Det du kan göra är att be personerna använda samma ord som dig, Eller om du tränar in ord med tecken så har du två säkerheter, Kanske träna in inkallning med en speciell visselpipa, Eller bara ett ljud, Istället för ett svenskt ord. Sitt, ligg, stå, tass m.m. brukar dom förstå med handtecken ganska lätt.
Jag tror inte det är några problem alls. Jag ska kanske träffa min pojkvänsvänner ifrån irland/england, Och mina hundar kommer nog inte fatta något om dom pratar med hundarna, Däremot kommer dom alltid förstå handtecken och toner som man lär in ibland automatiskt 😃

Hundar kan många språk! Inga problem med att ha två olika språk, hundar är smarta 🙂

Det låter ju bra! Funderade också på handtecken och det är nog lättare för dem att komma ihåg än nya svenska ord som är svårt att uttala! ;)

Hundar är super på att känna energin i det man menar, inte ordet i sig. Ofta så utstrålar du ju vad du vill att hunden gör, ex vill du att den kommer till dig så har du en inbjudande energi ofta med kroppsspråk som säger att hunden ska komma till dig. För många hundar är det verbala inte så viktigt utan vad du som människa med din kropp säger.

Tänk istället som att ni människor behöver träna på ert kroppsspråk och energi, inte det verbala språket!

Själv försöker jag generellt vara så icke-verbal jag kan när jag tränar hunden, just för att jag inte vill att orden i sig ska få sån himla betydelse utan för att jag vill att hunden ska träna på att läsa mig fysiskt.

Vet en hund som kom från ett annat land, och kom sedan till sverige, de pratade engelska med hunden! Men egentligen förstår inte hundar vad man säger utan det är"lustljud" och hur man lägger betoningen på ordet, så att de kan " känna igen " vissa ord! Så jag tror inte det är något problem att hunden bor i Frankrike.😀

Min mamma är spansk och pratar mest spanska. Jag bara svenska, hundarna kan svenskan men spanskan är krångligare för det är inte mamma som lär dom saker. Hade hon gett sina kommandon och jag mina, tror jag de lär sig utan problem. Men då behöver man lära in båda språken. Mina är inlärda svenska kommandon och mamma bara häver ur sig så dom fattar ju såklart inte ;) hon får använda svenskan på dom. Alt får fransmännen läre sig enstaka ord som "hit" "sitt" "nej" och hundens namn givetvis  , osv om de bara ska passa ibland. Jag har lärt vår hund att sitta genom att visa handflatan och "varsågod" genom att dra handen i en rörelse mot föremålet. Det kan vara ett alternativ. Hon kan orden också, men jag lär in båda och upplever att tecken är lättare för henne. Då kan fransmännen bekvämt säga sitt ord på franska och visa tecknet, så kommer nog hunden förstå ändå. Så kan det kännas naturligt bra för dom med sitt egna språk också

Det är nog inga problem. Min hund har fått stå ut med 4 olika språk :) engelska, tyska, franska o svenska. Vad som är bra är att lägga till ett handtecken, då blir det garanterat inget missförstånd. Men det finns ord som liknar varandra i olika språk och då kan det ibland bli missförstånd. Men hunden känner igen tonen som man har när man säger olika kommandos, så igentligen kan man säga vad som helst med rätt ton och det funkar också :) i alla fall på min galna hund !

Vi har två hundar importerade från England/Irland, den ene var 3 år när han kom. Visserligen körde vi engelska kommandon precis i början, men det var mest i jakten. De flesta "vardagsorden" kunde han ändå inte eftersom han bott hela livet i hundgård och bara tagits ut för träning och jakt. Det var inga som helst problem, däremot var det faktiskt svårt för OSS att hålla oss till svenskan sen. Han har bott här i tre år nu, det händer ofta att jag till exempel säger "stay", "heel" eller "good boy" till honom trots att det förmodligen inte ens var de kommandon han haft från början ;-) . Min förre labbe tog jag över som sexåring, han var visserligen uppvuxen här men hade alla jakt- och träningskommandon på engelska (jag kör svenskt rakt över). Det var definitivt lättare att träna om honom än mig!

Ord är just bara ord för hunden, tills ni lär den vad som förväntas av den när den hör ordet. Jag tror dessutom att hundarna går efter så mycket mer än bara ordet, exempelvis kroppsspråk och röstläge.

Jag använder bara svenska kommandon men i vardagen händer det att jag säger olika saker för samma sak. Sitt/sätt dig, vänta/stanna, låt bli/inte/appappapp, kom/här osv. Inga problem :)

Om det bara gäller hundvakt brukar jag inte ens berätta vilka kommandon eller ord hunden kan. Hundvakten och hunden får hitta sitt eget gemensamma språk. :-) Å andra sidan får inte hundvakter släppa min hund lös eller träna min hund heller, så det är inte tal om något komplicerat.

Jag har finska som hemmaspråk och har därmed lärt min hund kommandon på finska, även fast några kompisar pratar med honom på svenska när de är på besök. Märker inte av något problem och dessutom så har jag hört nånstans att hundar bara lyssnar/förstår dom allra första lätena i ett ord. Vet inte hur sant det är men jag tror det är en nypa sanning i det. Tror inte hunden direkt fattar att man ens pratar ett annat språk.

#11, Jag tycker att det verkar lite som att de reagerar annorlunda på vissa språk, kanske för att de har en annan språkmelodi eller helt andra ljud. Det kan å andra sidan förmodligen även bero på att många som har ett helt annat språk - till exempel något asiatiskt språk i jämförelse med svenska - även har ett annat kroppsspråk. Intressant det där! Nikka blev för övrigt lite konfunderad i början för även om hennes tidigare ägare i stort använde samma kommandon så betonade vi olika. Hon betonade till exempel "t" på fot medan jag betonar "f" - och betonar "t" i sitt. Nikka visste följaktligen inte riktigt om hon skulle sitta eller gå fot på mitt "sitt" :-) .

Våra hundar kan alla kommandon på svenska, engelska och teckenspråk.
Sen så kan de ett par enklare kommandon på det språk som rasen ursprungligen kommer ifrån, det har varit väldigt uppskattat av turister :)

Vad skönt att höra med flera som haft erfarenhet av det! Det ska nog gå jättebra det här alltså! 🙂