Retriever? Min labbe passar riktigt bra in på dina önskemål :)

Skulle också rent spontant säga Labrador, de är fantastiska allround-hundar som passar både den aktiva familjen och den tävlingsintresserade 😃

#1 Är väl mycket individuellt också för vår labbe passar inte in på den beskrivningen! Hon är lättstressad, dålig koncentrationsförmåga, självständig och svår motiverad med mycket egen vilja. Får "spunk" när det blir för mycket intryck.

#1; Åh, det låter spännande! Upplever du att din hund representerar rasen väl på det stora hela? Tävlar ni något? 🙂 Känner två labbar, men just precis de är lite för "laid back" och saknar det driv jag önskar.

#2; Ja, just Labrador har vi inte haft med på listan, men det är intressant att två nu har nämnt den😉.

#4 Jag är uppväxt med Labrador. Dock var mamma inte speciellt bra på att välja ut individer, hon tenderade att välja de mest självständiga individerna.. Milla var oerhört självständig och jobbade enbart för mat. Dock hade hon mycket motor och ville gärna arbeta, men inte för arbetets skull, utan för att få godis. Otroligt mycket energi, mer som en BC i energinivå enligt mamma. Mycket pondus, var kvarterets drottning och försvarade oss barn mot hotfulla hundar. Fantastisk familjehund, badade sig igenom hela somrarna, dock inte världens bästa retriever - hon hämtade mobiler och vantar med försiktighet, men så fort det var en dummy eller apport så var hon alldeles för hård i munnen. 

Benji har vi ingen aning om hur han skulle blivit om vi inte kastrerat honom så pass tidigt, bara två månader efter att han omplacerats till oss, vilket han gjorde när han var 6 månader gammal. Sjukt mycket skit i bagaget hade han. Han är en unghund mentalt - kan inte fokusera för länge utan får spunk om det är för mycket intryck, sticker ut på egna äventyr, inte speciellt träningssmart, utan mera street smart.

Ingen av våra Labradorer har varit rastypiska mentalt, det vet jag. Närmast alla andra Labradorer jag träffat - och det är en hel del - har varit otroligt lyhörda, samarbetsvilliga och intelligenta. Kvicka och glada med mycket will to please, fast vissa har väl varit lite väl veka, men det är kanske 5 av 100 som varit för veka. Resten har varit käcka, härliga arbetande hundar.

Men så var ju de också dp- och jaktlabradorer. Och alla var lika glada i mat 🤪

En schäfer tänker jag eller någon annan arbetsavlad bruksare.

**Åh, det låter spännande! Upplever du att din hund representerar rasen väl på det stora hela? Tävlar ni något?  Känner två labbar, men just precis de är lite för "laid back" och saknar det driv jag önskar. 
**

Jag tycker att han representerar jaktlabben helt okej. Han har ett bra driv, och är relativt lättjobbad så länge man är medveten om vad man gör. Han är ganska hård i skallen, vilket är trevligt i brukset etc, men fortfarande mjuk och trevlig i vardagssituation. Han provar allt man ber honom, och är verkligen "all round-hund". Just nu tränar vi lydnad, person- och specialsök, rapport, drag och lite aktiveringsspår, och så aktiveringsagility. "Jajamen", säger han och så jobbar han på med svansen som en propeller, oavsett vad man föreslår. 

Jag måste också påpeka att han är en omplacering, med en del problem bakom sig, så han är ju inte bara "labrador", utan även "fd problemhund". Det gör lite skillnad. 

Tyvärr så har han ganska dålig stresshanteringsförmåga, men det är ner på individnivå för oss, och ju mer vi jobbar desto mer kan man se att han klarar en hel del stress ändå. 

Jag vill trycka på att det är jaktlabben jag rekommenderar, har inte heller jättebra erfarenheter av utställningsversionen, lite slöare och mesigare typ :D 

Vi debuterar lydnadsklass i sommar, ganska precis ett år efter att jag fick hem honom.

DP eller jakt golden?

#5; Intressant, tack så mycket för inlägget! Vilka grenar tränades era hundar i och  gick det bra? 🙂 

#5 & #7; Behöver jaktlabben någon form av apporterings- eller jaktträning för att vara helt nöjd med livet? Om ni har lust får ni jättegärna PM:a någon kennel som verkar lämplig som jag kan kika närmre på! 🙂

#6; Ja, Schäfer har vi med på listan! 🙂 Tycker också att Schäfern generellt besitter många av de egenskaperna jag gärna skulle vilja ha hos hunden.

#7; Det låter superkul! Grattis till framgångarna med honom och hoppas det går fortsatt framåt i stresshanteringsträningen.  Får allt titta närmre på jaktlabben!

#9 Milla blev nästan certifierad räddningshund, men hon var i höglöp på examen och det gick inte så bra. Mamma, som har problem med att misslyckas, gav helt enkelt upp efter det. Hon tränade spår och apport, tror det gick bra. Jag lyckades lära Milla en del trick. 

Benji tränas mest i jakt med mamma, han kom på 10:e plats på ett working test, vilket är väldigt bra för den mentalitet han har. Han är lite.. Överallt och ingenstans. Jag har även gått en hel drös agilitykurser med honom, men han tyckte bara om tunnlar och hopp, så det blev ingen agilityhund av honom. Han tycker fortfarande att det är väldigt kul!

En Labrador är klart lyckligast när den får apportera, precis som att de flesta hundar som är utvecklade för en viss uppgift tycker den är allra roligast. (Finns ju alltid undantag men ändå.) Dock så anser jag personligen inte att man måste träna jakt för att ha en Labrador, men det skadar ju inte om man drar iväg på lite sådana kurser. Det är faktiskt väldigt kul att träna jakt! Benji älskar det. 

Men personligen tycker jag att så länge man är en aktiv människa som gärna går på lite kurser eller i allmänhet tränar regelbundet, så kan man gott skaffa en Labbe. Även om jaktlabbarnas uppfödare antagligen ger förtur till de som är intresserade av att träna jakt.

En labrador från rätt linjer är stresståliga. Utmärkta assistans & ledarhundar, där platsar inga stressiga hundar.
Dock har majoriteten av alla yngre labbar jag träffat varit stresskänsliga. De har lätt gått upp i varv. Detta har dock minskat när hunden landat.

Jag kan på rak arm tipsa om kelpie, chodsky pes och lapsk vallhund.
Raserna har inte mycket gemensamt med varandra, men värt att kolla upp.

#10; Härligt att det gick så bra med räddningshundcertifieringen, synd bara att de gav upp!  Det jag tänker kring jaktlabben är väl att jag inte är så intresserad av seriös apporterings- och jaktträning. Att jag kanske hade behövt lägga in sådan träning som tar tid från det jag egentligen vill göra, rent krasst. Annars verkar de kunna passa in ganska bra! 

#11; Fantastiskt kul att du nämner både Lapsk vallhund och Chodsky! Lapsk vallhund har jag suktat efter i säkert 10 år nu och Chodskyn åkte in på listan så fort jag fick höra talas om den. Har du någon erfarenhet av någon av dem ur vardags- eller träningssammanhang?

#13 Personlig erfarenhet av lapsk vallhund råder det brist på, men vad jag sett är de otroligt stabila och har ett fint driv i arbetet, men samtidigt en bra av/på knapp. Mao har jag knappast uppfattat dem som lättstressade alls.

Chodskyn har jag bättre koll på. Känner flera som äger rasen och har själv varit i kontakt med uppfödare då jag var intresserad av rasen, samt hälsat på i rasmontern.
Rasens varierar ganska mycket i mentalitet och temperament. Men jag har inte träffat en enda ostabil individ.
De är en ras med tassarna på jorden, som aldrig tackar nej till arbete men har en briljan av/på knapp. Kan vara något egensinnade, så samarbetat ska arbetas med från dag 1 (vilket iofs gäller de flesta raser).
De har skärpa och vakt i sig, men vaktandet ska inte bli något problem i lgh så länge man dämpar det från början. 
En tålig ras, som tyvärr har en del problem med höftledsdysplasi, men utöver det så är de kärnfriska.
Skulle kunna skriva en roman av rasen, det är verkligen en hund deluxe!

#10 Vår labbe har aldrig varit särskilt intresserad av att apportera :P däremot kan hon på eget bevåg hämta sin kudde ibland så hon kan gå och bädda den och få godis  ;)

#11 Vår labbe är avlad för att ha blivit ledarhund (kommer från hundskolan innan de la ner) men är ändå väldigt stresskänslig tyvärr och dålig koncentration. Hon var bara borta två veckor på test innan vi fick tillbaka henne.

https://www.youtube.com/watch?v=oyQONhawvW8 Här är en video på när vi "plojtränar" lite lydnad (första träningen helt lös utomhus för vår del, så därför är det inte snyggt, utan fokus på att stanna hos mig.) Det visar hans attityd till livet ganska bra! (Svansen går som fasen :P)

På min kanal finns det fler videor på Arrak, som visar lite hur det är att ha en labbe :)

#11 och #13 Lapsk vallhund är inte alltid så väldigt stresståliga. Jag skulle säga att man ska vara beredd på att träna både passivitet (för att få en fungerande av och påknapp) och antijakt mycket samt vara beredd på att de har lätt till skall. Detta är olika beroende på var de kommer (och hur medveten man är om vad man har fått för en individ) ifrån upplever jag. Raiikas kennel har, vad jag tror bra hundar. Lapsk vallhund är självständiga men väldigt trevliga. Älskar oftast att spåra och många funkar bra i agility.

Tack för alla svar! Jätteroligt att läsa era inlägg! 🙂

Kan avslöja vilka raser det är som vi främst är intresserade av:  Aussie, Lapsk vallhund, Chodsky pes, Schäfer, Vit herdehund och Flatcoated retriever. De har alla sina för- och nackdelar. 

Kan tillägga att vi var Aussie-ägare fram till förra året och det är väl den ras som fortfarande står högst upp på listan.❤️ 

Med "stresstålighet", menar jag egentligen att hunden inte har benägenhet att reagera med handlingsberedskap/hormonutsöndring i situationer där det inte är skäligt. För mig går det lite hand i hand med mod, nyfikenhet och social säkerhet.

#18 Jaha, det är inte alls det jag tänker på. Förtydliga lite vad du menar ändå, jag vet inte riktigt om jag förstår. Exempel?

Med schäfer har jag fått känslan att det finns både och. Finns stressade men träffat väldigt många stabila

#19; Jag menar att hunden har bra nervfasthet och inte stressar upp sig i onödan.🙂

Ang Chodsky - Har själv vart inne på denna rasen en del. Men valde till slut bort den då den inte är sådär jättefrisk ras. Dom har ofta höft problemer och det finns mycket inavel i rasen då dom är såpass få. Men dom är lite "mjukare" brukshundar. Jag är personligen fortfarande intresserad av en Choský, men kanske ngn gång i framtiden när flera individer finns och hälsotillståndet blivit lite bättre!