Alltså det finns vissa Aussies som jag tittar på och tänker "gud vilken ful", andra tänker jag "fy vilken tråkig hund" och andra få mig att känna "wow, vilken häftig hund!" Det beror på linjer och personlighet.

Sheltien är ju otroligt varierad i både mentalitet och storlek, det finns säkert linjer som får dig att baxna! Jag vet en liten agility-sheltie som heter Party till exempel, den hunden är det rejält med krut i 😃

Ja det finns ju väldigt många olika shelties och jag föredrar dom med lite mindre päls än vissa utställnings shelties som ser ut som pälsbollar till exempel tycker jag att Ripa och Sini är jättefina shelties om du vet vilka dom är så jag vill helst ha en med mindre päls och sen väldigt pigg och aktiv.

Någon som har några fler tankar om dethär känner mig väldigt trött just nu på dethär för att jag letat så länge men känner aldrig att det blir riktigt rått. Man kan ju inte få allt man vill ha i en hund men.

Hahahha om det hjälper något så fick jag en panikattack första natten jag skulle sova med hunden för det kändes som vi redan då tagit oss vatten över huvudet. Min ångest blev skyhög och har haft så stora problem med ångesten enda sen vi fick hem hunden, jag var ständigt orolig och rädd för att han skulle bli en stor hund och att detta inte skulle funka. Älskade honom såklart men det kändes inte rätt alls.

Om man spolar fram nu ett år så blev de så att jag fick "ta över" hunden och jag vet ej hur jag ska leva utan han i fortsättningen. Han är min bästa vän, min andra halva, min vapendragare. Aldrig någonsin att jag ångrar något! Sen så har jag tack vare att vi skaffa en rottis blivit helt kär i rasen, kommer skaffa fler rottisar utan tvekan i framtiden. Det tackar jag mina föräldrar för, annars hade jag nog aldrig någonsin vågat skaffa en rottis nu eller i framtiden. Sen att jag hittade en sport/passion som har förändrat mitt liv totalt till de bättre är en helt annan sak, men de är allt tack vare denna hund som jag sprang grinades upp till pappa mitt i natten och sa att jag ej klarade av att sova med och att pappa fick göra det, aldrig att jag i den stunden trodde att han nu skulle vara mitt allt.

Har du hälsat på nån uppfödare? För jag kände lite som du innan jag hälsade på min uppfödare, var tveksam på om rasen var för tråkig och om det verkligen var rätt. Men när jag hälsade på uppfödaren så blev jag verkligen helt kär, hennes hundar var så charmiga och roliga och jag blev helt övertygad om att det var rätt!

#4 Väldigt bra skrivet och det kan ju faktiskt vara så att man är lite tveksam före man får träffa hunden eller till och med att hund hunnit blir lite äldre förens man tycker om den väldigt mycket och fastat för rasen tack så mycket! #5 Jag har faktiskt inte hunnit hälsa på någon uppfödare än så jag har ju knappt träffat rasen alls. Det är ju sådär att jag undrar om jag tycker rasen är för tråkig men det kanske blir bättre om jag åker hem till någon uppfödare och hälsar på lite hundar. Tack så mycket för svar!

Du MÅSTE åka och hälsa på några hundar i raserna du är lite intresserad av :) 
På utställningar eller hos uppfödare, det hjälper oerhört mycket!

Även när man hittar "sin" ras behöver det inte betyda att alla individer tilltalar en. Jag kan nästan säkert påstå att vissa inte blir särskilt förtjusta i malle efter att ha träffat min Humla. Jag själv hade inte ägnat henne många sekunder om det inte hade varit för att det faktiskt är min hund (och jag älskar henne och jag vet att hon har många fina kvalitéer). Men det är inte direkt WOW vilken hund, en sån vill jag ha igen. Tvärtom, tittar på en helt annan typ av malle inför nästa hund.

Sheltien är en stor ras och det finns stora individuella skillnader. Vissa saker kommer tilltala dig, andra inte. Men när du träffar på hundar inom rasen (både hundar du gillar och som du inte gillar) kan du försöka ta reda på så mycket du kan om linjerna. Var inte rädd för att fråga, varifrån kommer hunden? Vilka hundar har den bakom sig? Hur är hunden i arbete och vardag? Gör en lista på allt sånt som du vill ha i din hund och försök också se ett mönster i vad du inte vill ha. Just detta att få bättre kännedom om linjer och vad som skiljer sig inom dessa kan vara guld värt

Jag har en sheltie och han är allt annat än tråkig! Han hänger med på allt och är otroligt ivrig och glad oavsett vad vi hittar på. Jag vet inte hur många som frågat om "min busiga valp" trots att han är 2 år.. Jag upplever rasen som mycket formbar, att den (inom vissa gränser) lite blir vad man gör den till. Jag säger som de andra - alla individer är olika och jag har stött på både superroliga och rent utsagt tråkiga shelties. Åk ut till några olika uppfödare och beskriv vad du vill ha i en hund så kommer de (i alla fall de seriösa) att hjälpa dig!

#7 Ja det måste jag verkligen!

#8 Jättebra tips med att skriva ner olika saker som jag vill ha i en hund. Tack så mycket!

#9 Vad roligt att du fått en "bra" sheltie.  Ja jag måste börja åka till lite uppfödare bara och hitta tider när både mamma och jag  har tid att åka.

Sen undrar jag lite om det är någon av er som har någon erfarenhet om dansk svensk gårdshund då dom plötsligt blev lite intressanta.🙂

Haha jag är samma. Hundköpet är lååångt in i framtiden för min del men jag gillar ändå att aktivt kolla upp hundraser, läsa om dem, höra folks erfarenheter osv.. En slags blandning mellan planerade och drömmande! Men jag får liknande känslor, en dag kan jag vara övertygad om att t.ex. en Labrador är perfekt för mig, en fin chokladbrun DP-labbe (😍) … men några dagar senare känns labbar som otroligt tråkiga och intetsägande hundar 😇 Så du är verkligen inte ensam!

I vilket fall, mitt tips skulle vara (som majoriteten i denna tråd redan sagt) att åka och träffa lite hundar av rasen du är intresserad av. Ifall ditt hundköp är en bit in i framtiden och du inte vill hälsa på uppfödare (som mig) så kan du försöka ta kontakt med sheltieägare t.ex. via Facebook eller rasklubben (vissa rasklubbar anordnar s.k. raspromenader med jämna mellanrum i olika delar av Sverige). Man kan lusläsa allt som finns att skrivas om rasen men det slår ändå inte direktkontakt så att säga. Då märker du dessutom tydligare ifall du tycker rasen känns roliga och attraktiva för dig, eller om det är någonting som "saknas" så att säga 🙂

EDIT: Ang. Dansk-svensk gårdshund så har jag träffat två olika. En var grymt otrevlig, vaktig, antagligen osäker och försökte bita mig vid ett flertal tillfällen - sen dess har jag vart lite "anti" DSG. Men denna sommaren träffade jag en jättesöt, jättetrevlig, mysig DSG-tik som det var omöjligt att inte bli kär i haha. Just den var väldigt aktiv tydligen, men det är möjligt att varför hon var så trevlig var just för att hon fick jobba både med kropp och knopp regelbundet! Men det visar ju också på hur olika individer kan vara inom alla raser.

#11 Haha vad skönt att jag inte är ensam om att inte kunna välja ras för att man ångrar sig hela tiden. Och ja jag måste ju börja hälsa på lite uppfödare för att jag är ju intresserad för fler än bara en hund. Då kanske man tillslut kan bestämma vilken som passar bäst. Sen tänkte jag eftersom att jag vill vara aktiv med min hund verkade det som att DSG också passade mig ganska bra men man ser ju verkligen på alla hundraser att det är väldigt mycket individ för individ på hur dom beter sig som att vi här hemma har en väldigt lugn flat till skillnad från vissa andra som knappt kan sitta still. Tack så otroligt mycket för ditt svar!