Det finns nog inte möjlighet att göra en enda parning utan att någon hund någonstans i släkten har någon sjukdom som eventuellt är ärftlig. Skulle det avlas enbart på hundar som lämnar garanterat 100% friska avkommor, då skulle ingen någonsin kunna ta en valpkull.

Med det sagt, så får ju uppfödaren vara noggrann ändå. Har uppfödaren god kontakt med dig och de andra valpköparna så att denne verkligen har koll på hur hälsan ser ut hos avkommorna? Är valparna i första kullen tillräckligt gamla för att man ska se om fler hundar har problem eller bör man vänta för att utvärdera dem ordentligt? Är den planerade pappan till kullen nära släkt med hanen som är pappa till kullen där det finns problem? Är kombinationen på andra sätt så otroligt bra att det är troligt att allt det positiva väger tyngre än att en avkomma ur en tidigare kull fått allergi? Ja, det finns hur mycket som helst att ta hänsyn till och fundera kring.

Är uppfödaren seriös så har denne sett till att fundera på parningen ur alla tänkbara synvinklar både en och flera gånger med hundarnas hälsa i fokus.

Mja, jag tror inte att just den kombinationen är så superbra att den tillför rasen jättebra saker som inte andra, friska hundar kan göra. Så varför riskera nåt? Bättre att låta bli då.

Jag har en tik som i en kull hade tre valpar som fått problem med allergi, detta har aldrig varit ett bekymmer förut, varken efter hane, tik eller släktingar, men i denna kullen blev det så. Jag ser absolut inget hinder med att para mamman eller pappan igen om det inte är så att de varje gång lämnar allergier efter sig, oftast är det bara en olycklig kombination och händer inte igen! Det är tråkigt att det drabbat din hund men det betyder inte att någon annan kommer få det. Din hund bör dock inte avlas på.