Det är synd att du inte är intresserad av retrievers, för de hade passat in väldigt bra på det du söker. De kan träna det mesta, och dessutom komma ganska långt utan att kräva saker av dig dagligen.

Jag hade inte rekommenderat någon av bruksraserna, för de kräver mer arbete och passion än du nämner. Förutom LH/KH Collie då. Det hade nog passat fint!

Om du inte bryr dig så mycket om storlek så kanske en Sheltie, eller en Nederlandse kooikerhondje (eller liknande spanieltyp av hund).

Kanske en Tollare från rätt linjer, men det räknas väl iofs som en retriever det med..

#1 Jo, jag har varit inne på retrievers lite och har som sagt vuxit upp med en (egentligen är jag inte helt emot tanken på en retriever). Dock känner jag inte att det är exakt vad jag söker.

 Det kan mycket väl vara så att jag fick det att låta som om jag kommer spendera mindre tid med huden än jag kommer göra iom det där med att vara sjuk någon dag. Jag har inte uteslutit brukshundar helt, dock kommer jag inte köpa en brukshund som kommer från en kennel som avlar specifikt för att få fram låt säga polishundar, för så pass mycket kan jag inte om brukshundar för att med gott samvete kunna ta på mig. Dock har jag länge funderat på en mer allround schäfer, en vit herehund eller en aussie. I den orningen. Vet att alla tre är krävande raser, och något olika. 

Tollare funderade jag på ett tag men de jag har träffat har varit alldeles för hispiga, som jag förstått de liknar de border collies i energin. 

Men tack för svaret! :)

Jag har en lakke, nu kan jag inte prata för alla som äger en lakke eller flera. Men så fort jag är sjuk så accepterar hon det och lägger sig på min mage. Inte helt enkelt viktmässigt. Hon älskar att jobba och är alltid en ständig följeslagare och kompanjon, men är jag sjuk så är det lugnt. Ibland så fungerar inte min kropp och då jobbar vi efter min förmåga (fibromyalgi). Vår andra, groenendael är inte lika lugn när matte är dålig, så det är ju så olika.

Vi hade också labrador när jag var liten och när tanken om en egen hund dök upp sa jag typ "aldrig labrador". Det blev en LH Collie för min del som då anses vara brukshund "light". Dvs inte lika krävande som en schäfer, aussie, tollare. (Jag var faktiskt inne på schäfer först men backade pga aktivitetsnivån) Rent generellt med Collie ska man kolla upp ögonstatus, HD och AD (det är inget krav på att röntga AD men det har dykt upp flera fall på senare tider), och såklart den mentala statusen på föräldrardjuren. Se till att hundarna gått igenom sitt MH utan att det brutits och att det inte finns 5:or på skott, ljudmomenten, kvarstående rädslor och sådant. Helst ska det gärna vara korade hundar! Vill du hålla på med lydnad och agility, se till att hundarna har presterat i dessa sporter. Och då inte lägsta pris - alla kan få ett 1:a pris i lydnad. Storlek på Collie är för hanar: 56-61 cm och 25-30 kg Tikar: 51-56 och 20-25 kg - Min Collie stämmer delvis in på det du vill ha i en hund. Han är nyfiken och framåt, vilket är skönt då man alltid hör så mycket om rädda collies. Han är trygg i sig själv och har varit det sen dag ett. Drog sig inte för att gå iväg på egna äventyr, behövde aldrig min närhet - väldigt självständig med andra ord. Det kan vara väldigt jobbigt och frustrerade, speciellt när de blir tonåringar. Han är intelligent men har svårt att tänka utanför "lådan" sas, han behöver att jag dirigerar honom för det mesta. Han är absolut inte "min" jag är snarare hans. Han tycker människor är helt ok, stannar vi och hälsar så ska han hälsa och mysa med människorna och kommer det folk på besök är det likadant men han är inte intensiv i sitt hälsande som en labrador han vara. Han vaktar mycket, mycket beror just nu på tonårsperioden. (Som är jobbig!) Jagar gör han också, innan han fick lina på heltid på sig kunde han aktivt gå och stöta upp kaniner. Rådjur har också jagats, och så har han ställt två hästar… (Vilket var oerhört pinsamt) Visserligen slutar jakten när han inte ser/kommer åt men likväl är det jakt. Collie pratar mycket, och skäller! Pratet är ju mestadels mysigt och man kan låtsas att dom säger typ "matte jag älskar diiiig!" När dom håller på och knorrar och har sig. Skällandet är mindre roligt. När det kommer till min individ snackar vi ståndskall med intention "här vaktar jag, kom inte hit!" Och det skälls länge. Det går att avbryta - efter en stund men han ska alltid ha sista ordet. - Jag och min slyngel kör typ skogsagility/light dog parkour, lydnad, upplet, spår och sök. Ja och så långpromenader för det älskar han. - Tycker du ska tänka igenom vad det är du vill ha! Sätt mer restriktioner, klura ut i detalj vad du vill göra. Skaffar du labbe tex kommer ju den tycka apportering är det roligaste som finns - men kommer du? Vad vill du ha för pälstyp? Långhårig, korthårig, utan underhull, strävhårig, lockig? Hur ställer du dig till ljudandet? Vissa raser har närmare till skall/ljud än andra. Hur vill du att vardagen ska se ut? (Träningsplanen är en sak, men ni kommer antagligen spendera mycket tid utanför lydnadsplanen!) Hur mycket jakt är ok? Vissa raser har mer jakt än andra. Jakten ser också olika ut för raserna, så det är en viktig fråga! Beroende på vilka aktiviter du vill hålla på med så behövs dessutom en viss jakt. Det är nog allt jag kan komma på för nu. Puh! Blev en hel avhandling här.

Kromfohrländer? Kan skriva mer sen, ligger på telefonen och orkar inte skriva en lång besked 😂

Mycket av det du önskar stämmer väldigt bra in på min staffe. Nu är ju det en mindre ras, även om hon väger samma som träninskompisens bc, 16 kg. Hon är robust och rejäl, högre än genomsnittsstaffen och mycket lättare. Det är fler och fler som avlar på arbetande staffar, som gör sig riktigt bra i de flesta sporter. Staffen älskar att vara med dig, så vad du än testar på vill staffen bara vara med. Det blir kanske inte alltid 100% rätt, men min gör allt med glädje. Är jag glad är hon glad! Hon är modig och arbetsvillig. I viltspår kör hon på, hon klättrar och är stark som sjutton. Tror hon hade älskat agility och rally. I nosework är hon en stjärna, riktigt duktig och otroligt uthållig. Hon har en tydlig av och påknapp. När vi jobbar, då jobbar hon! När vi slappar hemma vill hon helst ligga så nära som det går och bara mysa. Med våra vänner och familj är hon ljuvlig. Min mamma var livrädd för den farliga kamphunden när vi berättade vilken ras vi ville skaffa, idag är hon helt såld. Hon charmar alla när hon får chansen, annars är hon tydlig med vilka som är viktigast, alltså husse och matte. Nackdelar? Hon har varit en yvig unghund. Från och till ganska jobbig och har haft bekymmer med mycket spöken. Hela hennes kull har haft mer eller mindre problem med huden tyvärr. Hade jag fått välja igen hade jag inte valt en hund från en hane som aldrig gått i avel innan. Jag hade velat veta vad han ger.

Staffe
Lagotto
Flatte(om du kan tänka dig en retreiver, älskar dock allt och alla)
Amstaff

Och så tycker jag att de raser du själv nämnt också skulle kunna passa.

Sheltie? 🙂 Kanske fallerar på liten, men det beror ju på vad du menar med liten. Underbar ras iaf!

Tack för alla svar, ska kika på raserna ni nämnt! 

#8, Jag har funderat på sheltie men de är som du säger ganska små. Tror tyvärr inte att det kommer bli en sån, inte just nu iaf. Förstår inte varför jag inte kan tänka mig en liten ras… Det känns bara inte som något för mig.

#4 jag har varit inne lite på Collie, borde kanske kolla lite mer igen! 

Jag är inte överdrivet kräsen på pälstyp. Tycker dock inte om krullig päls och helst inte för mycket päls i ansiktet. 

Jag bor för närvarande i en lägenhet, dock har mina grannar hundar som låter vid jämna mellanrum så det oroar mig inte jättemycket. Och när vi är utomhud får hunden låta hur den vill så länge den inte typ skäller på andra hundar osv. Med andra ord har jag inte problem med att schäfrar, till exempel, kan pipa osv även när man tränar lydnad. 

Min vardag är väldigt lugn i den mening att jag kommer ha mycke tid åt hunden. Och en vanlig vardag spenderar jag vanligtvis mindre än 3h hemifrån. Älskar att vara ute och gå och när vi hade vår andra hund, och när jag passar kompisars hundar, brukar jag enkelt kunna vara ute i runt 1h åt gången ungefär var 3-4h. Sen vill jag som sagt, utöver att vara ute och gå, testa på lite olika hundsporter. Det som tilltalar mig mest är lydnad, där rallylydnad kan vara något roligt för framtiden. Sen är jag absolut öppen att köra spår, agility och har börjat fundera på IPO. 

Jag vill inte ha en utpräglad jakthund. Det optimala är ju en hund man kan lita på att ha lös. Vår förra jaktlabbe hade dock NOLL jaktlust och brukade ligga på gräsmattan och titta på när rådjuren och fasanerna åt upp våra blommor ;)

Tänkte föreslå ESS men eftersom du vill ha något som inte har så stort intresse av omgivande människor så skulle jag tipsa om Field Spaniel. Skulle jag skaffa spaniel igen, efter 18år med ESS, så skulle det nog bli en Field. Något att titta på i alla fall.

#11 jag var inne på ESS ett tag, egentligen är inte det är med främslingar något jag känner är superduperviktigt. Det grundar sig mest i att min förra jaktlabbe blev så lycklig varje gång hon såg en människa att det blve jobbigt att möta dessa. Skulle alla gånger välja en som älskar främlingar för mycket än en som skäller eller är rädd för främlingar, men eftersom det blev något vi behövde jobba mycket med att få henne att tagga ner på (vilket också känns fel att försöka hindra en hund från att göra något den blir sååå lycklig av) så vill jag helst ha en ras som är mer likgiltig mot främlingar, om du förstår vad jag menar :) 

Huvudanledningen till att jag övergav tanken på en ESS eller fiels spaniel var att de jag pratade med sa att de har stor jaktlust, vilket jag inte kommer kunna/vilja tillgodose. Jagar du med dina?

#9 Ah förstår! Annars stämmer sheltien in på det mesta du vill ha, men den är ju somsagt ganska liten. Finns ju shelties i större exemplar också, men svårt att förutse 😉

#12 Mina hundar är döda.. Jagade inte med dem, den ena var heeeeelt likgiltig när det kom till jakt. Tror inte han jagade katter ens. Men han gick inte att ha lös av andra anledningar så jag vet inte riktigt hur det går att beskriva honom. Han hatade vatten också, en sån där typ som ställer sig på botten tills vattnet når maghöjd i nån minut och går sen upp alt simmar två meter och sen går upp och förblir uppe. Den andra hade jaktlust men kunde lätt avbrytas med röstkommandon, skulle vara om något flög upp bredvid henne som jakthjärnan kopplades på. Hon spenderade större delen av sitt liv lös och var väldigt förarbunden. När de var två älskade de att hälsa på människor, när tiken blev ensam blev hon lite mindre överallt hela tiden.

#13 Om man vill ha en hund som inte skäller så kanske Skälltie är fel 😛

Jag skulle vilja säga att min schapendoes passar väldigt bra in på det du beskriver . Hon klarar lätt av några lugna dagar, men älskar verkligen att hitta på saker. Tror man får leta efter en mer positiv hund faktiskt, hon säger verkligen inte nej till något. Hon är jätte lätt att jobba med när man väl vant sig till hennes höga tempo. Snappar snabbt upp saker och är mån om att göra rätt, är dessutom väldigt lätt att motivera. Hon är helt trygg i nya miljöer, hon har liksom inte tid att grubbla över det.

#14 Absolut en hund som har lätt till skall, men inga problem med träning om man håller efter det. Träffat flera shelties som inte säger ett ljud och min egen är tyst. Här skälls det endast någon gång vid lek😉

Lapsk vallhund Korthårig collie Vit herdehund