Bästa träning för hundgård
Hej på er alla!
Jag har en fråga ang bästa träning inför hundgårdsdagar när man jobbar. Vi har precis byggt Varjos hundgård och de förra ägarna sa att hon kan vara i hundgård utan problem. Knappast utan problem säger jag. Hon går i perioder med ylande och gnäll och tystnad.
Igår ringde min sambo mig på jobbet och var orolig då någon från Habo försökt ringa honom några gånger. (Jag såg även sen att samma person försökt nå mig 2 gånger). Han sa jag måste skynda hem och kolla vad som står på. Vi båda var rädda att hon hade lyckats ta sig ur hundgården, men de skulle vara rent omöjligt med hur vi byggt den. När jag kom hem var hon klart kvar i hundgården, tyst för tillfället när jag körde med rutan för att lyssna (då sambon ringt mig igen under körningen hem, fått tag på personen och personen sa att hon ylade.). Hon gnällde när hon såg mig och hoppade runt som en tok. Jag ignorerade och gick in för att förbereda och se/höra hur hon beter sig. Hon började yla en aning 2 ggr, men då var jag i tel med sambon. Vi kom överens om att jag tar tjänstledigt tills han är hemma igen. Sen får han ta ut sina sista dagar för att hårdträna Varjo på att fungera i hundgården när vi inte är hemma. Han har ca 17 dar på sig.
Jag ringde runt hunddagis, typ alla som finns omkring oss, men alla är fullsmockade. Jag skrev upp oss på väntelista men en sa att de som var inne nu har stått på lista sedan tidig vår. Så det känns ganska kört.
Jag sökte runt på nätet och hittade då Fredrik Steen's metod.
http://blogg.agria.se/fredriksteen/2012/07/07/efter-onskemal-pa-twitter/
Detta körde jag med henne igår, och började om idag med samma metod. Det fungerar bra tycker jag. Hon var lugn och sov och åt på ben osv. Hela processen gick ganska smärtfritt. När man kommer till att visa missnöje då finns olika meningar. Vissa säger gör aldrig detta…Vissa klart man måste visa vad som är ok och inte ok. Jag själv är osäker på hur man skulle kunna få henne att fatta att hon inte ska yla om man inte säger ifrån att detta är fel på något vis. Vi bor liksom inne i tätort. Hade varit skillnad med på landet. Och som Steen skriver, om man tillåter gnäll idag så kommer skäll imorgon osv. Det stämmer vet man ju av erfarenhet. Om du tillåter att hunden t ex vaktar sin mat och få morra åt andra husdjur. Ja då går det vidare med ett utflyg mot det andra djuret i slutända och skador då hunden får visa aggressivitet. Så min mening är att man ska visa vad som är ok och inte även i en hundgård. Man gör ju det på promenader och inne i huset. Varför ska man inte kunna visa rätt och fel i en hundgård under träning?
I alla fall testade jag hela Steen's rep och jag fick säga ifrån 4 ggr igår på gnäll och än så länge 2 ggr idag (1 gång få hon gick runt och gnällde på egen hand…andra gången så hade hon sett mig och jag gick in igen och efter ett tag gnällde hon till). Idag har hon varit där ute själv i kanske 2-3 timmar. Jag har även på radion i garaget så hon ska få en känsla av att det är någon där. Kanske detta är fel? Vet inte själv om det ger effekt då jag inte kan se genom väggar, men hon har inte gnällt och ha varit lugn vad jag har kunnat höra (har altandörren på glänt och sitter i köket så jag hör allt). Klart lekt lite rövare har hon, men det är nog mest att hon hittar på något att göra. Puffar på saker så de flyttar sig osv. Hon äter inte när hon är där ute heller, men det har jag hört av andra att denna rasen inte gör så jag tar inte mycket vid vid detta.
Frågan är den om ni här inne har tips och trix och vad ni tycker om Steen's gång? Själv tycker jag att hans fungerar jättebra och gav resultat snabbt. Vi har ju inte mycket tid på oss och om hon inte fungerar att ha i hundgård så är risken stor att vi måste ge upp henne helt. För det fungerar inte att ha henne inne. Då skulle hon ta sönder allt vi renoverat och lagt pengar på. Köpa en riktig rejäl 'box' att ha henne i vill inte jag iaf. Vet några som gjort detta (anledning ingen aning men har för mig han skulle vara själv hemma denna gång och de inte hade gården klar) och denna tjeck bröt sig nästan ur denna stålbur. Vet inte om det var stål men det var ett bra matreal som ingen borde kunna ta sig ur på något sätt. Bilden de skickade till oss såg ut lite som tagen ur en jurassic park film med en dino som försökt bryta sig ut inifrån uppe i hörnet.
Och tillbaka till att man inte ska säga ifrån vid gnäll. På de sidor som vi sett detta ger INGEN en klar bild på vad man ska göra istället för att visa att detta gnäll inte är ok. Jag menar, om du inte säger till går det vidare till en ännu mer stressad gnällig hund. Om du kutar dit så vet hundan AHA om jag gnäller kommer dom! Så, vad menar alla dessa sidor man ska göra istället för att korrigera med missnöje? Ignorera? Då är vi tillbaka på en hund som stressar upp sig till max och grannar som ringer och klagar. Man kan inte vara där hela tiden så hunden är nöjd heller för man måste ju jobba. Jag är förvirrad av detta påstående som säger att man inte ska visa hunden rätt och sen inte ger någon förklaring alls. Då går ju hellre jag på Steen's och visar missnöje så att hunden lär sig att aha om jag gnäller blir matte/husse inte glad på mig och om jag är tyst får jag beröm. Det har ju fungerat hittills…. men som sagt jag har öppna öron för om någon kan förklara något vettigt om detta påstående att inte korrigera felbeteende i hundgård.
Så vi är tacksamma för länkar och tips på denna träning så att vi kan få vardagen att fungera för oss alla i familjen!
mvh
Don't anthropomorphize animals. They are not human, so don't expect them to express themselves the same way. It's important to respect animals for who they are, rather than assuming they'll communicate on your terms.
Vilken ras och ålder?
Är hon ensamhetstränad i övrigt?
Hur har ni börjat vänja in henne till hundgård?
Sajtvärd: Barnens ifokus † Medarbetare: Spetsar & urhundar & Tonåringar ifokus
Facebook: Iron Wolf - working sleddogs
Gilla oss där och dela gärna!
.
Hon är en CsV ( Tjeckoslovakisk varghund), lite över 1 år gammal. Vi började med att ha henne utanför och sen fick hon småpass inne i hundgården på de sättet man kan säga man trodde vara rätt och typ alltid tränat hundar innan då få man haft och de man snackat med. 5 min i hundgården och sen 5 min utanför osv. Leka inne i hundgården med henne. Dock så hade vi ju inte hundgården klar på ett tag så hon är ju van att någon alltid är hemma sen hon kom till oss för 1 månad sen. Fick klart hundgården denna helgen som var så det var ju en kort träna innan vi var tvungna att börja jobba igen. Hon skulle ju fått mer träning klart! Dock är hon uppvuxen i hundgård och då var man väl dum och tänkte det att detta minns hon och de förra ägarna sa ju hon var bra, inga problem alls. Man lär sig på sina missar.
Men nu vill vi verkligen få det rätt så att hon kan klara av detta så vi slipper omplacera henne! Så att få tips, idéer och inte bara så här ska man inte göra utan förklaring är uppskattat. :)
Don't anthropomorphize animals. They are not human, so don't expect them to express themselves the same way. It's important to respect animals for who they are, rather than assuming they'll communicate on your terms.
Jag skulle först och främst trötta ut henne ordentligt.
Sen erbjuda henne bra sitt och liggplatser i hundgården.
Kanske något gott ben också.
Gör saker ute på gården medan hon är där och vilar sig.
Sätt er och läs en bok, kratta löv etc.
Har ni möjlighet att låna en hundkompis så hon slipper vara helt ensam kanske? Jag antar att uppfödaren hade fler hundar.
Sajtvärd: Barnens ifokus † Medarbetare: Spetsar & urhundar & Tonåringar ifokus
Facebook: Iron Wolf - working sleddogs
Gilla oss där och dela gärna!
.
#3 Hm trötta ut denna rasen är inte riktigt möjligt. Vilken form av uttröttning du än väljer så kommer denna ras vara typ trött i 5 min sen all on again.
Hon har upphöjning där hon ligger och ser bra från. Plus en "bur" hon kan gå in i och sova eller gömma sig för vinden.
Ben finns plus leksaker (saker hon ska äta äter inte denna ras i en hundgård så ätbart är inte riktigt något som distrahera).
Om man är ute i trädgården är hon lugn. Det är gå iväg som är problemet och att inte synas i hennes fält som triggar henne att yla och gnälla.
Hm de som hade henne innan hade hundar, men hon var utmobbad och satt mest i sin egen hundgård. Ibland satt hon där med en Siberian husky.
Vi känner tyvärr inte många med hundar och grannens hund är lite något man inte kan lita på så annars sa dom att hon kunde få vara inne hos dom när vi jobbar… Men hon vågade inte riskera detta och inte jag heller om något händer.
Har själv funderat på om man skulle skaffa en till omplacering för att göra henne sällskap, men det är ju ett stort kliv och mycket mer jobb för vår del. Hade ju hemma en Siberian samtidigt som Varjo, men jag fick en dänga av min sjukdom och då märkte man att.. Nej, två hundar kommer inte fungera i detta läge…. Om man då inte får tag i en hund som är extremt lugn och lydig från första stund. Då kanske det skulle fungera.
Don't anthropomorphize animals. They are not human, so don't expect them to express themselves the same way. It's important to respect animals for who they are, rather than assuming they'll communicate on your terms.
Förlåt du får sägatill om jag har fel men "Hm trötta ut denna rasen är inte riktigt möjligt. Vilken form av uttröttning du än väljer så kommer denna ras vara typ trött i 5 min sen all on again. " Låter bara som en otroligt otroligt dålig ursäkt, gör saker med hunden ändå, Lär henne koppla av är också en form av träning som hundar måste kunna. Av och på knapp helt enkelt.. Har också hört exakt samma sak om malle "ja en malle har ingen avknapp, den kan springa i flera timmar dricka lite vatten och sen fortsätter den igen", Spelar ingen roll, Jag lär min hund att han ska lägga sig när jag säger det, vara aktiv när jag säger det.
Det här blir helt enkelt ensamhetsträning, Det du får tänka på att det kanske inte hjälper med en anann hund som sällskap, Och du får börja i små steg istället förstora kliv, Känn efter vad hon klarar och träna med henne innan (spring, lek, lydnad, sök, problemlösningar), Sen är du med henne en stund och sen tränar att vara i hundgården. Hon ska inte koppla aktivitet med att vara ensam (och hundar som är aktiva blir ofta väldigt stissiga direkt efteråt så man måste vänta in lugnet).
#5 Att jag skrev det där var för att beskriva rasen i sig inte en lathetssida från mig själv. Om jag var lat hade jag knappast frågat efter massor av tips och trix som jag kan testa mig fram på från alla er. Så japp du är helt fel ute 😛
Det är så rasen är. Energisparare på allt de gör plus då att huvudträning med denna rasen är svår då de tappar intresset snabbt. Det är 5 övningar och sen inte mer för då är fokusen borta. Vargar som de är. Det är en hund/katt som man jobbar med och alla vet hur katter är. De gör något om de ser ett syfte med det och om de vill eller intresset finns där just då. Det är så denna ras fungerar. Men man kan klart få dom att koncentrera sig en liten stund…om med tur en längre stund. Går säkert träna med rätt taktik, men vad vi märkt än så länge så tappar hon det efter en liten stund bara.
Bra tips på ensamträning? Behöver lite fresh up då det inte var igår. Man kan ju basen av det men om ni har lite egna grejer för er som ni märkt fungera toppen på er hund och som kanske inte står på sidor. Dela gärna! :) även om det är något man ska undvika under denna träning.
Numera går det bra ute i hundgården. Jag är imponerad! Hon ligger och sover/vakar på sin upphöjda plats. Dock vet hon att jag är här inne. Frågan är hur hon skulle reagera om jag går iväg och hon ser det. Dåligt tror jag. Jag ställer mig även frågan om radion fungerar på henne som taktik att hålla henne lite lugnare.
Som sagt det är inga problem med hennes träna lugn när man är här och närvarande och hon vet man är här.
Don't anthropomorphize animals. They are not human, so don't expect them to express themselves the same way. It's important to respect animals for who they are, rather than assuming they'll communicate on your terms.
#6 Det jag menar rakt ut är lite mer att man aldrig ska skylla på rasen eller vad det är för hund, Istället för att säga "åh den här rasen kan inte för den är si och så" så får man gå runt problemen lite mer, träna extra mycket på det rasen kan ha problem med, t.ex resursförsvar, vara ensam, träna längre stunder m.m.
Alla problem en "ras" kan ha ska man ha extra koll över vid träning, t.ex var min valp väldigt ben aggressiv har tränat på det varenda dag.
Att ha en radio är bra, eller extra telefon så du kan höra, där ifrån kan du testa hennes gränser, Ha någon granne/radio/mobil och gå längre och längre bort, vänj henne vid kanske att du är utom synhåll, sen går du längre bort, sen längre, ta det efter vad hon ger dig, ger hon dig dålig respons backa lite i träningen och sedan framåt igen.
Kan säga att ensamhetsträning och passivitet är det tråkigaste man kan göra med en hund, Men det är väldigt nödvändigt..😴
Är hon intresserad av mat? Kasta ut mat du ge rhenne i små bitar (eller om det är torrfoder) innan du går och gå iväg utom synhåll bara, Ben kan också hjälpa, det är en bra början men tänk på att inte alltid gå iväg när du ger mat eller ben, eller som jag anser "aldrig göra en rutin av det" så hunden inte får panik för denvet att 10.00 försvinner du i 3timmar, Andra människor säger raka motsatsen så det går ju även att testa det (alltså att sätta rutiner), Men som du vet själv fungerar alla hundar olika och man får testa sig fram.
#7 Jag ser inget problem med rasen alls. Visst denna rasen får en att jobba hårt på hur man tränar och är, men inget jag skyller på. Det är en inspirerande ras :) men ja när man frågar efter tips och så så blir det lite fel ibland och därav berättar jag gärna hur rasen är för att det blir lättare. Så nä jag skyller inte på rasen därav så vet jag hur rasen fungerar. :)
Hm ja du har rätt… Denna träning är den tråkigaste som finns, men mycket nödvändig. Och jag brukar backa om jag märker hon har gått bakåt i träningen istället för framåt och idag repeterade jag alla steg jag gjorde igår för att det ska sitta.
Ja, hon är matglad är hon… Men i hundgården så skiter hon i det mesta som har med mat att göra tyvärr. Tänkte gömma ben och slänga ut lite godis och sånt… men den planen verka gå i stöpet. Vet att de (ägarna) man pratat med, pappan till henne och hennes morbror äter inget alls när de är i hundgården vad de än ger dom. Även om det är deras extrema favoritmat så äter de inte förrän matte/husse kommer hem igen. Hopplöst det där.
Tack för tipsen! Ska ta med detta i mitt sätt. Hur tränade du bort din valps aggro mor ben? Blir lite nyfiken :)
Don't anthropomorphize animals. They are not human, so don't expect them to express themselves the same way. It's important to respect animals for who they are, rather than assuming they'll communicate on your terms.
#8 Alla raser har sina problem, även om vi själva inte uppfattar dom som det ;) T.ex ser jag schäfer som en perfekt ras, men det är dom absolut inte, men för mig är dom det 😃
Super, fortsätt så!
Mina hundar är likadana, vet frustrationen, Min tik kan få världens godaste godis, köttben, vad som hon lämnar det tills jag kommer hem igen… Valpen kan ta ibland, men oftast väntar han tills jag är hemma igen. Så ibland har det funkat för mig, ibland inte.. Jag tror dom tillslut kan koppla ben/mat till att man tänker gå, när man inte är synlig.. så kanske bara inte funkar för alla helt enkelt. Men man får läsa (googla lösningar, lyssna på podcasts m.m.) om allt och verkligen allt alla upplevt inom ensamhetsträning. Ha i bakhuvudet dock att de tfinns hundar som aldrig klarar av detta, Och där får man planera utifrån det också..
Jag började smått, han undvek mig och sprang iväg med ben och verkligen visade tecken på att min existens inte var accepterad nära benen, Jag satte mig när honom (ibland trängde jag tillochmed in honom), satt där så han inte kunde fly, med ryggen emot och pillade på telefonen, Alltså totalt ignorerade jag honom, jag utvecklade det till att sätta mig närmare och närmare, Jag kastade även godare godis (än vad benen var då) bredvid och berömde supermycket såfort han släppte benet (men försökte aldrig ta det), Jag håller i ben när han tuggar på dom (har dock blivit så at than lägger benen på mig nu istället). Min tik la sig nära honom och skickade lugna signaler och visade tydligt att hon inte var ute efter benet, utan bara ville vara nära, Så hon hjälpte mig något otroligt där. Jag utvecklade sen också att sitta nära honom till att sätta handen på honom, till at tklappa honom, Jag började med rumpan eftersom det är långt ifrån ansiktet, sen kunde jag sluta och kasta godis, berömde alltid när han släppte fokuset på benet i bara någon sekund. Jag körde massa massa massa småsteg, flertal gånger om dagen, varje vecka och jag kör fortfarande varenda dag han tugga rpå ben, Nu har jag dock kommit så långt att jag kan gå fram och säga "tacktack" så ger han mig benet, Så aggressiv är han inte alls längre, men det är en sak man måste träna föralltid, För att vara helt säker. Det viktigaste är att visa hunden att benet är inte det intressanta för dig i heta tillfällen, du vill bara sitta där och göra ditt, eller du vill bara klappa, elle rdu vill bara si och så.
#9 Schäfer har ju mycket vakt i sig och det kan vara svårt med vissa personligheter att ta ur så det blir på bra nivå. Jag tycker det är bra att det finns så många raser som är inriktade, men problemet jag ser med raser är att de är sönderavlade och de fortsätts avla på dom och att folk köper detta utan att tänka på hunden i sig. Så jag kan säga jag gillar schäfer mycket, speciellt den vita (som man inte får kalla schäfer för då blir det sura miner) men skulle bara köpa rakryggade och av de gamla stuket,
Ja haha hundens hjärna och förstå denna. Oj oj det är en konst. 😃 Bra där med träningen! Där har vi med lite att träna. Hon har ju bott med 11 andra hundar så när hon äter drar hon ju in magen till tusen plus då om man går nära hugger hon i sig maten som resulterar i att hon spyr. Och innan morrade hon när man satte ner handen i skålen.. Då sa jag ifrån. Numera gör hon frustrerande ljud och stressar…😕
Don't anthropomorphize animals. They are not human, so don't expect them to express themselves the same way. It's important to respect animals for who they are, rather than assuming they'll communicate on your terms.
#10 Det är just bruksschäfer jag är lite mer intresserad av 😉 Inte dessa såkallade räkschäfrar. Men där du säger "dom har ju lite vakt i sig" ser jag det mer som, jaha där har jag något att tänka på istället, Direkt vid träningen, yes dom är reserverade, därför får jag öva på det direkt. Malle är också reserverad och "vaktande", Min 8månaders malle har dock aldrig visat några tendenser på det, visst skäller han för att varna när något låter utanför, Men aldrig har han varit reserverad emot något, Aldrig. Så även om man köper något som är avlat för en viss sak kan man få en individ utan de problemen/tendenserna, Man får bara ha lite extra koll på vad det är man kan få problem med, och arbeta mer på det 😃
precis därför min valp hade problem, han hade dock bara bott i början av sitt korta liv i hundgård med sina syskon/föräldrar, Men han var totalt benaggressiv, antagligen fick han försvara sina ben ifrån dom där inne, alltså kastade förmodligen uppfödaren in maten och lät "naturen sköta sitt" (vilket inte riktigt fungerar..). Jag rekommenderar större ben som hon inte kan svälja hela om hon kastar i sig dom, Antingen riktigt stora märgben (då måste dom vara riktigt stora annars kan det bli farligt), älgben, revben (stora) eller dylikt. Annars kan du köpa en XXXXL hudrulle, du kanske set tdom? Kostar kanske 200kr styck för en rulle som är ungefär en meter lång, tror inte hon kans välja den hel och börjar du där "på ett lite mindre intressant ben" (jämfört med köttben) så kan du alltid kasta råa köttbitar som den "godare belöningen". Ta små steg och ha inte bråttom, Ta aldrig tag i hunden vid resursförsvar det kan bli sååå mycket värre. Och kom ihåg att ALDRIG vakta saker själv (typ din egna mat, ditt snacks, dina skor, vad som helst), för då lär du in beteendet ifrån dig själv. Kämpa kämpa kämpa, Och resultat kommer att komma, Min valp är ju 8månader om 3dagar och vi har övat på det här sens första veckan (han var väl 10-12veckor när han kom till mig) så det har tagit sin lilla tid! Men det är helt klart värt det, och jag kommer fortsätta så jag och andra kan känna oss trygga med honom.