Vaktig och skällig toypudel!
Vi har en toypudel på strax över året. Vi har också en äldre toy som är 4 år, båda är hanar.
I början gick det jättebra med de två tillsammans. För några månader sen gjorde vi en kemisk kastrering på den äldre hunden, detta gjorde vi eftersom han blev orolig då det var någon tik som löpte i vårt område. Han har blivit betydligt lugnare efter detta.
Problemet är den lille hunden. Dels är han otroligt vaktig, så fort den stora närmar sig hans leksaker, tuggben, matskål eller annat som han anser vara hans, morrar han, nu sista tiden har han även börjat göra oprovocerade utfall mot den äldre hunden. Det kan även vara så att han tar den äldres tuggben och morrar/gör utfall om han närmar sig.
Detta gör förstås att varken den lille eller större hunden mår bra. Den stora har börjat gå undan mer och mer, man märker att han är lite rädd för den lille. Och så ska det så klart inte vara! Å andra sidan kan de även busa och leka tillsammans på lika villkor, då är de typ bästa kompisar.
Ett annat problem är de dagliga promenaderna. Den stora brukar skälla på vissa hundar, vilket har gjort att den lille tagit efter. Dock skäller han på alla hundar vi möter. Han blir helt förändrad, hela hans kropp skakar, han sliter och drar i kopplet samtidigt som han skäller. Det går otroligt mycket energi åt vid varje möte för denna lilla hund.
Är det någon annan hundägare som vågar låta sin hund hälsa på honom, brukar det gå bra. Han lugnar sig så fort de fått hälsa, dock är han fortfarande väldigt rädd och vill gärna hoppa upp i mitt knä.
Vi har försökt allt! Jag brukar sätta mig ner och klappa hans bröst samtidigt som jag pratar lugnande, hjälper inte. Jag har haft godis och leksaker med mig som jag försöker distrahera honom med, hjälper inte. Vid några tillfällen i början lyfte jag upp honom, vilket jag inser nu var helt fel. Kanske kan detta ha ökat hans beteende?
Känner mig helt maktlös! Hur ska vi komma tillrätta med dessa problem? Vi ska kastrera honom, kanske kan det hjälpa? Eller är beteendet redan satt?
Jag tror inte han blir mindre rädd och osäker av att bli kastrerad. Snarare risk att det förvärrar problemet tror jag.
Numera anser inte alla att det alltid är fel att lyfta upp hunden. Men sättet man gör det på är viktigt. Men ska inte ömka och så, bara göra det och visa att man är lugn och har kontroll så hunden behöver inte bry sig (Eva Bodfäldth)
Jag tror du ska göra det du redan gjort, sätta ner hunden,lugna och ge godis, men jag tror du har gjort det för sent. Grejen är nog att göra det innan hunden går igång. Till att börja med på långt avstånd alltså. Skäller han och lever rövare ändå får du öka avståndet ytterligare. När det funkar går ni gradvis närmare och närmare den mötande hunden innan du sätter igång med "terapin".
Hur hanterar ni den yngre hundens resursförsvar och utfall mot den äldre hunden?
Mitt råd är att ni inte låter leksaker och tugg ligga framme, när hundarna äter så låt dom göra det i lugn och ro i varsin del av köket eller tom varsitt rum med kompostgaller emellan om det krävs, plocka undan matskålarna när hundarna ätit klart.
Så snart ni ser att den yngre hunden är på väg att hoppa på den äldre, så gå emellan, den lilla skrutten ska inte få hålla på och mobba den äldre.
När det bjuds på tugg så håll koll så att inte den ena tar den andres tugg.
Om den yngre får tag i något som han sedan inte vill släppa ifrån sig så testa byteshandel, alltså att ni erbjuder något som är mer värt för hunden än det han redan har lagt beslag på.
När ni är ute och får möte så ta ut avståndet ordentligt så att inte hundarna behöver försöka "skrämma bort" den andra (för dom) närgångna hunden.
Det kanske kan vara värt att testa "skvallerträning", dock så tror jag att ni får träna det med hundarna separat så dom inte drar igång varandra.
Hur ser det annars ut med aktivering, både för kroppen och knoppen?
// Harley
Starta ny diskussion