Viltspår till sökhund
Jag har en sökhund. Jag har en helt fantastisk sökhund. Inget undgår honom. Han söker och hittar allt.
…Nu vill jag spåra. Inte söka. Spåra.
Just nu jobbar vi mycket med näringsspår. Korta, korta näringsspår. Ibland ser man att det klickar för honom att "i fotstegen, där ligger det godis, hitta fotspåret" men typ 97% av tiden så söker han bara.
Jag behöver hjälp! Någon som kan få mig att få honom att göra rätt?
Jag kikar lite på viltspår, det känns lagom för honom. De som jag har sett rekommenderar ett förstaspår på typ 50 meter. Det jag är rädd för är att distansen är för kort, så att han direkt vittrar klöven och totalt skiter i spåret.
Men lägger jag mycket längre är jag rädd att han helt tappar självförtroende och slutar spåra totalt (tyvärr det som händer i personspåret).
Tips? Tricks? En gissning på en bra förstadistans?
Vill först poängtera att jag har noll koll på detta 😃 (men hoppas på att gå en kurs någon gång i framtiden.) Men vad händer om man lägger ett spår med medvind en blåsig dag? Klarar hunden ändå av att söka på vittringen?
#1 Helt ok, jag är tacksam för svar ändå! :D Han söker ändå på vittring, oavsett vind. Tyvärr. Han är för stabil 😃
Om hunden inte spårar så ska du inte släppa den framåt, tänker jag. Nosen i backen ger lina framåt, men sålänge näsan är i vädret står du still. Om hunden inte fattar vad den ska göra kan du peka och låtsas själv var intresserad av spåret för att uppmuntra. Jag har bara spårat litegrann för skoj skull, men så har jag gjort, och det känns som polletten trillar ner rätt snabbt. 👍
"På natten är alla katter svarta"
Du behöver förmodligen bli konsekvent med din hund. Alltid kommando för vad ni ska göra, alltid rutiner innan start. Dessutom får du inte släppa fram din hund ett enda steg så länge den inte spårar! Lägg spår i medvind, håll emot i koppel/lina tills hunden anstränger sig för att leta spåret. Det spelar ingen roll om hunden hoppar och häver sig framåt, du behöver hålla kvar hunden tills den gör rätt. Det gör inget om den råkat få slutet i näsan redan, hunden ska lära sig att enda sättet att ta sig dit är med låg nos.
Håll koll på hur vinden är när du dels lägger spåret och ska gå spåret!
#3 och #4
Jag försöker för det mesta att inte släppa på förrän han håller näsan i backen, men två saker brukar hända.
1. Han sänker näsan för att han vet att det släpper fram. Får han ett steg framåt så kommer näsan upp igen. Sen håller vi på så hela spåret. Ner - ett steg - upp - ner - ett steg - upp - ner… Osv. Har jag tur håller motivationen fram till spårslutet, oftast gör den inte det. Han spårar ingenting utan han håller bara nosen i backen för att han vet att då går det framåt. Och jag vet inte hur jag ska få honom att faktiskt spåra, för jag kan veta hur länge som helst på att han faktiskt ska använda nosen därnere, och då händer bara alt 2.
2. Han tappar motivationen helt. Lägger ner spåret helt och går och kissar eller vad som helst. Han nonchalerar helt spåret, vägrar ens att titta på det om man försöker visa, eller bara väntar passivt på att han ska inse att han inte får göra något annat än att spåra. Han lägger sig hellre i en platsliggning än att titta på spåret. Inte ens om man leder honom fram till slutet och visar belöningen kan han tänka sig att ta den, för att han måste spåra sig dit.
Han har aldrig blivit bestraffad i spåret! Det låter så när jag läser det själv, men det enda som har varit negativt är när han helt lägger ner spåret och jag håller honom nära mig i väntan på att han ska vilja ta upp spåret i leda istället för att gå runt och kissa.
Vad gör jag?
Ibland (typ vart 15-20e spår) spårar han helt klockrent. Stabilt, stadigt, helt utan stöd, motiverat… Och jag vet inte vad sambandet kan vara? Jag har funderat på rutin, spårslut, hur förra spåret gick, underlag, väderlek, vindriktning, stressnivå för dagen, hur trött han är den dagen, platsen där vi spårar, hur mycket jag hjälper till…
Åh, jag blir lite tokig på den här hunden! Allra helst skulle jag vilja få lämna ifrån mig honom och låta någon annan lära honom grunderna, alt. gå en privatlektion så att någon får piska oss (mig) in i form.
#6 Filma dig själv när ni spårar, då tror jag du kommer se mycket av vad både du och hunden gör.
#7 Bra idé! Hade du haft någon med dig som filmat?
#8 Nej, jag gör min mesta träning ensam. Lägg korta hårda spår och filma, spårar han inte ett steg bra kommer han inte spåra hundra steg bra. Det är lite som att gå på lina, man kan inte skynda sig iväg och tro att det blir bättre femton meter längre fram.