Jag hade inte velat lämna bort valpen när den är så liten, tycker det är lite hela grejen med valpen att skapa en god relation från start och vara tillsammans så mycket som möjligt, men det är bara min åsikt. Jag och sambon jobbar skift så det är alltid någon hemma hos oss.

#1 så tänker jag lite också.. Men hur många har egentligen så fantastiska förutsättningar att någon alltid är hemma? Hur gör folk?

Nej precis det är svårt det där verkligen…Du kan inte ta ledigt från ditt jobb och vara hemma typ de första två veckorna så ni hinner lära känna varandra? Det är klart det går bra med hundvakt bara hunden känner sig trygg när den inte är med dig och vet eller lär sig att det är du som är matte. Min första hund var ett totalt nervvrak och kunde enbart vara hos min mamma då jag jobbade, min andra hund är tvärtemot han hade jag kunnat lämna till "vem som helst" från dag 1 ungefär då han är en väldigt trygg och stabil hund i sig själv. Mycket beror ju på vad för individ du får :) vad är det tänkt att det ska bli för ras? :)

Första hunden var jag ledig ett sommarlov med, fick hem honom som unghund så han var knappt ett år när skolan började. Andra hunden fick jag hem som 8 veckors valp. Passade på vara ledig mellan jobb och studier. Båda gångerna hade jag sparat pengar i förväg och levde extremt snålt för att kunna vara ledig. Tycker det var värt det, man behöver inte så himla mycket egentligen.

Jag hade precis slutat jobba och hade ett glapp på en månad mellan jobb och studier. När valpen var 12veckor fick han vara hos morfar varje dag jag var i skolan fram till 6månaders ålder. Nu är han ensam hemma om jag är i skolan, morfar kommer och går ut med honom de dagar jag är borta länge. 

#0 Jag förstår ditt dilemma. I dagens läge är det typ omöjligt att skaffa hund. Men gå på din egen magkänsla och lyssna inte så mycket på vad andra säger. Självklart ska du följa sveriges lagar, men din magkänsla är viktig. 
Jag har haft turen att jag har en hund som inte har några som helst problem med att vara ensam. Men har man otur så får man en hund som inte klarar av det. 
Det gäller att alltid ha en reservplan. 
Vi har sagt att om allt skulle skita sig så får vi sätta honom på dagis, men det känns avlägset då jag och sambon har tur med stor hundälskande familj!

Jag skaffade min ensam med heltidsstudier. Visserligen mycket egna studier men skola ibland. Jag löste det så att jag hade en hundvakt som kunde hjälpa mig när jag var i skolan, ca 3 timmar. Tror hon passade honom första gången när han va runt 10 veckor och jag ser inga problem med det. Det var inte varje dag och ingen lång stund, han brydde sig inte och avgudar henne. 

Jag är glad att jag gjorde som jag gjorde, har idag en hund som är otroligt lätt att lämna med andra människor, som finner sig hos vem som helst. Självklart är han helst med mig, men han är inte jobbig eller gnällig hos någon annan - vilket jag tycker är viktigt🙂

Så till #0, kan du inte ta ledigt de två första veckorna exempelvis? Och sedan hitta en pålitlig hundvan människa som kan hänga med valpen när du jobbar några dagar i veckan?

Jag skaffade valp på kort tid med ingen särskild semester sparad inför det och jag arbetar heltid. Jag var ledig i en vecka, sedan lämnade jag bort henne till den av mina vänner en min familj som var hemma just den dagen i några veckor och jag fortsatte själv att arbeta. Sedan tog jag ut halva semesterdagar, när hon var närmare fyra månader låg hon hemma själv från morgonen och jag arbetade fram till lunch.

Sedan dess har hon fortsatt vara hemma fram till lunch, då har jag hämtat henne och on har fått sitta i bilen under eftermiddagen. Det har fungerat fint för oss, man gör vad man kan så länge man är ensam och ska försöka lösa vardagen. Numera är hon aldrig ensam hemma då min sambo har med henne på jobbet, men det var ingenting som var aktuellt när hon var liten.

Jag läser på distans så har passat på att köpa valp under tiden som jag är hemma. Läser ett år till så båda hundarna är vuxna innan jag ska ut i arbetslivet.

Jag var hemma över jullovet, sedan fick en dagmatte ta hand om honom hemma. Sen började han följa med mig till skolan varje dag. Så har alltid varit smidigt.
Annars är det bara att ta ledigt.

Jag hade sådan tur att mitt arbete tillät mig att jobba hemma under en period. Chefen var snäll och lät mig göra det. Sen tog jag ut ihopjobbad flex och semester (vi hade ingen semester ihop det året). Efter det gick min man hem på semester och sen jobbade jag 80 % en månad och köpte in en dog walker som kunde ta hem hundarna (hade en valp och en vuxen då) vissa dagar i veckan och gå två promenader de andra dagarna. Allt som allt var hunden 6 månader innan det enbart blev en promenad av dog walkern och vanligt jobb.

Detta är lyxigt, jag vet det.

Denna gång är planen att spara ihop så jag kan vara tjänstledig i en månad. Kan jag inte det ska jag antigen försöka få jobba hemifrån igen en period,  sen planerar jag och min man  att jobba halvtid under en period och jag kan ta ut flex/semester/föräldraledighet. För mig är det jätteviktigt att vara hemma så mycket som det går med valpen. Men som sagt, mitt jobb medger det så då är det ju enklare. Efter perioden då vi varit hemma, planerar till valpen är 5 månader så kommer han vara på dagis tills bitperioden är över (räknar med att den är över då han är 2,5 år ungefär).  Eftersom vi har ett litet barn så ska vi  jobba, under vinterhalvåret båda 75 och sommaren jag 75 och går om varandra så hunden kommer inte att vara ensam länge om dagarna. 

Som sagt. Jag vet att det är långt ifrån alla som klarar detta.

Jag skulle oavsett försöka vara hemma så länge som min situation medger och sen hitta passning. Även om det bara handlar om 1-2 veckor (men kanske kan man ta semestern tidigare/senare det året) så är det bättre än inget.

Jag bor ensam i en tvåa med två hundar. Jag har skola 3dagar i veckan (ibland mer om det sker prov), Mina skoltider (då jag bara pluggar ett ämne) är ungefär 1-1,5 timme. Skulle jag åka buss kan det ta upp till 2-2,5 timme. När jag har skola får min pappa ta hand om valpen då det var han som köpte valpen och han som ångrade sig efter två nätter och ville sälja honom (min pappa är inte så mycket för allt ansvar, bara allt det roliga). Så jag tog valpen och sa att det var jag som gjort allt så han är min, och hjälper han mig i början när han inte kan vara ensam så kommer det inte vara några problem :)

När jag skaffade hund så jobbade jag heltid. Jag tog inte ledigt alls. Jag jobbar på ett hunddagis så hon har kunnat följa med från dag 1 men första veckan var hon hemma med min syster och jag gick hem på lunchen. 2min promenad. Funkade hur fint som helst. Nu när hon börjar närma sej året följer hon med så offta hon kan dvs när vi inte har nya hundar på jobbet som jag gärna utvärderar innan dom får träffa henne. Vi har även haft en valp på jobbet under tiden jag jobbat här. Han var hos oss första gången när han var 9veckor. Den dagen var en heldag. Han har efter det gått deltid hos oss som innefattar vissa hela dagar i veckan. När han inte är hos oss är han hemma med matte/husse. Och dom dagar han är här jobbar/pluggar matte. Han är nu över ett år och är en välldigt trevlig hund som klarar alla miljöer och klarar av att träffa många olika raser.

Tack för era berättelser och synpunkter. :)