Har du kollat här?

http://www.australian-cobberdog-club.com/

Inte något svar på din fråga men är ju inte säkert att din sambo tål en "labradoodle" heller 🙂 Jag skulle gjort ett besök hos en pudeluppfödare, för vet inte riktigt vad en "labradoodle" skulle ha för egenskaper som inte en pudel har? 🙂

Jag har ingen direkt personlig erfarenhet av "rasen". Men träffade en tjej i skogen med en labradoodle. Hennes man och barn är alla kraftigt allergiska. Men dom tål alla sin hund. Men det måste vara andra generationen för att det ska funka sa hon. Så att köpa en labradoodle där ena föräldern är pudel och den andra labrador ger högre risk för allergibesvär enligt henne. Deras hunds föräldrar var alltså båda labradoodle.  Men som sagt, detta fick jag berättat för mig och har ingen egen erfarenhet.

I vilka andra länder då? Förutom i små egensnickrade rasklubbar.

Är det inte bättre att skaffa en renrasig pudel då? Eller någon annan lockig ras? En allergiker är ju inte alltid heller allergisk mot pälsen i sig utan tex hundens saliv och andra kroppsvätskor. Man kan vara allergisk mot en hund av en ras men klara av nästa hund av samma ras. Även Labradoodles är inte alltid allergivänliga, eftersom man parat två raser med väldigt olika pälsstruktur kan man mycket väl ha fått fram en hund med sämsta tänkbara pälsstruktur som är jobbig både för hund och ägare.

Försöker hitta någon FCI förankrad kennel klubb som registrerat labradoodles eller australian cobberdog och inte ens australiens officiella kennel klubb vill kännas vid denna hittepå "ras"😛det är nog mest önsketänk och folks egna rasklubbar som registrerat den som ras.

Det här är väl inte mer hittepå en många andra raser som kommit till just genom att man vill kombinera egenskaper från två eller flera olika raser.

Kan rekommendera att du lyssnar på detta poddavsnittet där Hans Grönlund (allergiforskare) intervjuas gällande hundallergi. Han menar att det inte går att profilera hundar som mer eller mindre allergena på rasnivå. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/626221?programid=4834

Pudel är ingen ras jag är intresserad av alls, har tittat på andra raser som ska vara mer allergivänliga men då inte haft de egenskaper jag är ute efter. Vet mycket väl att ingen hund är allergifri men de finns raser som är mer allergivänliga, underlättar också mycket om den inte fäller så mycket päls. Vet också att saliven kan vara de allergiframkallade men är lättare att styra, träna upp att hunden inte ska slicka i ansiktet etc.

#8: Jag vill verkligen inte vara sån, men varför väljer man en blandras som innehåller en ras man inte alls är intresserad av? Nu vet jag inte vilken egenskap/egenskaper som gör att pudel är helt uteslutet men den egenskapen/egenskaperna kan ju likaväl ärvas till en blandrasvalp. I så fall bör ni ju satsa på en vuxen omplacering som har de egenskaper ni önskar.

#8 Att det skulle finnas lågallergena raser/blandraser är just en sådan myt som dementeras i poddavsnittet som jag länkade ovan.

Har bara träffat en labradoodle och det var en av de mysigaste hundarna jag träffat. 3dje generations var den här och vilken hund! Vet inte om den var rastypisk eller bara ovanligt fantastisk. Super mysigt utseende med tycker jag personligen. 

Tycker du ska ta kontakt med några kennlar och besöka dem personligen. Bästa sättet att lära sig om en ras 🙂

Lycka till

Du bör tänka på vilka hälsotester som gjorts på fäderdjuren, kolla vad som krävs för labrador och vad som krävs hos pudel. Gå in på respektive rasklubb för närmare info, ha krav på att dessa gjorts är mitt bästa tips. Vet att många slarvar med detta när det kommer till blandraser

Det är kö på de där jyckarna också, tror jag.

Jag känner en uppfödare av labradoodle, jätte fina och trevliga hundar, väldigt stadiga mentalt. Skulle kunna länka till hennes Facebooksida så kan du alltid fråga henne, hon föder upp seriöst och kommer från Kanada.

Jag har också lite svårt att se varför en "labradoodle" skulle passa om du inte alls gillar pudel? Det är ju väldigt stor chans att den får en hel del pudelegenskaper.

Jag gissar att det inte finns så mycket fakta eftersom det inte är en ras (ens i andra länder, vad jag vet…), vet inte om det finns någon "rasklubb"? I så fall brukar ju de ha en del info om rasen. Det enda jag har hört om dem är från en hundfrisör-vän som säger att pälsvården kan vara riktigt fruktansvärd, antar att de ofta får typ pudelpäls fast rak…

Jag tror säkert det går att hitta seriösa uppfödare när det kommer till hälsan, det jag har svårt för är den där grejen som verkar ha växt fram inom "doodle"-aveln att man kontrakterar sig att kastrera sin hund (jag skulle ALDRIG gå med på det), och att de är hutlöst dyra, sett flera som tar 25.000 för en valp och det dubbla om man vill ha en "avelshund" (alltså slippa kastrera).

Jag förstår heller inte varför man vill ha en pudelkorsning om man inte kan tänka sig en pudel - för det är faktiskt det man kan få! Om du parar en labbe x pudel så är avkomman genetiskt sett garanterat 50% av varje ras (om man inte räknar med mitokondrie-DNA). Om du sedan parar den 50/50-avkomman med en annan 50/50-avkomma så vet du efter ett antal generationer inte hur stor andel av respektive ras som hundarna faktiskt har. Det är visserligen väldigt osannolikt med ytterligheterna men du KAN, rent teoretiskt sett, få en avkomma med allt från 100% labbe via 50/50 till 100% pudel. Väljer man att selektera aveln på vissa egenskaper så är det dock större sannolikhet att vissa egenskaper till stor del kommer att styras av "pudelgener" och andra av "labbegener" - men det tar lååång tid att få en ras eller blandning någorlunda homogen, i synnerhet om man inte inavlar. Det är väl en annan fråga men nästan alla genetiker är idag eniga om att inavel inte är vare sig ett hållbart eller etiskt sätt att bedriva hundavel på, även om det snabbt ger effekt.

Dessutom ska man veta att även en ras kan ha stora varierande personligheter, har själv tre små pudlar alla tre är helt olika i både sättet (personlighet) men även utseendet.

Är bekant med en som har labradoodle uppfödning, och som äger den första svenskuppfödda labradoodlen, alltså den man kallar "riktig". I australien(tror jag det var? Jag är inte så insatt i det) är det ju en godkänd ras nu, och denna uppfödaren föder upp s.k. Australien labradoodle. Dom har importerat sina hundar från Australien om jag inte minns fel. Vet dock inte ens vad denna personen heter typ xD träffade henne på ett gymnasium, eller ja. Träffade dottern då. Men skulle inte va omöjligt att leta upp henne, då jag är vän på FB med en från samma klass som dottern. Australien labradoodle är ju typ som pitbull, godkänd i annat land men inte i Sverige. Det gör den ju inte blandras bara för att den inte har svensk stamtavla. Har den stamtavla från annat land så går det ju inte riktigt säga "Vrf skaffa blandras?" Eftersom det inte är en blandras längre. Ok i Sverige räknas det som blandras, men det finns ju stamtavla från annat land. Att blanda en labbe och pudel nu däremot, och även om man fortsätter i flera generationer med att föda upp så kommer ju inte dom hundarna bli "riktiga" labradoodles. Om ni förstår hur jag menar

Om pudel inte är av intresse alls så skaffa istället en annan ras. Vill du ha en pudelblandning bara för att den är allergivänlig så kan jag tala om att mina pudlar inte är allergivänliga, ok det är bra mycket allergivänligare än en schäfer och labbe och många andra raser troligtvis men jag kan inte påstå att de är allergivänliga, både min mamma och bror kan känna av dem, i princip varenda gång min bror träffar pudlarna så är han tvungen att ta allergi medicin. Däremot har de aldrig känt av våra nakenhundar.

Jag har träffat en labradoodle som var supertrevlig, men kan inte säga att jag har någon direkt erfarenhet av "rasen".

Däremot tänker jag likt många andra här, att du kanske inte alls får ut det du önskar av en labradoodle. Om du verkligen inte kan tänka dig en pudel. Har ni träffat andra lågallergena raser?  Annars kanske det kan vara en vits att kontakta uppfödare av olika raser, be att få komma och träffa hundarna, så att ni ser vad ni tycker om de olika raserna och även se vad din sambo tål. Det är svårt att "läsa" sig till egenskaper ändå. En "Softis", alltså en Soft Coated Wheaten Terrier hade inte varit något annars? Fantastiskt trevliga hundar som ofta fungerar bra för allergiker. De charmar till och med mig som inte är någon krullfantast vanligtvis 😉

#18 Enligt Australian Labradoodle Association är det inte en godkänd ras i Australien heller, även om de önskar att få bli det så småningom.

Jag ska börja rehabilitering på en gård som har uppfödning av labradoodle, som även utbildar dem till terapihundar. Supergoa, sociala, trevliga och lättlärda verkar de vara.

Vad jag har förstått  kan skilja väldigt mycket mellan olika uppfödare och vilka egenskaper de väljer att förstärka genom avelsarbete, så om man ska kolla på den rasen får man kolla runt lite efter vad man letar efter.

Två kennlar,  Hööks och Pomonadalens, ordnar någon slag träff i Skåne i maj. Det kanske kan vara något om det inte är för långt för dig? Vad jag förstått är det så de visar upp sina hundar.

Söndagen den 8 maj klockan 13-15 är du välkommen till Hundalandet i Brösarp (www.hundalandet.se). Där kan duträffa flera av våra labradoodlar. Se olika storlekar och pälstyper. Anmälan och kostnad: 100/person inkl. fika. 50 kr för barn under 10 år. Betala till Nordea 1801 2017202 eller swisha till 0768 439 300. Märk inbetalningen med ditt namn + doodleträff (du behöver bara uppge ett namn även om ni är en familj och betalar t.ex. 3 x 100kr). 

Humlamadens Labradoodle (utanför Veberöd i Skåne) har öppet hus den 20 mars. Kan för övrig säga att deras hundar är supertrevliga och fina 😃

"Besök oss på Öppet HUS 20 mars! 3-4 gånger om året bjuder vi in till öppet hus där man kan träffa oss och våra avelshundar. 20 mars 13.00  ​blir nästa tillfälle och man kommer då också få träffa valpar. Det är gratis och vi bjuder på fika. ​Det går bra att anmäla fram till 17 mars. Välkomna! / Familjen Stålhammar"

_http://www.humlamadenslabradoodle.com/
_

#23, Förlåt, men vilket ocker! 100 spänn för att få komma och titta på hundarna, dessutom per familjemedlem?
Visst, intresset är säkert stort från allmänhetens sida och jag kan förstå att man inte vill ha presumtiva valpspekulanter rännandes hemma i tid och otid men…nä, det där tyckte jag var att ta i!
Känner faktiskt inte en enda uppfödare som skulle göra något liknande utan man har generöst blivit inbjuden till deras hem eller på kennelträffar (där uppfödarna för det mesta stått för eventuell lokal- eller markhyra), fått fika och ibland även middag. Tror inte att någon av dem ens skulle komma på tanken att ta betalt!!

Enligt mig är detta med labradoodle rent lurendrejeri. 25 000 kr för en blandras utan papper som man inte har en aning om hur hunden blir? Nej, inte schysst. Och nej det är inte påväg att bli en godkänd ras här.

Jag har aldrig mött någon som reagerat mot min Charlie. Jag är allergisk, liksom min pappa och min bror. Ingen har reagerat. Träffar en kille som är allergisk, och de kan dela säng utan minsta besvär. Min kompis får utslag bara hon är i samma rum som en hund, men min hund borrar hon in huvudet i. Som sagt, det är väldigt individuellt och vi skulle antagligen tåla en pudel lika bra. Men själv ville jag ha labradoregenskaper hos min hund och därför var Labradoodle ett ypperligt alternativ. Ser inte framför mig någon annan "ras" i mitt liv längre. Dessa hundar har allt. Så kloka, så kärleksfulla, så energifyllda, så enormt glada, så arbetsvilliga och så trogna. Dessutom underbara att se på! De används mycket inom vården tack vare deras egenskaper. Hans syskon är vårdhund på Astrid Lindgrens Barnsjukhus bl.a. PM om du undrar något! Och följ honom på instagram om du vill. Han heter Chewingcharlie!

#27 Det finns ju inget som säger att du får labradormentalitet och pudelns. Du kan lika gärna få nåt helt annat när du korsar två så olika raser. #0 De hundar som används i aveln måste "stambokföras" så man vet vem som är förälder till vem osv, sen måste det gå ett antal generationer utan inblandning med andra hundar vilket innebär att det behövs rätt många från början för att det inte ska bli inavel. Dessutom måste rasen bli homogen, dvs liknande utseende och/eller egenskaper. Man måste kunna beskriva hur rasen är generellt, det går inte att det skiftar från pudel till labbet eller från schäfer till Tax liksom. Sen kan man få den godkänd som ras. Kanske. För övrigt fattar jag inte alls varför man vill ha en pudelblandras om man inte gillar pudlar. Låter väldigt konstigt.

#28, Man kan visserligen ha en öppen stambok och mönstra in lämpliga individer allteftersom. Det är väl dock oftast när det är en "gammal hundtyp" som blivit stamboksförd ras och det fortfarande finns hundar av samma typ som inte registrerats in än. Isländsk fårhund tar till exempel fortfarande in hundar på Island. Så är ju dock inte fallet här men helt OT, jag skulle önska att man inte var så snabb med att stänga stamböckerna. De raser som tillkommit genom rena rasblandningar det senaste seklet - som till exempel eurasier och kromfohrländer - skulle säkerligen må bra av en pyts nytt blod emellanåt.

#28 Helt riktigt, det vet man inte. Och hade det blivit mestadels pudeldrag så hade jag inte haft något emot det alls, eftersom jag älskar pudlar också. Så det vad det än blev så var det en vinst, men man kunde ju alltid chansa tänkte jag. Sannolikheten för att de ska få några labradordrag är ju trots allt större om man köper en "Labradoodle", än om man köper pudel från början 😂

Detta är någonting man får ha i beräkningen - det finns ingen garanti för vad man får. Precis på samma sätt som det aldrig finns en garanti att en människa tål en viss hundras.

Men med tanke på att det inte är första generationen som säljs på den "seriösa marknaden" så har de ofta genomgående drag, och hundarna blir som oftast inte så oväntade i mentalitet eller drag som många är rädda för. Men åter igen, ingen garanti. Mamman till min hund hade fått flera kullar med samma pappa, och resultatet av samtliga valpar blev som man önskar för en Labradoodle. Jag höll tummarna att detsamma skulle gälla min valp, och det gjorde det.

Men man ska verkligen akta sig för att köpa första generationen, där kan man verkligen snacka lurendrejeri om de tar 25.000…

Prisdiskussionen är en annan femma däremot. Ja det är extremt dyrt, uppfödarna har triggat upp varandra tyvärr. Och det gör ju att jag personligen skulle bli misstänksam om jag hittade en uppfödare som tog 10.000-12.000 .tex… Hundarna man avlar på är extremt dyra - det har blivit som en ond cirkel.

Syftet med blandningen i sig är i alla fall god. Och lyckad!
(Om du köper hos en seriös uppfödare d.v.s…)

#30 Med tanke på att de flesta renrasiga hundar kostar upp till 15.000 så hade jag aldrig betalat såna pengar för en blandras, för det är exakt vad det är. #29 Man kan ha öppen stambok men för att kunna mönstra in lämpliga individer måste man ha nån form av grund eller grundtanke och följa den. Ju fler individer ju svårare är det samtidigt som man ska undvika inavel. Har dessa personer så stor kunskap om genetik? Ska man skapa en ras ensam tar det många år. Ska man hjälpas åt måste man samarbeta och det tror jag inte att de här kennlar gör. Då menar jag ordentlig stambokföring och att man gör de hälsotester som krävs för resp ras.

Som jag har förstått det finns det två olika inriktningar på labradoodle. Australian Labradoodle har även inblandat cocker cpaniel, curly retriver eller soft coated weaten terrier. Dvs inte en ren labrador/pudel-blandning utan även fler raser inblandade, vilket också gör det svårare att försutspå hurdan hund man kan förvänta sig. En "ren" labradoodle är enbart labbe och pudel.

Vad jag också förstått på uppfödaren jag pratar med så är det så att i de tidiga generationerna är det svårt att säga hur avkommorna kommer bli då de kan utveckla alla variationer på de två rasernas alla attribut och egenskaper. Om man däremot avlar på Multigenerations Labradoodle (dvs där korsningen skett ett par led tillbaka) vet man bättre vad avkommans egenskaper kommer att bli.  Egentligen precis som när man avlar på renrasiga hundar och vill förstärka eller förminska vissa drag genom avel.

Den kenneln jag är hos har inte avelsprogram med andra svenska kennlar utan har sin avels-kommunikation med kennel/kennlar i england.

#31 ok. #32 precis!

Ett problem med att avla i flera generationer är att man inte vet hur pälsen kommer att bli. Parar man två individer som är första generationens blandning så kan valparna få både pudelpäls och labbepäls och allting där i mellan.  Min ena är andra generationens pudelblandning (dock med Chihuahua och inte labbe) och hennes syskon har pudelpäls i både långhår, semilånghår och korthår och vanlig chihuahuapäls

Jag träffade en Australian cobberdog idag. Bara så där 😃