Valp och äldre hund
Vi har skaffat valp. Hon är nu 12 veckor, och sedan tidigare har vi även en tik på 3,5 år av samma ras. Innan valpen kom var jag lite orolig för att den äldre hunden skulle vara lite för hårdhänt mot valpen. Oj, så fel jag hade. Det är ju valpen som terroriserar den äldre hunden!
Ja, jag vet att i hundvärlden är det normalt att valpar får ta sig friheter. Men HUR mycket är normalt egentligen? Några exempel:
* Valpen jagar ofta den äldre hunden och springer efter den i bostaden. Då utstöter hon ljudliga morranden och små gläfs, och biter ofta tag i öron eller svans - hårt! Den äldre hunden försvarar sig inte nämnvärt.
* Valpen brottas ofta med den andra hunden. Om hon får övertaget juckar hon på den äldre hunden, som finner sig i det eller försöker gå därifrån.
* Valpen har ingen respekt för den äldre hundens matskål eller tuggben. Hon försöker ofta ta benet direkt från den äldre hundens mun - och lyckas med det, för den andra hunden ger benet till henne.
* Det ser ut som att valpen vill ha mig för sig själv, och vill inte låta den andra hunden t.ex. vara på soffan där vi är. Den andra hunden får ofta sitta för sig själv i en fåtölj.
* Jag kan ju inte säga att den äldre hunden ser ut att njuta av situationen precis. Hon verkar faktiskt lite deprimerad.
Ja, vad ska jag göra som flockledare? Vissa säger att detta är helt normalt, andra säger att jag måste ingripa. Jag vet faktiskt inte.
Vi hade en 4 år gammal tik när valp inskaffades. Tiken var väldigt snäll och lät valpen göra massa saker (typ nafsa och leka), men när tiken tyckte det blev för mycket så sa hon till. Hon själv började inte leka med valpen förrän den var runt 4-5 månader, jag minns första gången så väl för den tuffa valpen blev livrädd när den äldre fick tokryck och rusade runt i rummet.
Vid nästa valp så var den äldre tiken 6 år och den yngre 2 år. Valpen gav sig på den yngre tiken hela tiden och jagade henne. Den yngre tiken sa aldrig ifrån så valpen gav sig aldrig, det var vi människor som fick gå in och säga ifrån när det blev för mycket (för ibland så ville den yngre tiken leka). Den äldre hunden gjorde lika som vid förra valpen, d.v.s. lät den göra mycket men så ifrån när hon tyckte det var nog.
Den yngre tiken är ingen som någonsin säger ifrån till andra hundar, hon är mycket underlägsen av sig. Idag (vid 11 års ålder) så kan hon riva ifrån till den yngre hunden, men fortfarande måste vi människor säga till den yngre och sära på dem när det blir för mycket.
Din vuxna är alldeles för snäll, att bli jagad och juckad på låter inte ok. Så jag tycker du ska gå in och säga ifrån när du ser att det blir för mycket för den äldre.
#1: "Gå in och säga ifrån", säger du. Har du några konkreta förslag på hur jag gör det?
Valpar har ju förvisso "puppy pass" när de är små och många vuxna hundar är väldigt toleranta, men det ska inte bli så att den vuxna mår dåligt. Jag skulle: - ge den vuxna daglig egentid, när ni gosar, leker eller tränar utan valpen - inte låta valpen ta mat/ben eller diktera ifall den vuxna får sitta i soffan, DU bestämmer vad som gäller i dessa situationer. Styr upp valpen lite mer och var tydlig med att äldre hunden är prio ett så kommer det bli bättre.
#2: Man kan ta tag i valpen, puffa bestämt bort den och säga nej om den t.ex. är över den äldre hunden. När den jagar den äldre så kan man få skynda sig emellan och fysiskt hindra valpen med att fortsätta sin jakt. Ibland kan de ju försöka bli bossiga när man säger ifrån, så man kan få ta bort den flera gånger innan den förstår att man menar allvar.
Sedan kan man få låta den äldre dra sig undan om det blir för mycket, ha ett rum som den får vara i. Kanske ha kompostgaller i dörröppningen så att den fortfarande har kontakt med dig.
Starta ny diskussion