram till honom går det bra men om han går fram till henne smäller det. Ska vi korrigera och sägs till henne på skarpen när hon oprovocerat flyger på honom eller ska vi låta dem hållas?

Tikar brukar vara skarpa mot valpar, hanar är ofta enklare.
Elviz avskydde dock Harley i början.. Men han skulle aldrig göra illa någon, men han sa ifrån skarpt och ibland oprovocerat. 
Vi gjorde klart för Elviz att han fick säga ifrån om han behövde space eller ville vara ifred, eller av annan anledning. Men att han inte fick tjura bara för att. 
Vi gjorde klart för Harley att man respekterar Elviz, att han ska backa och ta emot ifrånsägelser på ett bra vis.

Lärde in detta genom att läsa av, korrigera med exakt timing, berömma/belöna och "snacka" med hundarna.

När jag skaffade min storpudel tik 8 v så hade vi redan två chinese crested tikar på 8 och 12 år. De gillade inte alls henne, de gjorde utfall och var väldigt hatiska. Tog säkert över en månad innan de började vänja sig vid valpen. Efter att valpen bott hos oss ett tag så var de vuxna tikarna helt opåverkade av valpen, äldsta tiken blev som menlös och sa aldrig i från, hon blev valpens trasdocka som ständigt släpades över golvet i nackskinnet helt obrydd stackarn. Jag lovar att det kommer att gå över när de vant sig vid varandra. Kines tikar kan vara lite speciella surtanter i början :-)

Vår tik är väldigt hatisk mot alla andra hundar så även mot valpen när den kom. Vi såg till att valpen inte trängde sig på henne och lät det gå lite tid, gav henne utrymme. Senare tog vi upp henne i soffan och satte valpen på ena sidan mig och mamma och tiken på andra sidan och så flyttade vi gradvis dom närmare varandra efterhand som det gick bra. Men säger som de andra, ge det lite tid. Men skulle som sagt sett till så valpen inte tränger sig på henne. Hon slipper bli arg och valpen slipper bli attackerad.

Jag håller med #8, hjälp tiken att komma undan och vänja sig på håll om det finns möjlighet. 
Sedan skulle jag tänka på att inte säga ifrån till tiken när hon är på valpen, risken är att hon ser valpen som orsaken till tillsägelsen och blir mer negativ.
Ett bra sätt att hjälpa dem att komma överens om tiken gillar godis är att försöka sticka till henne en godisbit när valpen kommer i närheten, för att förknippa valpen med något positivt istället för negativt.
Jag jobbade även med att kasta ut godis till hundarna på gräsmattan och så fort valpen kom nära den vuxna tiken kastade jag mer godis (eller torrfoder var det eftersom båda älskar det) typ i huvudet på tiken. Den övningen var dock mest för att tiken inte skulle vakta mat mot valpen och det hade otroligt bra effekt, troligtvis för att min vuxna var/är väldigt matgalen.

Nu har det gått några veckor sen vi hämtade Milo och det har lugnat ner sig lite…tiken säger fortfarande ifrån när han gör sådant som.hon anser att han inte ska göra vilket jag tycker är helt okej, vissa gånger säger vi till henne då hon säger till honom lite väl mycket men nu har valpen börjat kaxa upp sig och vissa gånger när hon nafsar till honom så svarar han tillbaka och det blir bråk. Vi har gått emellan flera gånger då ingen av dom ger sig. Vill verkligen försöka stoppa detta beteende ett då jag är livrädd att det ska blir värre bråk och skador….hur ska jag arbeta med dom för att få dom sluta? Går givetvis emellan och markerar att detta absolut inte är okej

Här har jag nyss avbrutit ett bråk, båda la sig och somna med en gång, hur ska jag tolka det?