Mitt tips; köp inte hunden! Du borde stödja bra avel istället.

Dessa föräldrahundar och såklart syskon bör aldrig avlas på, många valpar med den här missbildningen avlivas redan vid 7-8 veckors ålder. Det är en hemsk defekt.

Hundar med förstorad matstrupe kan ofta utveckla sådan problematik med att få ner maten i magen att de till slut måste avlivas.

Vissa som har mindre problematik med denna missbildning kan behöva sitta i specialgjorda matställ för att kunna äta sin mat utan att kvävas av den.

Andra behöver bara medicinering livet ut, medicin som fungerar för ungefär 50% och med inte alls roliga bieffekter.

Vad jag förstår är det inte alls många som blir speciellt gamla, har läst om någon som blev 9 år, det var den äldsta jag kunde hitta.

Tack för svar.. den har haft 5 hem och är 1,5 år så vill inte att den ska vandra vidare bara.. köper den gärna för enbart sällskap men då gäller det ju att komma med en rimlig summa förstås,,.

Endast en symbolisk summa i så fall. Själv skulle jag inte betala mer än en tusenlapp om ens det för en hund jag kanske måste avliva om ett år..

Varför har den bytt ägare så många gånger? P.g.a. den här missbildningen?

Har inte hört talas om det här förut. Vad läskigt det låter.

Saken är ju inte bara kostnaden för att köpa hunden (jag skulle inte ge en spänn för en hund med såpass allvarlig defekt) utan dels hur mycket det kan komma att kosta i veterinärräkningar, det kan bli MÅNGA tusenlappar men även hur oerhört jobbigt det faktiskt är att ha en kroniskt sjuk hund. Det gnager en, helt enkelt. Att alltid betrakta sin hund med hökögon, att misstänka att varje ovanligt symtom är ett tecken på att den är sämre, att veta att den sannolikt kommer att få ett betydligt kortare liv - kanske dessutom förknippat med ett visst lidande. Det är lovvärt att du vill rädda hunden, men jag hade inte utsatt mig själv för den smärta, kostnad och oro som det innebär. OM du ändå tar den så se till att få den undersökt först - och det bör säljaren/överlåtaren stå för! - för att få ett hum om hur stor defekten är på just den här hunden och vad den har för prognos. Och du borde som sagt inte behöva betala en krona för den! Det låter kanske hårt och för mig är det SJÄLVKLART att ta hand om mina djur/hundar på bästa sätt, det ansvaret tog jag på mig när jag skaffade dem, men att frivilligt ta på sig en sjuk hund hade jag inte gjort, möjligen om jag var mycket väl insatt i problematiken och hundens specifika krav/behov.

Det där med veterinärkostnad, är hunden försäkrad och går det att ta över försäkringen? För det går kanske inte att teckna en ny försäkring eftersom den inte är frisk.