Har aldrig varit med om det faktiskt.  Låter väldigt märkligt med tanke på att flest människor bor i städer.

#0 Oh ja! Hade jag fått en krona för varje gång jag läst den där texraden hade jag varit…nja, "rik" är ett starkt ord…men den där tågluffen hade absolut blivit av… 😉

Jag tror att det bottnar i okunskap.
"Hunden är stökig (därav omplacering…) för att den behöver mer motion. Dvs röra på sig, och eftersom vi (som säljer hunden) bor i lägenhet och hunden är som sagt stökig här, så måste ju landet vara vad den behöver. ☝️ "

Det är min teori. Många förstår helt enkelt inte att en hund behöver jobba med skallen för att vara harmonisk. (Vissa hundar behöver mer än andra, men ni förstå min poäng.)
Eller att man även som lägenhetsboende kan ta sig ut till skog och mark.

Har aldrig heller varit med om det när jag letat hund, men har däremot sett diverse konstiga förklaringar till varför omplaceringar måste bo på landet på blocket… Konstigaste anledningen jag läst nyligen var att hunden gillar skogspromenader, för bor man i stan så får ju hunden aldrig skogspromenader…? Min granne berättade också att hon fått skäll av en främmande människa på gatan för att hon hade sin jakthund i stan, jakthundar ska tydligen vara i skogen och jaga, inte vara i stan…

Tror i många fall att de som omplacerar med krav att hunden ska bo på landet är såna som inte orkar ägna sig åt annan aktivering än promenad och spring på gården, och knappt vet vad hundsport är.

Har också sett det massvis av gånger i sådana beskrivningar.

Precis som du köper jag det i följande fall:

* Mer eller mindre traumatiserad hund som helt enkelt inte klarar av alla intryck som är i en stadsmiljö, och kan få det lugnare på en gård på landet.
* Renodlad stor vaktras som passar allra bäst med att få en gård / stor tomt att vakta. En Broholmer, nån stor ovtjarka, eller nått.
* Polarhund som mår bäst av att bo utomhus

Annars är det ju helt enkelt ren okunnighet. Sjukt många verkar tro tex att stora hundar inte kan bo i en lägenhet osv. Snarare tror jag det kan bli sämre för dem hos en ägare med stort hus/trädgård som på nått vis tror att hunden då klarar sig själv bara den har en gräsmatta på ett par tusen kvadrat… 

De tror att motionskrav mm är att springa av sig på tomten. Har stött på en hel del sånt folk. Typ "en stor aktiv hund behöver en stor gård där den får springa av sig och trötta ut sig". Jahaa…

Sen är det väl en faktor i att folk inte vill erkänna varken sin okunskap eller det faktum att de kanske gjort ett oplanerat hundköp, och inte sett till att hunden får det den behöver. Då är det lättare för dem att se det såsom att "vi bor ju i lägenhet, denna hund behöver ett stort hus!", dvs lättare än att erkänna att de inte själva gör det som behövs för att hunden ska må bra. De bara råkar bo i fel sorts bostad, DET är problemet… :/

ÄVEN om man tänker motion (som i fysisk motion, typ springa etc) som det som behövs för hunden i första hand, så skulle jag undra hur f*n folk tror att det inte ska gå i en stad? För det första finns det ingen regelrätt "storstad" i sverige där det inte går alldeles utmärkt att dra och springa/cykla/åka skidor i närmaste park/skogsdunge/elljusspår/strand/whatever.  Ta vilket exempel som helst i Stockholm som då är vår största stad. Är det svårt att hitta ett närliggande naturområde i stockholm där man kan göra allt man kan tänka sig med en hund? Nä, inte särskilt. Generellt talat förstås.

Har också hört sådant, även när jag väl äger hundarna själv säger folk att det är djurplågeri att äga "arbetande raser som inte får strossa omkring utomhus 24/7". Blir otroligt irriterad, Vad är egentligen viktigaste aktiviterna hunden gör eller miljön den bor i?!
Jag vet om många människor som bor på landet eller med tomt som bara släpper ut hunden för att den ska vara ute men aldrig aktiverar dom, Men det är okej, Men jag som bor i lägenhet (3minuter ifrån stora åkrar och 15minute rifrån 2stora skogar och spår), Jag är inte riktigt "lika bra" även om jag aktiverar mina hundar flera timmar om dagen och låter dom göra av med alla energi och få utlopp för alla behov..
Jag vet inte varför det är en sådan uppfattning av det hela, måste vara något "gammalt påhitt" att hundar ska bo i en viss miljö för att trivas.. Men det stämmer inte, inte för raser, inte för individer, visst ska man vara beredd på en viss ras har svårare än en annan.. Men det är inte riktigt samma sak..
Ger man hunden vad den behöver oavsett vad man bor, vad spelar det för roll hur eller vart man bor? Åker man ut till en bruskklubb, en skog, eller tar promenader/drar/tränar varenda dag, vad gör det om det är på ens egna tomt eller andra marker?!

Jag känner igen det du skriver, både genom annonser man läst på blocket och åsikter från olika personer. Det är som att folk tror att bara för att hunden bor på landet så ska den automatiskt aktivera sig själva. Jag tror att det i de allra flesta fall beror på okunskap.

Har också sett många annonser där det står. Borde verkligen inte vara avgörande med tomt/landet om personen kan leva upp till de andra kraven och erbjuder ett bra hem med aktivering. Snarare lättare att bli lat med aktiveringen på landet än i en lägenhet, där måste man ju ut istället för att bara släppa ut den på tomten. Med detta menar jag såklart inte att folk som bor på landet inte aktiverar dem heller.

Har ju fått höra även av vänner att det inte är okej att ha flera hundar i en liten lägenhet, speciellt inte större hundar. Här sitter jag ändå med två större hundar, en labbe och en aussie, och de river inte lägenheten trots att den är 30 kvm. 

Jag motionerar ju inte hundarna inomhus. Inte heller skulle jag göra det i trädgården om jag hade en sån. Nej, för sånt går jag faktiskt ut på promenader - skogen är trots allt bara fem minuters promenad bort. 

Blir väldigt irriterad på att folk tycker att hus med stor tomt = bra hundhållning, och att liten lägenhet = vanvård.

Kan nog vara dåligt samvete över att man inte kan ha hunden kvar också. Och så tänker man sig nån slags drömtillvaro där lille Ludde skuttar omkring lycklig på ängarna i ett evigt solsken.

Jag upplevde det också när jag sökte omplacering, kanske inte så mycket att jag blev nekad på grund av det (åtminstone sades det inte högt) men att många hade det som krav. Jag har till och med i ett samtal fått höra att det är djurplågeri att ha hund i lägenhet i stan och det handlade inte om en speciell individ med särskilda behov utan om hundar i allmänhet.

Tror det är något slags romantiskt föreställning om hur hundar på landet har det. Självklart finns det hundar där det av olika anledningar inte är ultimat att de bor i lägenhet och/eller i en tätort. Men att det ena alltid är bättre än det andra, det håller jag inte alls med om.

Ptja. Det är väl någon drömbild som vissa har om "landet". Stora ängar, hunden får springa fritt på sina marker medans ägaren är ute och vallar sina kor. Sen efter en heldag fyllda av jakt och bus ute på ägorna kommer hunden in i sitt stora herrgårdsliknande hus och sover gott hela natten. Staden ja då tänker man sig kanske en enorm storstad med stress, buller, trafik och koppelpromenader där hunden, om den har tur, får kissa på en ensam liten grästuva som tagit sig upp genom asfalten. Nej men jag tror att ni är flera som är inne på rätt spår. Nuvarande ägaren bor i lägenhet, det fungerar inte och då är det naturligtvis miljön/bostadens fel. Alternativt, ägaren bor på landet, hunden är uppvuxen där och ägaren tycker att det vore grymt mot hunden att nu istället placera den i en liten lägenhet i stan.

Handlar det om en problemhund har ägaren antagligen haft de bästa upplevelserna med sin hund på ödsliga stigar utan störningar. Förmodligen hoppas ägaren att huden ska få sådana promenader varje dag om den kommer ut ur smeten. 

Jag vill tro att de allra flesta älskar sina hundar, och då blir det jobbigt att erkänna att man inte räcker till för sin hund. Det blir lättare att delvis klandra miljön än att ta på sig hela skulden själv.

Jag har en sådan hund som ev ska omplaceras - hon ska endast till landen då hon har jobbigt i områden med mycket folk och hundar rörelse. Så ja, det finns skäl till att vissa skriver så.

Oseriösa säljare söker oseriösa (okunniga) köpare, känns det som… När jag hörde av mig till seriösa uppfödare med meriterade hundar som söker hem där hundarna får jobba ordentligt hade jag inga problem att få bli erbjuden valp. Men nu när jag söker "slitochsläng"-omplaceringar i diverse facebookgrupper verkar det vara helt omöjligt att få köpa hund.

Nu har jag inteläst hela tråden, men hundar som bor i lägenhet har det ofta bättre än hundar som bor på landet, pga de kommer ut på promenad, en hund på landet släpps ju bara ut och kan då den hunden bli inaktiv och bara lägga sig och sova när den kommer ut! Det finns många sådana exempel, En riktigt skottberörd hund tror jag därmot mår bra att bo på landet, då det är lugnare för den, och skottberördhet är väldigt svårt att få bort!

#15 Ofta är väl att ta i? Eller har du någon som helst fakta på att så skulle vara fallet? Jag är ju i den åldern nu då många av mina vänner börjar flytta till hus, bor själv i hus sen 1,5 år tillbaka. Blir vi lata för att vi helt plötsligt har hus med stor tomt? Min hund kan ligga på tomten ibland, inte istället för promenader och aktivering, utan mer för att hon inte ska behöva ligga inne hela tiden när jag gör annat. Det finns oengagerade hundägare som har hund i hundgård hela dagarna, eller som låter den rasta sig själv utomhus. Det finns också hundägare som tar korta och minimala koppelpromenader runt kvarteret och övrig tid får hunden spendera i lägenheten. Skulle nog vilja påstå att inget av det är särskilt givande för hunden.

#16 - ja varför tror många  folk som bor på landet är lata och bekväma ? Säkerligen skulle många av dessa hundar kunna bo i stan, men det finns flertalet som behöver en lugnare utemiljö för att må bra. Hur det än är så krävs det mycket av en hund i stan med tanke på alla hundar, människor, barn osv osv.

Vissa hundar klarar heller inte av störningar från ljudet i trappuppgång och är på sin vakt hela tiden med vaktande eller osäkerhet. Finns många anledningar och största boven är i grunden sällan motion eller aktivering. Båda dom sakerna går lika bra att fås i stan som på landet.

# 15 Precis lika dumt som det är att förutsätta att hundar i lägenhet aldrig får gå i skogen,  är det att anta att ingen på landet aktiverar sina hundar utan bara släpper ut dem på gården. Generaliseringar är sällan av godo.

#15 Håller dock med dig till viss del då jag sett det själv. Tror dock inte skaran "lantfolk" som gör så är särskilt stor, men jag har hört argumentet "han har sprungit av sig på gården idag" som argument till att hunden inte behöver någon promenad/aktivering. Även folk som sätter hunden i hundgård för att de ska rusa av sig om de är jobbiga pga understimulering, så kan sällan lägenhetsfolk göra. Är min hund hyper pga understimulering så måste jag göra nått åt det för att inte riskera att grannarna klagar.

Jag tror att lägenhetshundar ibland får bättre aktivering än "lantishundar" pga att det sällan är hållbart att ha en understimulerad och hyper hund i lägenhet, pga att det kan störa grannarna. Dock är väl detta på gränsen till lite OT tycker jag.

Bor "man" i lägenhet måste man gå promendeä#16 varje dag ,du behver inte ta åt dig! Tror tom det är ren fakta som jag dessutom läst, för i allmänhet är det så behöver det int stämma just på dig, men på lan det äret många soara släpper ut hunden och denna blir i dden inaktiv!

Mest underhållande tråden på länge/Lantisen.

Jag tror de flesta håller med om att det inte är vart man bor/hur man bor som avgör om man kan hantera hunden eller inte.

Jag ställer mig utanför frågan vilka som sköter sina hundar bäst.
Men jag kan säga såhär, samma krav har jag aldrig fått av en SKK uppfödare av samma/liknande raser.
Intressant att se att fler varit med om detta.

Tror inte heller man kan säga att det ena eller den andra generellt har det bättre/sämre. Det man kan säga är väl att en hund i lägenhet inte behöver ha det sämre än en hund i hus och att en hund i hus inte behöver ha det bättre än en hund i en lägenhet. Sen finns det såklart individer som trivs bättre med det ena eller det andra.

Tar jag mina hundar som ex. så är hanen lugnare i min lägenhet än i min mammas hus, huset är dels större, dels innehåller det mer människor och han vill gärna att alla ska vara samlade. Däremot har han en annan möjlighet att ligga utomhus hemma i huset, ex. sola på altanen och det är något han verkligen uppskattar. Nu är det såklart fullt möjligt att ha balkong och liknande till en lägenhet men jag har tyvärr inte haft den möjligheten.

Hemma i huset blir det antagligen (om jag ska generalisera) färre promenader men de som blir är längre. Däremot, om man har hundar som mina som gillar liv och rörelse, så händer det ju mer på promenaderna i stan och vi träffar fler människor hundarna gillar och känner. Det finns också större tillgång till olika kurser samt att veterinärvården är närmare och antagligen bättre.

Detta är då utifrån mina upplevelser och jag generaliserar utifrån dessa alltså att lägenhet =lägenhet hyfsat centralt i en större stad och hus=hus i en mindre by utanför en mindre stad i Norrland. Det finns lägenheter i den mindre byn i Norrland och det finns såklart hus med större eller mindre tomter häromkring. För mig hade det absolut varit en ideal situation men tyvärr har jag inte sådär 20 miljoner på banken. :)

Skulle jag söka ett nytt hem till mina hundar skulle jag inte ha några preferenser om huruvida de hamnar i lägenhet eller hus, tätort eller på landet. Det enda som skulle vara ett krav förutom ett gott hem är väl att de ska få ligga i sängen. 😃

#20 I stan får hundarna gå på kattlåda, det har jag hört och då är det så.

Min erfarenhet är att det inte spelar någon roll om det är i lägenhet eller ett hus på landet, en hund måste aktiveras för att må bra.  Tycker det är jättetråkigt med de kraven. Jag har träffat fler understimulerade både på landet och i stan, vissa tycker att om hunden varit i hundgård hela dagen behöver den inte promenera, och andra har kanske små hundar som inte behöver använda sina ben.

Jag bor i stan, och jag tycker ändå att jag ser många arbeta mycket med sina hundar, och jag blir lika glad i hjärtat varje gång.

Istället borde man kanske i en annons förklara på riktigt varför hunden ska omplaceras, och då kan den som svarar i annonsen förklara varför den personen skulle fungera med deras hund. Det ska inte spela roll var man bor, bara man är redo att göra det som behövs för att ens hund ska må bra,

Jag håller med #18 Kallaterrie !
''Precis lika dumt som det är att förutsätta att hundar i lägenhet aldrig får gå i skogen,  är det att anta att ingen på landet aktiverar sina hundar utan bara släpper ut dem på gården. Generaliseringar är sällan av godo.''

Jag tror verkligen inte alls på att hundar som bor i villa får mindre motion än de som bor i lägenhet. Lika lite tror jag på de som påstår att hundar i lägenhet skulle må sämre än de som bor i hus.

**Det handlar om ägaren, om rasen, om förutsättningar, om situation.
**Många hundar i hus har det bättre än många i lägenhet,
många i lägenhet har det bättre än många i hus.

TS nämner ju att hon förstår att vissa typer av hundar ex polarhundar kräver oftast (Skriver oftast eftersom jag själv bott i lägenhet en gång i tiden och har vänner med polarhundar som gör det och det funkar utmärkt) och trivs bäst i hundgårdar. Sen finns det, som sagt folk som bor i lägenhet även med denna typ av hund och det funkar ypperligt. Men ialla fall de jag känner vill en dag flytta ut på landet och skaffa hundgårdar till sina hundar.
Jag kan säga att jämföra mina 2 tikar som jag hade då jag bodde i lägenhet med hur de mådde där (även om det absolut funkade men krävde mycket av mig) med hur de mår nu i sina hundgårdar - det är som natt och dag.
Samtidigt så tog jag hand om en jaktblandras då jag bodde i lägenhet innan jag skaffade mig egna hundar. Han stortrivdes där likaväl som då jag hälsade på och sov över hos mina föräldrar i deras hus.

MEN som sagt. 
Det beror på.
Att polarhundar trivs bäst och funkar bäst i hundgård utomhus 24-7, att de ylar, att de är draghundar och vill få bo med artfränder och inte ensam i en liten etta mitt i storstan är väl ganska så känt ändå. Och något de flesta ändå är med på att den typen av hund kräver och mår bäst av.

Men TS är ju inte heller ute efter denna typ av hund.
Så låt oss lämna det nu.

Jag tycker inte man som husägare ska kunna använda ''jag släpper ju ut hunden på gården så h*n får springa lös där'' som något slags istället för att promenera och aktiva hunden. Naturligtvis så krävs det att man aktiverar sin hund med promenader och övrigt beroende på vad rasen innebär och kräver. 
Men jag tycker inte heller det är rätt att många påstår att alla husägare gör så eller att det är si och så vanligt.

Jag har ingen aning om hur andra hundägare förutom de jag själv känner och de folk berättar via ex forum gör eller tar hand om sina djur.
Bara för att jag vet att en person bor i lägenhet så vet jag ändå ingenting om hur hunden aktiveras eller inte. Likaväl som att ''jag bor i hus'' inte säger mycket.

Tycker det är fel att vara fördomsfull och tycka ''folk i hus är lata'' likaväl som det är fel att tycka ''man kan inte ha hund i lägenhet i stan''.
Man måste se på situationen, hundens behov och krav, vilken ras det är, personlighet hos hunden, ägaren som hundägare och inte som villaägare eller lägenhetsboende etc. etc.

Jag har själv stött på det, absolut.
Och då jag bodde i lägenhet så fick jag hoppa över vissa hundar eller rentav ett nej då jag skrev för att jag bodde i just lägenhet, även om jag också skrev att jag var insatt i rasen, påläst, hur jag upplevde hundrasen, varför jag valt just den, att jag ville ha en draghund, om mig & mina ambitioner m.m.
Det var inte alls roligt att bli nekad trots att ''allt det övriga lät så perfekt''.
I många fall tycker jag det är toppen att man ställer krav på blivande köpare/ny ägare. Sen vilka krav som ställs och hur bra de är, det varierar.
Men min åsikt är min åsikt.

Finns det grunder för krav på boende så är det bra att det redan i annonsen finns med. Ex att hunden bevisligen behöver och trivs bäst på landet i hus med gård, eller att hunden måste få ha en hundkompis i sitt nya hem och inte vara ensamhund. Men absolut tror jag många gånger att en del är lite dåligt pålästa och osäkra, och då kör man med det säkra kortet ''hunden får det nog bäst på landet ändå där den kan springa fritt och leka'' när samma hund säkerligen skulle få det lika bra hos någon som bor i en lägenhet utan egen tomt.

Jag fick chansen att ta hem en hund (tik nr 2) på prov trots att jag då bodde i lägenhet och uppfödarna egentligen var skeptiska till att sälja henne till någon som ej kunde erbjuda hundgård. 
Så i mina ögon är det synd om man plockas bort innan man ens fått chansen bara för att man bor på ett visst sätt eller ställe.

Jag tycker, att om man nu har krav på ex hus på landet, så ska man kunna presentera en orsak också och i mina ögon även vara öppen för annat om personen i övrigt anses vara lämplig.

Skulle jag ta en kull valpar till och sälja, så skulle jag antagligen utforma mina önskemål ungefär såhär:
Ser allra helst att ev köpare har möjlighet till hundgård och erbjuda både vistelse inomhus och utomhus. Mina hundar är vana vid hundgård, föräldradjuren bor utomhus (Jag tar in dem ibland vid behov men de är ett himla tjat om att få komma ut *haha*) och valparna är vana vid detta. Dock är jag öppen för att sälja till dig som bor i lägenhet eller annan boendeform som ej inkluderar hus med tillgång till hundgård förutsatt att du är insatt i vad detta kommer kräva från dig och att du kan presentera lösningar om hunden skulle ex yla väldigt mycket vilket sällan är uppskattat om man bor i lägenhet eller om hunden skulle visa tecken på att ej klara av ensamhetstid ens korta stunder trots ensamhetsträning. Detta är vanligt hos rasen och det är inte en alltför ovanlig syn att inredning får sig en ny look även om du bara går ut för att hämta posten eller boka tvättid. Jag vill inte ta tillbaka en valp pga att ägaren ej varit förberedd eller påläst kring rasens nackdelar och att man då inte har en plan för hur man ska lösa detta. Ska du köpa en valp av mig och bor i lägenhet bör du vara beredd på hur du ska lösa ev problem med ensamhet och ylande. Välkommen att höra av dig till mig oavsett boendeform och diskutera hur du tänkt dig. Jag är främst intresserad av och kommer endast sälja till dig som kommer dra aktivt med valpen och låta denne leva ett liv som draghund. Hobbynivå är helt okej, har inga krav på tävling. Men jag säljer ej som sällskap utan endast som aktiv draghund. Ej intresserad av att sälja till dig som inte läst på eller som kärat ner dig i rasen via film/Google bilder. Jag kommer endast sälja till seriöst intresserade av rasen. Dom är mer än vackra på bild.

Jag hoppas ni förstår hur jag menar. 
Det blev lite luddigt det här.
Och jag vill verkligen inte trampa någon på tårna heller.

#27 Jag måste säga att det där lät som en fantastisk annons!!

Om vi håller oss till #0 tråd! Om vi utgår i från att alla hundägare är lika bra,finns det ingen anledning till negativa synpunkter,till hund i stan, i viss mån kan jag till och med tro att en hund får mera stimulans i stan. Många hundägare som bor i stan, har ett härligt hundägande, där hunden får följa med på allt möjligt. För att en hund ska bli lycklig harmonisk krävs 2 saker mental stimulans och motion, Och i en stad är det mer än möjligt ge bägge delarna. Detta håller jag med om Fredrik Steen!😉 Sedan skulle jag tycka det var skönt om jag någonsin kunde bara släppa ut hunden, tex när man har hög feber! Men när man bor i stan, spelar det ingen roll hunden måste ut i alla fall, hur sjuk man en är! Och jag kan tänka mig bor man på landet har 40graders feber, så tror jag man bara släpper ut hunden! Vi som bor i stan går ju flera promenader varje dag!😀

#29 Det gör de allra flesta av oss som bor på landet också. Även stadsbor har trädgårdar, att bo i staden behöver inte betyda lägenhet.

Jag menar inte alls att man inte kan tillgodose en hunds alla behov i staden, men jag ser det som en ägargrej, inte en bostadsgrej och att försöka spela ut det ena mot det andra är bara tramsigt.

#29 Det du säger är det väl ingen som har motsatt sig, många hundar mår utmärkt i stan och/eller lägenhet, men när du använder uttryck som "det är fakta" och "oftast" blir det väldigt konstigt för mig med tanke på hur otroligt många hundägare som bor på landet. Att åka in till stan eller ta med sig hundar på aktiviteter är heller inget konstigt eller omöjligt för att du bor på landet. Hitta fina drag/spår/sökmarker och aktivera hunden fysiskt samt psykiskt är inte heller det svårare för att du inte bor i stan. Det är inte heller enbart stadsmänniskor som "går ut med hunden flera gånger om dagen" eller som tar hand om sina hundar trots sjukdom. Dina åsikter är dina åsikter men det är inte fakta eller nödvändigtvis sanning, även om dina inlägg tyder på att det är sanning för dig. Jag håller iaf med om en sak, vi avslutar diskussionen och håller oss till trådstarten och den handlade inte om huruvida stadsbor är bättre hundägare än landsortsbor.

#30 jag anser inte att omplaceringshundar nödvändigtvis behöver bo på landet! Det var ju det den här tråden handlade om! Och i viss mån har hundar som bor i stan, bättre en hundar på landet! Det håller jag med om Fredrik Steen!

#27 Klockren annons. Skulle verkligen önska att alla uppfödare kunde tänka efter och uttrycka sig sådär väl med vad de vill med de valpar de föder upp och säljer! Jag skulle definitivt vilja köpa en husky från dig om jag ville/kunde ha en (liv+boendesituation avgör..). =D

#31, din tråd är hurvida stadsbor är bättre än landortsbor! Jag tycker det är respektlöst att inte hålla sig till ämnet i det här fallet handlar det om "Hunden måste bo på landet…., det är det jag har skrivit om och svarat på! inget annat!

Tack så mycket alla!
För att återgå till TS önskemål på ämne.

Ja, jag har stött på det.
Både då jag själv bodde i lägenhet och nu då jag bor på en gård på landet.
Det går inte att dividera om hurvida en hund får det bra på landet vs lägenhet utan att gå ganska så djupt in på ras, ålder, personlighet etc.
Ett enkelt ''ja'' eller ''nej'' finns inte på den frågan.

Jag tycker personligen att man absolut kan skriva på hunden ändå i vissa fall, men då kanske börja exempelvis såhär:
Hejsan! Jag såg din annons på (ex) Blocket och jag är seriöst intresserad av hunden. Såg också att det stod ''hunden ska hamna på landet''. Jag chansar och skriver ändå och hoppas att du ialla fall vill läsa igenom mitt mejl trots att jag bor i en lägenhet ganska så centralt. Jag vill understryka att jag respekterar din önskan, men jag fastnade för hunden och jag tror mig kunna ge hunden vad den behöver trots min boendesituation. 

Sen kan man skriva mera om sig själv, sina tidigare erfarenheter gällande hundar, varför man just fastnat för denna, hur man ser på rasen, hur man tänker kring träning & aktivering, hur man löser det med hundvakt/hundpassning, om man genomgått utbildningar eller dyl som är relevanta. 
Kanske skicka med ett kort också eller två.
Ett på hur det ser ut inuti lägenheten och ett utanför lägenheten.

OM det inte står en utförlig beskrivning på varför och hur man tänker. Man kanske testat med lägenhet innan och även om personen där erbjöd all aktivering som behövdes, hade bred kunskap om hundar, om rasen osv och ändå funkade det inte så bör man ju respektera detta. Man kan oftast känna av lite vilka man kan skriva till ändå och hinta om att man finns. 

Jag tycker att det oftast känns lite då man läser igenom annonsen hur seriös och insatt personen är. Om man ''bara'' slängt in ett ''ska bo si och så'' i slutet som ett ''köp mjölk'' i slutet av ett SMS. Eller om man utförligt beskriver hur man vill att hunden ska leva och bo och varför man diskuterar som man gör.  
Inte alla gånger, men ibland.

#34
Du skrev så här

"men hundar som bor i lägenhet har det ofta bättre än hundar som bor på landet, pga de kommer ut på promenad, en hund på landet släpps ju bara ut och kan då den hunden bli inaktiv och bara lägga sig och sova när den kommer ut!"

Sen fortsatte du så här

"Bor "man" i lägenhet måste man gå promendeä#16 varje dag ,du behver inte ta åt dig! Tror tom det är ren fakta som jag dessutom läst, för i allmänhet är det så behöver det int stämma just på dig, men på lan det äret många soara släpper ut hunden och denna blir i dden inaktiv!"

Jag svarade på dina inlägg för att jag inte håller med och för att du har ett fördomsfullt sätt att se på människor som bor på landet. Nu känner jag dock inte att den här diskussionen är särskilt givande längre. Vi båda gick ot, inte mer med det. Men vi kanske kan lämna detta nu, vi har olika uppfattningar om saker och ting :)

Vad jag vet (enligt en undersökning som de talade om på en föreläsning jag var på i våras) är genomsnittstiden hundar är ute på promenad sammanlagt 30 minuter per dag i Stockholm. 😕

#37 Jaså? Undrar hur det kommer sig? Och tråkigt om så är fallet. Jag är dock inte ute efter att på något vis ställa hundägare på landet och hundägare i stan mot varandra. Jag vet att det finns sjukt mycket duktiga hundmänniskor runt om i detta land. Har själv bott i Stockholm i flera år och upplevde aldrig att människor var sämre där.

Däremot åsikten att hundar på landet bara släpps ut och inte får promenader eller aktivering. Har sett den flera gånger och jag undrar varifrån det kommer? Är det för att man på landet kan se hundar ute eller i hundgård och då drar man slutsatsen att det är allt hunden gör? Att det finns människor som tar dålig hand om sina hundar, det är ett problem, men är det mer kopplat till landet? Det är ett intressant ämne.

#38 Jag vet att det "finns" och att det sker ofta då jag varit på besök hos några som gjort exakt så, När man ställt frågor har det varit en självklarhet att hundarna inte aktiveras och bara är utomhus på tomten. Inte bara på landet utan även i hus.
Anledningen till att jag tror att människor med tomt/på landet/i hus är "latare" i sig är för att vissa människor köper hund för att ha hund, för att ge den allt dom kan och för att träna, tävla, och ta ansvar över individen. Medans det finns människor som köper hund för "det är bra vakt på tomten" eller andra simpla anledningar och inte ser efter hundens behov eftersom "Hundar mår bra av att vara ute" så därför räcker det som "behov dämpande" att hunden är ute 24/7. Men det är så jag uppfattat det, och så mina erfarenheter är.

#38 Som sagt, att problemet finns det vet jag om men är det vanligare på landet? Jag tänker hundar i stan/lägenhet vad vet vi egentligen om dem? Det vi inte ser, finns inte det? Hur många hundar sitter ensamma för länge i lägenheter och får en snabbkiss när ägaren kommer hem? Hur många hundar i stan köptes för att hålla ägaren sällskap när denna väl är hemma? Långt ifrån alla hundar skäller och gnäller när de är ensamma, så vad vet vi egentligen om dessa.

Och sen har vi människor som är hemma med sina hundar men som inte orkar ta hand om dem. Är dessa vanligare på landet/i hus än i stan/lägenhet och hur vet man det?

Jag har ingen aning då jag har noll koll eller intresse av andra hundägare.

Tyvärr gammal studie från -99 vad jag förstår, men ändå en studie trots allt.
http://www.skk.se/global/dokument/uppfodning/hss/slu_hur_mycket_motion_hss4_08.pdf
En annan från -12
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=323&artikel=5099994

#38 Jag tänkte bara tillföra lite mer info till diskussionen för alla som tror att hundägare i staden per automatik är ute och går mer med sin hund än de på landet.

Det som är fruktansvärt med 30 min per dag i Stockholm är ju att det finns otroligt många människor som är ute flera timmar per dag, och dessa drar ju upp medeltiden. Det betyder att det är sjukt många som inte ens är ute 30 min per dag, och vad jag hört lär vissa sina småhundar att gå på låda på balkongen, vilket såklart drar ner medeltiden. 

Jag bor själv i en liten 30 kvm lägenhet i Stockholm. Bor dock i förorten med skogen praktiskt taget utanför dörren. Jag är ofta ute och går i skogen uppemot 3 timmar per dag, dock absolut inte varje dag. Det vanligaste är väl att jag är ute 1.5-2 timmar. Vissa dagar är jag faktiskt bara ute och går 30-40 min, men på dessa dagar åker jag ju för det mesta ner till klubben och kör lite träning där istället.

Dock så tittar ju vissa väldigt trångsynt på saker. Skulle jag säga att "jag bor i en 30 kvm lägenhet i Stockholm" så låter ju det antagligen föga lockande för folk som ska sälja sina hundar.

Sen när vi är ute på landet under sommaren, där vi har en tomt på 3000 kvm och är ute hela tiden - visst, vi är inte ute och går lika ofta! Istället för promenader tre gånger per dag blir det väl mer en långpromenad varannan dag, men det är ju så mycket annat man gör. Vi tränar, vi åker ut och paddlar, vi åker båt, vi leker och badar. Det är ju inte så att hundarna bara ligger och sover ute på gräsmattan.

Nu handlar inte tråden om hundar i stan eller på landet har det bättre eller vilken som får mer eller mindre promenadtid.
Vill ni diskutera vidare om det så starta en ny egen tråd om den frågan. 🙂

#41 Intressant, ska kolla!

#42 Men precis. Just det här med promenader kan ju också bli lite fel. Jag vet människor med väldigt aktiva brukshundar som ibland väljer bort promenaderna för träning. De får helt enkelt svårt att också hinna med 2h promenad, samtidigt som de då istället hänger på brukshundsklubben eller kör spår/sök/rapport. Jag kan själv välja att ta en kortare promenad för att få mer tid för träningen. Tittar man då på promenadsträckan den dagen så ser det väldigt illa ut, men hunden är inte mindre trött och nöjd för det.

Sen handlar det för mig också om att skilja på promenad och ren rastning. Om hunden ska ut bara för att kissa/bajsa, är det då mer givande för hunden bara för att ägaren sätter på hunden ett koppel och går i fem minuter eller går det lika bra att göra vid tomtgränsen? En promenad för mig ska vara en längre sträcka där vi är ute och rör på oss. Såna promenader hoppar jag inte över bara för att vi bor i hus, däremot kan de hamna längre ner på listan om vi har mycket annan träning eller aktiviteter under dagen.  Men så gjorde jag även när vi bodde i lägenhet.

#43 Förlåt, såg inte ditt inlägg när jag skickade mitt. Ska sluta.

#45 😉Tycker ditt inlägg vart en bra ´ihopknytning´ för sidospåret!

#36 nej det är du som har ett fördomfullt sätt! För du anser att omplaceringshundar till100% måste bo på landet! Det anser nämligen inte jag!

#47 Se inlägg #43, den delen av debatten är avslutad i den här tråden. 🙂

#48 😁😂😉

Alla hundar behöver aktivering och det viktiga är egentligen inte om man bor i lägenhet, villa, elevhem eller hus. Det viktiga är att hunden får den aktivering och mentala stimulering den behöver för att må bra. När jag har sålt hundar har jag främst frågat vad man erbjuder för hem, vad man har tänkt sig utav hunden. Jag har sålt valpar till människor som bott i lägenhet, även till en familj som bor mitt inne i Stockholm, men hela familjen går i olika kurser på hundklubben och engagerar sig verkligen i denna valpen, så det känns väldigt bra.