Känner många som tagit vuxna hundar och de har gått väldigt bra. De har "vuxit ihop" så att säga :)

Jag hade nog valt en vuxen om jag ska ha hund igen. Just för att slippa valp tiden ;) Även om den även är rolig.

Min nuvarande hund flyttade in hos oss som 2-åring, och har nu bott hos oss i lite mer än 1,5 år.
Det känns som hon varit en del av vår familj sen han var valp, han är otroligt fäst vid oss (och vi vid honom!) så känner du att du klickar med 1-åringen och uppfödaren - vilket är extra viktigt om du ska bli fodervärd - så kör på! 🙂

Hunden kan givetvis bli lika fäst vid dig oavsett vilken ålder du tar hem den. Hundar är ju väldigt mycket i nuet och väldigt anpassningsbara så när den acklimatiserat sig i hemmet kommer den ty sig lika mycket till dig som om du haft den om valp.

1-1,5 år tycker jag låter som en bra ålder att ta över en hund i. Beroende på ras också så kan de ju vara mer eller mindre valpiga fortfarande, men det som är jobbigast med valp är förbi. Jag skulle personligen hellre (i alla fall i dagsläget) ta hem en 1-åring än en valp för det hade funkat bättre för mig.

Min inneboende hund jag har nu flytta in permanent för ca två år sedan när han var över 11 år och det funkar super (då är han ändå en äkta enmanshund). Jag har dock träffat honom till och från sen han var valp (då det är min kompis hund) och passat honom tidigare (dock inte mer än nån vecka). Han älskar att träffa sin matte och vara där ibland men han blir alltid orolig att jag ska lämna honom och springer efter mig när han märker att det är dags att åka hem.

En fördel med en äldre hund är ju att man har bättre koll på vad det är för individ och vad man behöver anpassa för att det ska funka så bra som möjligt.

Tack för svar! Hur funkar de med pris då? Om ja nu köper hnm på helfoder? Hon tar ju ca 15 tusen för en valp Det är russkiy toy

När du är fodervärd så betalar du inte uppfödaren för hunden.

Här kan du läsa vad det innebär att vara fodervärd:

http://www.skk.se/kopahund/att-kopa-hund/funderar-du-pa-att-skaffa-hund/att-vara-fodervard/

Jag har haft totalt 4 hundar (har nr 3 & 4 nu).

Hund 1 och 3 är omplaceringar, hund 2 och 4 kom till mig som pluttvalpar. Jag märker ingen som helst skillnad på vår kontakt osv som på något vis skulle kunna ledas till att jag tagit hundarna vid olika åldrar. Hund 1 kom till mig som 6åring och hund 3 som 2åring. Båda har varit rakt igenom fantastiska.

Hund 3 är dessutom den i särklass enklaste hunden jag haft. Vi passar varandra perfekt, kommunicerar hur enkelt som helst och det känns som om hon är en tankeläsare många gånger. En så underbar och bra hund som hon är kommer jag nog aldrig få igen. Hade jag varit rädd för att ta hem annat än valpar så hade jag alltså gått miste om en helt fantastisk hund.

Jag är inne på hund 5 och 6, de tre senaste har kommit som vuxna (2, 6 och 2 år gamla när de flyttade in). Absolut att man fäster sig lika mycket vid dem! Jag kan sakna att jag inte sett dem och upplevt dem som valpar och så att säga följt dem hela vägen men det innebär inte att jag inte älskar dem lika mycket som de hundar som kommit redan som små. Hundarna knyter för det mesta an snabbt vid sin nya ägare. Min första omplacering hade bott hos mig i tre månader när vi träffade hennes tidigare ägare/uppfödare igen. Visst blev hon glad över att se den men det var ingen tvekan hos henne att det var JAG som var hennes matte! Det kan säkert vara skillnad om man tar över en hund med problem och tråkiga upplevelser i bagaget men en mentalt stabil hund med en bra start i livet brukar snabbt finna sig tillrätta :-) .

En äldre hund kan ju lagt till sig diverse vanor (och ovanor) som man kan behöva jobba med. Dock är ju en ettårig hund fortfarande ung och otroligt formbar, så det ska säkert inte vara några problem. Känner du att du klickar med hunden tror jag inte alls du behöver vara rädd för att ta en omplacering :) Lycka till!

Jag är nog inte rädd för de, snarare att de kanske är synd att missa valptiden… Samtidigt väldigt praktiskt att ta emot en vovve som redan har lite vardagsdicipling och stor vana med andra hundar och människor. Jag tänker att jag kanske kan ta en valp sen om 1-2år istället… Men får se, ska träffa uppfödaren och vovven igen och om jag klickar bra med vovven kanske de blir så :)